Faserud). Bland hans senare verk märkas statyn Bågspännaren med dithörande sockelreliefer, från början afsedd till monument i Falun öfver Engelbrekt och hans bondehär (1909, sedan uppställd i Stockholm på Itornhamnstorg, aftäckt 29 okt. 1916), Skridsko g äng ar e (staty i stark rörelse, brons, 1910 i Saltsjöbaden), Läsande man och Läsande kvinna (marmorstatyer i K. bibliotekets förstuga 1912), Diana (kvinnostaty, brons, 1920, i Slottshagen i Hälsingborg; se fig.), Sankt Göran och draken (monumental skulptur på Stadshuset i Stockholm, 1922) och staty af Baltzar von Plåten, aftäckt i Motala 22 sept. 1922. Bland smärre arbeten äro Lappen Turi (byst, 1912, statyett s. å., exemplar i brons i Nationalmuseum). E:s porträtt återfinnes å fig. i art. Konstnärsförbundet. G-g N. Eriksson, Johannes, åländsk bonde, politiker och bildningsifrare, f. 29 okt. 1869 på fädernegården i Bjärström, Finnströms socken, på Fasta Åland, har gjort sig mest känd genom den centrala ställning han intog i sträfvandena 1917-21 för Ålands återförening med det svenska moderlandet. Han invaldes redan 20 aug. 1917 i den åländska deputation, som i jan. 1918 mottogs af Sveriges konung och regering. Jämte redaktör J. Sundblom och bonden Johan Jansson företog E. dec. 1918-jan. 1919 en resa till London och Paris, där dessa delegerade lyckades träda i förbindelse med fredskonferensen; en ny resa till Paris företog han i juli s. å. jämte bonden August Karlsson. Sedan den stora Ålandsdeputationen i maj 1920 mottagits af konung Gustaf (se Åland, sp. 994), stannade E. i Stockholm till nov. s. å. med undantag för den tid, då han jämte A. Karlsson företog nya resor till London, där Nationernas förbunds råd sammanträdde i juli, och till Paris, där den af rådet utsedda juristkommissionen afgaf sitt utlåtande i sept. Äfven vid rådets afgörande sammanträden i Geneve juni 1921 var E. tillstädes, denna gång åtföljd af bonden Carl Carlsson. Han är sedan 1922 förste vicetalman i Ålands landsting. -- E. här genom själf studier och vistelse vid folkhögskola förvärfvat rätt betydande mått af allmänbildning och af hemkommunen och landskapet erhållit många förtroendeuppdrag. Han är en bland stiftarna af Ålands folkhögskola, vid hvilken han 12 år verkat som lärare, och har på Åland varit den främste pionjären för den bildningsverksamhet, som ungdomsföreningarna, af hvilka E. stiftat den första åländska, afse att utöfva. W. Sd. Eriksson, Josef, tonsättare, f. 8 dec. 1872 i Söderfors, tog organist- och kyrkosångarexamina i Uppsala samt 1906 musiklärarexamen vid kon-servatoriet i Stockholm, var 1905-10 vikarierande organist vid Trefaldighetskyrkan i Uppsala och utöfvar enskild verksamhet som musiklärare i samma stad. Han företog 1913 en konsertturné genom mellersta och södra Sverige och gaf 1923 konserter i Stockholm, Uppsala och Gäfle. - E:s komposi-toriska alstring omfattar mer än ett 50-tal solosånger vid piano, ett 20-tal manskörer, några sånger för blandad kör, pianosaker (bl. a. Lyriska stämningar, en sonatin, en sonat 1923), orgelpreludier, violinstycken och sviten Bucolica (i sättningar för stråkorkester och stråkkvartett). Sistnämnda svit slår an genom frisk naivitet och klara klanger; eljest är E:s musik merendels inåtvänd, mörkfärgad, af drömmande skaplynne. I sin sällsamma och vågsamma harmoni behandling närmar han sig den moderna impressionismen (jfr Debussy. Suppl.), och i sångerna påminner hans skrifsätt om Hugo Wolfs i afseende på samvetsgrann musikalisk deklamation och afspegling af de tonsatta dikternas alla skiftningar. E. F-t. Eriksson, Johan Bernhard, socialdemokratisk politiker, statsråd, f. 19 april 1878 i Grangärde församling, Kopparbergs län, var handelsföreståndare 1903-05 och sedan dess under flera år anställd hos Grängesbergsbolaget som järnarbetare och två år som verkmästare vid mekanisk verkstad samt har sedan 1905 varit led. af Andra kammaren för Smedjebackens domsaga resp. Kopparbergs läns västra valkrets. E. tilldrog sig tidigt i riksdagen uppmärksamhet som liflig och slagfärdig debattör samt har varit led. af bevillningsutskottet 1912-14 (jan.-riksdagen) och 1921, statsutskottet 1914 (sommarriksdagen) -1920 och 1922 (vice ordf. 1918-20), bankoutskottet 1923 (ordf.), hemliga utskottet 1918-20, vattenlagsutskottet 1918, utskottet ang. Sveriges anslutning till Nationernas förbund 1920, vice ordf. i krigstidstilläggsutskottet 1918 (urtima riksdagen) och i ryska handelsaftals-utskottet 1922 samt led. af talmanskonferensen 1922-23 och af utrikesnämnden 1922-23. I Brantings socialdemokratiska ministär 10 mars-27 okt. 1920 var E. först sjöminister, sedan socialminister. Han är sedan 1922 ordf. i socialdemokratiska riksdagsgruppen. E., godtemplare sedan 1898, är led. af kontrollrådet (1915) och fullmäktig för pensionsförsäkringsfonden (1916). T-s. Erikstad, herrgård i Hvittaryds socken, Kronobergs län, omfattar 2x/2 mtl, med en areal af 3,500 har, hvaraf 260 har åker och 3,000 har skog; tax.-v. 169,000 kr. (1922). En del af E. hörde 1272-1424 under Nydala kloster, en annan egdes 1404 af Birger Trolle på Bergkvara; på 1420-talet förenades godsets olika delar under släkten Stenbock och fick sitt nuv. namn. Under 1400- till 1600-talen tillhörde E. släkterna Trolle och Sparre, under 1700-talet Horn, Hägerflycht och Teet samt senare bl. a. Reuterswärd, Sten och Gunnersen. Nuv. egare är fru T. Parnell. O. Sjn. *Erinaceidæ. En bild af igelkottens mjölktänder och deras ersättare visas i art. Tänderna, fig. 18. *Eringsboda omfattar nu 13,173 har med 2,303 inv. (1923) och bildar eget pastorat i Medelsta kontrakt, Lunds stift. *Eriobotrya, bot., hör till underfam. Pomoidece af Rosacece. De friska eller preparerade (rödfärgade) bladen ha fått ganska stor användning i begrafningskransar. De kallas "kastanjeblad" och importeras från Syd-Europa. G. L-m. Eriocampoides, zool. Se Fruktbladstekeln. Eriocephalidæ, zool. Se Fjärilar, sp. 502 och 511, och Käkfjärilar. Eriocomi, antropol. Se Hud, sp. 1199, och Människoraser, sp. 271. *Eriophorum, bot. Eriophorum angustifolium benämnes nu E. polystachyum. Eriophyes, zool. Se Gallkvalster. Eriophyidæ, zool. Se Gallkvalster. Erisso, stad. Se Akanthos. Suppl.