som anslogs till täckande af deficit för 1923, hvilket beräknas till 700 mill. estn. mark. Bland löpande statsutgifter ha därvid upptagits äfven operationssummor, som äro återbetalbara, samt större krediter åt städerna för bostadsnödens lindrande genom husbyggen, lån för jordbruk och fiske o. s. v. -- Bland utgifterna intaga ännu alltjämt krigsministeriets utgifter första platsen med i rundt tal 1,600 mill. Så följa samfärdselsministeriets med omkr. 1,500 mill., finansministeriets med i rundt tal 1,000 mill. och bildningsministeriets med i rundt tal 450 mill. estn. mark. Därefter kommer inrikes- och justitieministeriet (265 mill.), jordbruksministeriet (öfver 340 mill.; summans storlek delvis beroende på den stora agrarreformen), arbets- och socialministeriet (omkr. 150 mill.) och utrikesministeriet (106 mill.). Parlamentet, riksäldsten och rikskontrollen taga i anspråk öfver 100 mill. och handelsministeriet omkr. 20 mill. estn. mark. -- Af inkomsterna ge de direkta skatterna omkr. 570 mill., de indirekta inemot 2,100 mill. (däraf kommer omkr. 1 milliard ensamt på spritmonopolet). Inkomsterna från statsföretag (järnvägar, statsdomäner, statens skogar, hamnar, post, telegraf, telefon, statsbank) uppgå till 2,056 mill. och återbetalningar från operationsfonder till 365 mill. estn. mark. -- E:s statsskuld belöper sig till omkr. 6 milliarder estn. mark, hvaraf lejonparten är till Förenta staterna (omkr. 12 mill. doll.). Alla dessa skulder ha uppkommit genom krigsleveranser. Under år 1922 har skulden till Finland likviderats och skulden till Frankrike betydligt minskats. Administrativ indelning. E. indelas i 11 maakonnad ("kretsar"): 1) Wierland (estn. Wirumaa) med städerna Narva och Wesenberg (estn. Rakwere); 2) Jerven (estn. Järwamaa) med staden Weissenstein (estn. Paide) och köpingen Tapa (Taps); 3) Harrien (estn. Harjumaa) med republikens hufvudstad Reval (estn. Tallinn) och Baltischport (estn. Baltiski); 4) Wiek (estn. Läänemaa) med staden Hapsal (estn. Haapsalu), badort; 5) Ösel (estn. Saaremaa) med staden Arensburg (estn. Kuressaar), badort; 6) kretsen Pernau (estn. Pärnumaa) med hamnstaden Pernau (estn. Pärnu); 7) kretsen Fellin med staden Fellin (estn. Wiljandi); 8) kretsen Dorpat (estn. Tartumaa) med staden Dorpat (estn. Tartu); 9) kretsen Walk (estn. Walgamaa) med staden Walk (estn. Walga); 10) kretsen Werro (estn. Wôrumaa) med staden Werro (estn. Wôru); 11) kretsen. Petschur (estn. Petserimaa) med staden Petschur (estn. Petseri) och köpingen Isborsk. Författning. E. är en demokratisk republik med allmän rösträtt och proportionellt valsätt. Statens högste representant är riigiwanem ("riksäldsten"), som samtidigt också är premiärminister. Parlamentet (riigikogu) består af 100 medlemmar, valda i 10 valkretsar för en tid af 3 år. Presidenten i riigikogu har initiativet vid bildande af kabinett. Han öfverlåter i parlamentets namn, hvilket förkroppsligar statens suveräna makt, bildandet af den utaf 9 ministrar bestående ministären åt den af honom designerade kandidaten till stats- och ministerpresident, riigiwanem. Denne bildar därpå ministären och presenterar den till bekräftelse för parlamentet, inför hvilket regeringen är ansvarig. Folkrepresentationen förlorar sina mandat, om den förkastar ett lagförslag, som därefter af minst 25,000 röstberättigade väljare bragts under folkomröstning och vid detta referendum antagits. Likaså upplöses parlamentet, om en af detsamma antagen lag genom referendum förkastas. Rösträtt har hvarje manlig eller kvinnlig medborgare, som är minst 20 år gammal. Kretsarna (se ofvan) ha vidsträckt själfförvaltning och delas i sin tur i kommuner. För de nationella minoriteterna stadgar grundlagen kulturell autonomi. Närmare lagbestämmelser därom förberedas. Lagskipning. Högsta domstol är riigikohut ("riksrätten") i Dorpat; den eger att utnämna domare och tolka lagarna. Som lägsta domstolsinstans fungera fredsdomstolar, som appellationsdomstolar fredsdomarplena. Dessa ha äfven (som kretsdomstolar) att af döma större civil- och kriminalmål, för hvilka det därefter finns en appellationsmyndighet, hofrätten (kohtupalat) i Reval. A. Jürgenstein. Försvarsväsen. Armén står under högsta befäl af presidenten, under honom af krigsministern med biträde af generalstaben och vapeninspektörer. Den utgöres af 5 infanterireg. på 2 bataljoner om 5 kompanier af olika slag, i krig på 3 båt., 3 fristående båt., 1 kavallerireg. på 4 skvadroner, 3 fältartillerireg. på 4 kanonbatterier, 2 tunga artilleridivisioner på 2 batt. (alla batt. på 4 pjäser), 1 ingenjörbat., 1 pansarvagnsbat. och 1 flygeskader, infanteriet och artilleriet delade mellan 3 divisioner. Rekryteringen sker genom allmän värnplikt, som f. n. räcker från 20:e till 50:e lefnadsåret, med 1 1/2 års tjänstgöring och 5 1/2 år i arméns reserv. Arméns fredsstyrka uppgår till 15,000 man, krigsstyrkan uppges vara 90,000 man. Officerarna ha till största delen tillhört ryska armén. Två krigsskolor ha öppnats för utbildning af officerare. -- Hufvudstaden Reval är på sjösidan omgifven af en fästningsgördel. -- Sjöstridskrafterna utgöras af 2 (f. d. ryska) jagare om resp. 1,600 och 1,800 ton, 1 (f. d. rysk) kanonbåt om 200 ton, 12 min- och vedettfartyg, 2 armerade passagerarångfartyg ("kanonbåtar") på Peipussjön, 3 isbrytare och 1 transportfartyg om 5,100 ton. C. O. N. H. J-dt. Flagga och vapen. E:s nationalflagga företer i horisontala fält nationalfärgerna blått, svart och hvitt (se färgpl. till art. Flagga. Suppl.). -- Som statsvapen har antagits det gamla estländska vapnet, 3 blå lejon i gyllene sköld (se bild vid hufvudarbetets art. Estland, sp. 948). Historia (efter 1907). Fastän E. lidit svårt genom det grymma och blodiga sätt, hvarpå ryska trupper undertryckte agraroroligheterna 1905--06 (se Estland, sp. 953), och förryskningen därigenom fick ny fart, kunde dock revolutionens landvinningar i Ryssland, och följaktligen äfven i E., ej mer utplånas. Esternas kooperativa och nationella rörelse vann år efter år mer terräng. Världskriget medförde för E., hvars söner kämpade i ryska hären, många förluster af lif och egendom, men landet blef dock ej härjadt som krigsskådeplats. Då Världskriget 1914 utbröt, såg ryska regeringen sig nödsakad att göra vissa eftergifter åt "de främmande folken" inom riket. Därvid afspisades dock ester, letter och litauer med billigare löften än polackerna. Letterna organiserade frivilliga regementen mot de mot Riga anryckande