615 Epideminämnd-Episkopalkyrkan 616 kunna af särskilda omständigheter nödvändiggöras. 1 distrikt, som omfatta landsbygd, träder dock denna lag i full kraft först l jan. 1928. För uppförande, inrättande eller inlösen af epidemisjukhus utgår statsbidrag med högst hälften af byggnadskostnaden eller hälften af lösesumman. Stad, som utgör eget distrikt, uppbär statsbidrag, endast om sjukhuset uppförts eller inrättats efter l jan. 1920. Statsbidrag för driften af epidemisjukhus utgår med 2 kr. för dag för hvarje kostnadsfritt vårdad sjuk, dock ej för flera platser än sjukhusets normala be-- - - N. H. Epideminämnd för hvarje epidemidistrikt, som omfattar landsbygd, tillsattes första gången af de lagtima landstingen 1919. Den består af l:e provinsialläkaren och 3 för 4 år valda led. Landstinget fastställer instruktion för nämnden. N. H. Epidemiografi (af grek. epidemios, utbredd bland hela folket, och gra'féin, skrifva, teckna), skildring af farsoter. - Adj. epidemiografisk. 'Epidemisjukhuset i Stockholm mottager personer, som angripits af difteri, scharlakansfeber, barnförlamning, epidemisk hjärnhinneinflammation, smittkoppor, tyfus och kolera eller därför misstänkta sjukdomar, men mottager äfven fall af mässling och influensa. Det kan mottaga omkr. 580 patienter. Sjukhuset omfattar numera 166,826 kvm. Anläggningskostnaderna ha uppgått till omkr. 1,8 mill. kr. De 1907 påbörjade byggnaderna fullbordades 1909. Förvaltningsbyggnaden innehåller bostäder för syssloman, biträdande läkare, husmoder och öfrig personal, då denna sistnämnda ej är i tjänstgöring på sjukafdelningarna. Flertalet sjukafdelningar uppvärmes medelst lågtrycksånga, ett par medelst reducerad ånga från sjukhusets ångcentral. Belysningen är elektrisk. Skölj-kar och reservoarer äro af järn eller porslin. Klo-setterna äro vattenklosetter med särskilda anordningar för desinfektion af innehållet. Från sjukhusets öppnande till l jan. 1923 ha intagits 93,795 patienter. Omkostnaderna för hvarje patient stego under krisåren 1917-22 för resp. år till kr. 4,62, 8,08, 9,54, 12,57, 14,63, 8,36; medelkostnaden för hvarje under samma tid upptagen säng kr. 1,691,38, 2,952,43, 3,484,32, 4,606, 5,359,i2, 3,045,i:. Samtliga patienter, som enligt epidemilagen skola vårdas på epidemisjukhuset och som insjuknat i Stockholm, ha rätt att oberoende af hemortsrätt kostnadsfritt vårdas å allmän sal. För patienter från Stockholm, lidande af andra sjukdomar, utgör af giften kr. 2,50, såvida de ej med intyg från roteman styrka sin medellöshet, då de åtnjuta kostnadsfri vård. För patienter från främmande kommun utgör af gif ten å allmän sal kr. 8. I enskildt och halfenskildt rum betala patienter, som tillhöra Stockholm, resp. 10 och 5 kr., om de tillhöra främmande kommun resp. 20 och 13 kr. Smittpa-tienter afhämtas i täckta automobiler. EpideYmomyköser. Se Svampsjukdomar i huden. Epidiaskop [-skåp]. Se S k i o p t i k o n. Epifaninreaktion (af grek. epifafnéia, yta), demonstration af den ökning i ytspänning m. m., som inträder vid blandning af ett antigen med dess immunserum i viss utspädning, i jämförelse med antigenets blandning med normalserum. Se K a p i 1- laritet, Meiostagminreaktion. Suppl., och Stalagmometer. Suppl. G. Wrgn. Epifenomén (grek. epi', bredvid, och fäinofmenon, företeelse), psyk., biföreteelse, kallas ofta själslifvet af materialisterna, som anse endast det materiella vara substantiell verklighet (se Materialism och Själ). S-e. Epigenétiska dalar, geogr. o. geol., dalar, som i riktning och anordning äro oberoende af de nuv. orografiska förhållandena, utan måste ha skurits ned i ett högre beläget sedimenttäcke, som fordom höljt området, men sedan fallit offer för denudationen. De härröra således från en förfluten geologisk tid. I många fall har man i senare tider förklarat genombrottsdalar (se Dal, sp. 1130) som epigenetiska dalar (superimposed valleys). K. A. G. Epikontinentala haf, geogr. o. geol., benämner man dels de perifera delar af världshafvet, som ligga på kontinentalplattformen (se d. o. Suppl.), d. v. s. till ett djup af 200-600 m., dels de grundare inhaf, som sträcka sig in i kontinenterna och bildats genom transgression af världshafvet (se Haf, sp. 984). De geologiska periodernas trans-gressioner ha sannolikt till största delen endast gett upphof till epikontinentala haf och hafs-armar. K- A. G. *Epikotyl, löt. Se Skott, sp. 1140. *Epiktetos. E:s Encheiridion öfversattes 1920 till sv., "Handbok i livets konst". Epikureisk (se Epikuré), som hyllar epiku-reismen; som främst hänger sig åt ett förfinadt njutningslif. Epilachninae, zool. Se Nyckelpigor. Epileptiska anstalter (i Sverige). Se F a 11 andes o t. Suppl. *Epimedium, bot. Det svenska namnet är so c k ö r t. *Épinay, Prosper d', dog 28 sept. 1914. Epinotia nanana, zool. SeVecklarfjärilar, sp. 959. Epipheidole, zool. Se Myror, sp. 104. *Epiphyllum, bot. Svenska namn på E. trunca-tum äro julkaktus och hängkaktus. Epiphysis, anat., detsamma som glandula pine-alis. Se Hjärnan, sp. 830; jfr ock Parietalorgan. Epipo^ium 1. Epiporgon, löt. Se E p i p o-gum aphyllum. Suppl. *Epipogum aphyllum, bot. Släktnamnet skrifves äfven Epipogium och Epipogon. Epipubis, zool., en skelettdel, som ligger på kroppens buksida, framför och i samband med blygdbenens främre rand (jfr Bäcken, sp. 825). Hos hajfiskar och lungfiskar är epipubis ej någon själfständig skelettdel, utan blott ett kortare eller längre utskott från bäckenet. Hos stjärtamfibierna uppnår epipubis en betydligare storlek, samtidigt med att det afskiljer sig från bäckenet (blygdbenet) och antar formen af ett Y-formigt broskstycke. Inom kräldjurens klass är det starkt utbildadt blott hos krokodilerna. Kloak- och pungdjurens pungben (se P u n g d j u r e n, sp. 595) äro homo-loga med epipubis. L-e. *Episkopalkyrkan, Engelska (efter 1907). Särskildt viktiga händelser i yttre afseende äro Wales' lösgörande 1914 från engelska kyrkan till