att tillskrifva hans arbeten. 1915 var han svenskt ombud vid en minkonferens i Kristiania. E. representerade 1911--19 Blekinge län i Första kammaren, där han i sin politiska verksamhet anslöt sig till högern och särskildt egnade sig åt försvars- och sjöfartsfrågor, som i honom hade en sakkunnig och kraftig förespråkare. Han var 1914--19 led. af statsutskottet, 1914 led. af försvarsutskottet, 1918 och 1919 led. af särskilda utskott samt från 1914 led. af Nationella partiets förtroenderåd. 1917 blef han sjöminister i den då bildade Swartz-Lindmanska regeringen och fick som sådan tillfälle att ytterligare visa sin energi och ledarförmåga. Efter det redan hösten 1917 inträffade regeringsskiftet återgick E. till Marinförvaltningen, men kallades inom kort att som verkställande direktör ingå i styrelsen för Stockholms rederi-a.-b. "Svea", hvars ledning han 1921 definitivt öfvertog. I sin nya egenskap har E. anlitats i ett flertal sjöfarts- och därmed sammanhängande kongresser. E. blef 1901 led. och 1917 hedersled, af örlogsmannasällskapet samt 1917 led. af Krigsvet. akad. O. L--k. Ericson, Karl Vilhelm, tidningsman, f. 1 okt. 1879 i Högsby, Kalmar län, egnade sig efter studier i Uppsala 1902 åt journalistiken, var medarbetare i "Vårt land" 1905--08, i "Stockholms dagblad" 1908--15, var hufvudredaktör för "Nya Värmlands-tidningen" 1915-20 och är sedan 1921 hufvudredaktör för "Stockholms dagblad". Ericson, Sigfrid, arkitekt, f. 7 okt. 1879 i Fritsla (Älfsborgs län), studerade vid Chalmersska institutet i Göteborg intill 1899 och sedan intill 1902 vid konstakademien i Stockholm. E. har sedan varit bosatt i Göteborg, var 1902-13 lärare i byggnadskonst och ornamentslära vid Slöjdföreningens skola och är sedan 1913 denna skolas rektor. Han har gjort upprepade studieresor till utlandet. Bland E:s arbeten äro Lyse kyrka i Bohuslän (1910), Masthuggskyrkan i Göteborg (ritningen 1910, kyrkan fullb. 1914), Surte kyrka i Västergötland (1911-12), Hunnebo kyrka i Bohuslän (1911) och Skene kyrka i Västergötland (1920-22). -- Masthuggskyrkan (se fig. 2 å pl. I till art. Byggnadskonsten. Suppl.) är ett af de fullödiga alster, vår nya arkitektur hittills skänkt oss. Belägen högt på en klippa vid inloppet till Göteborg, är den lilla kyrkan ypperligt lämpad efter terrängen, med sina helt låga murar af ohuggen kullersten, sina gaflar af timmer, sitt branta tak och det monumentala tornets fasta massa står den liksom uppväxt ur berget och skyddande det låga, med kyrkan sammankomponerade församlingshuset. Kyrkans inre har samma karaktär af enkelhet och strängt allvar som exteriören, öfver de hvitstrukna stenmurarna ligga takets och gaflarnas gulgrå timmerytor öppna och oprydda. Dekorativa prydnader äro ytterst sparsamt anbragta. Ett vägbrytande uppslag är gifvet med detta lika originellt tänkta som konstnärligt moget och konsekvent genomförda verk. E. har äfven utfört ett flertal egnahems- och smärre privatbyggnader och har uppgjort plan till folkpark med friluftsmuseum i Umeå (1920) m. m. Hans senaste stora arbeten äro byggnader vid Götaplatsen i Göteborg, Konstmuseum och Konsthall (1917 o. f.) samt byggnader för jubileumsutställningen där sommaren 1923 (dessa byggen i samarbete med A. Bjerke m. fl. arkitekter). E. har i fackpressen skrifvit flera artiklar i arkitektur och konstindustri. G--g N. *Ericsson (sp. 765). -- 2. John E. I art. Propeller, sp. 375-376, fig. 11, meddelas en ritning af E:s 1836 patenterade propeller. Ett (af J. E. Fraser mod.) monument öfver E. skall resas i Washington (se d. o., sp. 785 och fig. 4). I New York har bildats en ingenjörsförening till minne af E. (Captain John Ericssons memorial society of engineers}. *Ericsson (sp. 772), L. M. Axel Boström innehade posten som verkställande direktör i A.-b. L. M. Ericsson & Co. till sin död, 1909, och efterträddes då af förutv. öfveringenjören Hemming Johansson. 1918 sammanslöto sig de båda bolagen A.-b. L. M. Ericsson & Co. och Stockholms telefonaktiebolag till ett bolag, Allmänna telefonaktiebolaget L. M. Ericsson. I detta bolag uppgick 1922 Allmänna industriaktiebolaget H. T. Cedergren (förutv, A.-b. Stockholmstelefon), hvilket hufvudsakligen egnat sig åt tillverkning af elektriska kablar och telefonlinjemateriel. Bolaget, hvars aktiekapital nu (1923) är 40,332,550 kr., ledes af verkställande direktörerna Hemming Johansson och K. Fr. Wincrantz samt direktören G. Piltz. Bolaget tillverkar numera allt slags telef onmateriel, såsom telefonapparater, telefonstationer, speciellt multipelstationer med stor kapacitet, automatiska telefoncentraler enligt eget system, lin j emateriel, elektriska kablar, allt slags tråd för elektriska ändamål, telegraf apparater, telegrafmateriel, brandtelegrafstationer, elektricitetsmätare för starkström, tidkontrollur, elektrisk signalmateriel för järnvägsändamål o. s. v. samt anlägger telefoncentraler, telefonnät och brandtelegrafanläggningar. Bolaget eger f. n. filialfabriker i England (Ryssland), Österrike, Ungern, Frankrike, Holland, och har filialkontor, utom i nämnda länder, äfven i Finland, Polen, Tjecho-Slovakien, Spanien och Argentina samt agenter i de flesta andra länder. Ericsson, Johan, i Vallsta, riksdagsman, ordenschef, f. 4 juni 1852 i Arbrå, Gäfleborgs län, son till Erik Ersson i Vallsta (se Ersson, E.), erhöll med tiden en del kommunala uppdrag och besegrade vid valen 1896 som folkpartiets kandidat Olof Jonsson i Hof och var led. af Andra kammaren 1897--1917, först för Västra Hälsinglands domsaga, sedan för Hälsinglands norra valkrets. Han var därunder led. af konstitutionsutskottet 1906--17 och i flera år led. af liberala samlingspartiets förtroenderåd. Han tillhörde sitt läns landsting 1893--96 och 1903--22 (slutligen vice ordf.). En hans riksdagsmotion ledde till bestämmelsen om de allmänna Andra-kammarvalens begränsning till sept. månad. E. var 1909--14 chef för Templarorden i Sverige. T--s. Ericsson, Ollas Anders, i Ofvanmyra, riksdagsman, f. 9 mars 1858 i Boda församling, Kopparbergs län, blef tidigt anlitad för kommunala uppdrag och var Boda kommuns sista sockenskrifvare. Han var led. för Gagnefs samt Rättviks och Ore tingslags valkrets i Andra kammaren 1887, majriksdagen 1911 samt af Första kammaren 1912-18 för Kopparbergs län och 1918--21 för Hallands län. Under denna tid var han led. af bevillnings- (1902--19), konstitutions- (1919 urt.)