Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Engströmer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
599
Engströmer-Enhetsskola
600
feldt, återger helst "lifvet på hafvet och i skogen
och på fjällen" med dragning åt det primitiva
och arkaiska. Humor och patos, kraftigt målande
naturalism och en utomordentlig förtrogenhet
med lefnadsförhållanden och lynnen hos sjöfolk
och skärkarlar, torpare och hjon utmärka hans
framställning. Tidningsbidragets flyktighet och
bristande genomarbetning vidlåda likväl många af dessa
impressionistiska skisser. E:s Samlade berättelser
började utges 1915.
Engströmer, Tore (Thore), rättslärd, f. 5
april 1878 i Sollefteå, blef student 1896, juris
ut-riusque doktor och docent i speciell privaträtt
1908 och professor i processrätt 1912, allt vid
Uppsala universitet. Vid sidan af sin verksamhet
som universitetslärare har E. deltagit i ett
flertal betydande lagarbeten. Så har han biträdt
vid utarbetandet af förslag till lagstiftning
bl. a. mot kvacksalfveri, ang. automobiltrafik
och rörande moratorium. Särskildt intresse har
E. egnat åt den moderna gren af juridiken, som
benämnes lufträtten, i följd hvaraf han deltagit
i såväl svenskt som internordiskt kommittéarbete i
dithörande lagstiftningsfrågor. Sitt mesta arbete
på lagstiftningens fält har E. emellertid nedlagt
på förarbetena till den under senare år aktuella
rättegångsreformen; efter att 1915 ha förordnats att
biträda vid den förberedande utredningen ang. denna
reform blef han 1919 led. af processkommissionen. I
anslutning till detta arbete har E. utgett ett
betydande antal uppsatser af pro-cessuellt innehåll,
mestadels publicerade i "Svensk juristtidning". Bland
E:s större arbeten märkas Om f or säkring sgif var
es förpliktelse på grund af försäkring saf talet I
(doktorsafh.; 1908) och Vittnesbeviset. Reglerna
för dess värdering i svensk ordinär process (1911).
Å. H.
Enguinegatte, by. Se G u i n e g a 11 e.
Engäende malmer. Se J ä r n m a l m e r, sp. 410.
En handske (no. En hanske], tendensdrama af
B. Björnson (se denne, sp. 592-593).
Enheter, fys. Se Absoluta enheter och Elektriska
enheter.
Enhetsfort. Se Fort.
Enhetsskola har blifvit den allt vanligare
beteckningen på en skolorganisation, som utgör en
sammanhängande enhet med folkskolan som den grund,
på hvilken öfriga läroanstalter bygga, organiskt
förbundna med hvarandra. I Sverige innebär detta,
att folkskolan i hela sin utsträckning bildar
underlaget för den högre skolan. (Se Folkskolan
som bottenskola. Suppl.) I motsats därtill
har ställts "parallellskolan", som innesluter
parallella skolor för ett och samma stadium. Så
är f. n. i Sverige fallet med folkskolans öfre
och de allmänna läroverkens samt flickskolornas
lägre stadier. I nu nämnda afseende måste åt
beteckningen enhetsskola tillerkännas företräde
framför den hos oss traditionella "bottenskola",
enär obestridligen folkskolans 3 lägsta klasser redan
med nu gällande bestämmelser utgöra "bottenskola"
för det allmänna läroverket, äfven om krafvet
på folkskolan som bottenskola städse afsett den
obligatoriska folkskolans 6 klasser. Partiellt har
enhetsskolan i Sverige förverkligats på den teoretiska
undervisningens område genom 1909 års riksdags beslut
om upprättande af kommunala mellanskolor, byggande
på den obligatoriska folkskolans högsta
klass och med samma mål som de allmänna läroverkens
realskola. Äfvenledes innebär den praktiska
ungdomsskolreform, som 1918 års riksdag antog,
att folkskolan i full utsträckning skall bilda
underlaget för det praktiska skolsystemet. I fråga om
de statsunderstödda högre flickskolorna gäller sedan
1909, att direkt statsunderstöd beräknas endast för
klasser utöfver folkskolan.
önskemål från riksdagens sida, gång på gång
uttalade, föranledde K. M:t att 31 dec. 1918
tillsätta en skolkommission med uppdrag att
framlägga förslag till en omorganisation af
det högre skolväsendet. Hufvuduppgifterna för
utredningsarbetet, liksom vissa vägledande grundsatser
vid detsamma, angåfvos i ett utförligt uttalande till
statsrådsprotokollet af dåv. ecklesiastikministern
V. Kydén, hvilken .äfven blef kommissionens förste
ordf. Som en första grundläggande princip vid
utredningsarbetet skulle gälla, "att skolväsendet i
sin helhet skall i organisatoriskt hänseende utgöra
en sammanhängande enhet med folkskolan såsom den
grund, på hvilken öfriga läroanstalter, organiskt
förbundna med hvarandra, bygga". Inom den blifvande
skolorganisationen borde följaktligen "finnas rum för
allenast en enda af staten understödd barndomsskola".
Kesultatet af kommissionens utredningsarbeten
framlades i 28 april 1922 af gif vet
betänkande. Enligt detta förslag skulle med
folkskolan som grundval ett system af läroanstalter
uppbyggas, som under lika villkor tillgodoser
den manliga och den kvinnliga ungdomens teoretiska
utbildning för olika lefnadsbanor. Den grundläggande
undervisningen skulle meddelas i den allmänna 6-åriga
folkskolan, hvadan inga med denna skolform parallella
läroanstalter skulle af stat eller kommun ekonomiskt
understödjas. För den högre undervisningen föreslogs
en 4-årig realskola och ett på af-slutad realskola
hvilande 3-årigt gymnasium. Yid sidan däraf skulle
ock i mera begränsad omfattning förekomma 7-åriga
lyceer. Äfvenledes föreslogs upprättande af statliga
flickskolor i tre olika former, en 6-årig (typ A),
anknytande till folkskolan, en 3-årig (typ B),
anknytande till realskolans tredje klass, och en
1-årig (typ C), utgörande en fortsättningsldass efter
af lagd realexamen. Kealskolor, gymnasier och lyceer
skulle vara tillgängliga för såväl gossar som flickor,
flertalet med tillämpning af samundervisning.
Förslagets hufvudprincip, enhetsskolan, liksom
andra delar af detsamma, har framkallat ett lifligt
meningsutbyte. Motståndet mot enhetsskoJan har i
allmänhet samlat sig kring ett förslag om indragning
af allenast läroverkets första klass (4-årig
bottenskola). Tillämpningen af en så beskaffad
läroverksorganisation medgafs redan af 1904 års
riksdag å sådana orter, där kommunerna så önskade
och folkskolan vore väl utvecklad. Dylika försök ha
emellertid icke kommit till utförande.
Motsvarande skolpolitiska brytningar kunna spåras
i andra länder. I såväl Danmark som Norge pågå
f. n. utredningar genom större parlamentariska
kommittéer för reformer i den högre skolans
anordning. I sistnämnda land har enhetsskolan
genom beslut af stortinget 1920 förverkligats i
större utsträckning, än som för vårt land genom
skolkommissionens förslag åsyftats, i det att mellan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
