höga spannmålsprisen under kriget sädesodling, som nu efter kriget mångenstädes måste omläggas till boskapsskötsel. Likvideringen af samtliga storgods efter republikens upprättande företogs i förhastadt tempo, hvaraf följde en viss desorganisation af jordbruket; dock ha de farhågor, som därvid uttalades, visat sig öfverdrifna. E. producerar säd, kött, smör och lin ej blott för eget behof, utan exporterar redan dessa produkter i betydande kvantiteter. Skogsskötseln möjliggjorde redan före Världskriget export öfver Reval, Pernau och Narva af byggnadstimmer och ved. Under Världskriget upphörde införseln af stenkol; järnvägar och fabriker slukade då mycket ved, hvarför trävaruutförseln efter kriget endast långsamt hämtat sig. Ej blott obearbetadt timmer, utan äfven bräder och plank (från sågverk i Narva, Reval och Pernau) utföras. Bergsbruk. E. har nästan ej alls några malmfyndigheter att uppvisa, men eger i stället sin värdefulla oljeskiffer, hvars exploatering regeringen energiskt tagit om hand och hvarom man hoppas, att den som bränsle skall kunna ersätta stenkol och ved vid järnvägar och fabriker, där den redan delvis kommit till användning. Regeringen har äfven gripit sig an med utvinning af bergolja ur skiffern och beviljat in- och utländska privatföretag många koncessioner härför i nordöstra delen af E. Statens egna oljeskifferföretag uppvisade 1922 en nettovinst af 8 mill. estniska mark. Om exploatering af oljeskiffer, fosforit, gips och torflager se ofvan, sp. 659. Fisket bedrifves än så länge blott som strandfiske. I Finska viken fångas "killo" (hvassbuk), som förr massvis exporterades, inlagd i bleckdosor, till Ryssland. I Rigabukten är på vårarna strömmingsfisket mycket gifvande. Synnerligen fiskrika äro insjöarna Wirtsjärw och Peipus. Hafsfisket med motorfartyg befinner sig i E. ännu i sin första begynnelse. Industri. Under ryska tiden var industrien svagt utvecklad i E. Den företräddes mestadels af brännerier på storgodsen, hvarifrån den destillerade spriten utfördes till Ryssland. Betydande voro dock redan då de stora Krähnholm-manufakturerna i Narva, Zintenhof (kretsen Pernau) och Dagö-Kertel, hvilka emellertid nu af brist på af sättningsområde drifvas med endast half arbetsstyrka. Nämnas kunna äfven cementfabrikerna i Kunda och Assern, glashyttorna i Fennern samt ölbryggerier och tändsticksfabriker, som numera arbeta äfven för export. Många pappersfabriker finnas, och 9/10 af deras produktion exporteras. På senaste tiden ha åtskilliga nya industriföretag upprättats, t. ex. chokladfabriker och rätt betydande lädervarufabriker, tobaks- och cigarrettfabriker samt fabriker för tillverkning af jordbruksredskap och jordbruksmaskiner. Kritiskt är dock läget för de från ryska regeringen öfvertagna storindustriella verken i Reval, hvilka voro afsedda särskildt för ryska marinens behof och nu ej kunna finna afsättning för sina varor. Handel. E. exporterar trävaror, jordbruksprodukter såsom spannmål, lin, linfrö samt vidare cement, papper, kött och ägg. Under första halfåret 1922 utfördes varor för 1,714,825,000 estn. mark och infördes varor för 2,171,991,288 estn. mark. Handelsbalansen är tillsvidare ännu passiv, men förbättras med hvarje år, hvarvid bör beaktas, att en stor del af importen hemligen smugglas öfver gränsen till Ryssland, utan att kunna kontrolleras. Reval är hittills den mest anlitade hamnen för transitohandel mellan Ryssland å ena sidan, Väst-Europa och Amerika å den andra; denna hamn hålles hela vintern öppen genom isbrytare, och hamninrättningarna förbättras sorgfälligt af den nya regeringen. Kommunikationer. Af Ryssland öfvertog E. ett järnvägsnät, som ej var direkt afsedt för den nuvarande lilla staten, och därför anstränger man sig nu att bygga bibanor till stora stambanan. 1921 funnos i E. 1,083,19 km. bredspåriga järnvägar och 350 km. bibanor; under 1922 byggdes och öppnades ytterligare mer än 50 km. På senaste tiden ha privata omnibuslinjer från järnvägsstationerna inåt landet börjat trafikeras och funktionera till följd af landsvägarnas goda beskaffenhet drägligt. Sjöfarten vid hafskusterna och på de större insjöarna (Peipus, Wirtsjärw) och floden Embach är stadd i tydlig utveckling. Detsamma gäller handelsflottan, hvilken visserligen led svårt under kriget, men sedermera genom nybyggnad vuxit till 67,000 registerton. Kreditanstalterna utgjordes i dec. 1922 af 20 aktiebanker med en omslutning af 8,186 mill. estn. mark och 111 småkreditföreningar med en omslutning af 400 mill. estn. mark. Städernas och landsbygdens hypoteksbanker befinna sig under omorganisation till följd af storgodsens likvidering och uppdelningen af Livland mellan E. och republiken Lettland. Mått- och viktsystem. Beslut har fattats om införande af metersystemet, men i praktiken används ännu alltjämt det gamla ryska mått- och viktsystemet (se Ryssland, sp. 1412), t. ex. skålpund (2 1/2 på 1 kg.) och pud (40 skålpund). Som längdmått har verst redan ersatts med km.; vid handel användas dock arsjin (0,7112 m.) och tysk aln (elle; 0,53 m.), som ytmått rysk desjatina (1,0925 har). Af rymdmått användas stoof (1,23 l.), loof (133 l.) och tjetvert (3 loof). Myntväsendet. Myntenheten är den estniska marken (eestimark), som nominellt skulle i värde motsvara 1 fransk franc. I omlopp ha sammanlagdt satts omkr. 2,800 mill. pappersmark och som skiljemynt omkr. 20 mill. metalliska mark. Marken har 1922 varit stabil, men står lågt i kurs (1 svensk krona plägar motsvara omkr. 90 estniska mark). Finanser. De i omlopp varande papperspenningarna garanteras dels genom statens guldförråd, som uppgått till 15 mill. ryska guldrubel (från Ryssland erhållen krigsskadeersättning), dels statskassans 300 à 400 mill. i högvärdig utländsk valuta. Den första ordentliga statsbudgeten efter kriget antogs af den första statsförsamlingen för år 1922 och belöpte sig till omkr. 6 milliarder estniska mark med ett deficit af i rundt tal 500 mill. estn. mark. Därtill kommo under årets lopp tre tilläggskreditäskanden på omkr. 350 mill. Huru försiktigt budgeten var af fattad, framgår däraf, att genom dessas beviljande budgetens deficit helt täcktes och dessutom uppstod ett öfverskott på 300 mill. estn. mark,