(jordbrukarpartiet, arbetspartiet, folkpartiet och det kristligt nationella partiet) och egde bestånd till våren 1923, då en af arbetspartiet åstadkommen ministerkris inträdde. Denna ledde till, att Konstantin Päts som riigiwanem efterträddes af Johan Kukk, tillhörande arbetspartiet; Päts blef i stället parlamentspresident. Under J. Kukks regering väckte det kristligt nationella partiet förslag om återinförande af religionsundervisning i folkskolan, men vänsterpartierna genomdrefvo detta lagförslags förkastande. Det blef därpå föremål för folkomröstning och i denna med stark majoritet antaget. Nya val till riksdagen företogos därpå (5--7 maj 1923) och gåfvo den nya riksdagen en stark borgerlig majoritet, men medförde äfven förstärkning af yttersta vänsterflygeln inom riksdagen. Litt.: "Kogu statistika andudid Eestist" (Reval, 1921; utg. af jordbruksministeriet), "Eesti statistika kunkiri. Recueil mensuel du Bureau central statistique de l'Esthonie" (Reval, 1922), "Esimese üldrahvalugemise eelkokkuvôtted. Résultats préliminaires du recensement de 1922" (Reval, 1923), "Mémoire sur l'Esthonie présentée par la délégation esthonienne à la conférence de la paix" (1919), M. Martna, "L'Esthonie" (1920), O. Bernmann, "Die agrarfrage in E." (s. å.), E. Laaman, "Eesti lahkumine wene riigist 1917--1920" (Reval, s. å.), W. Reiman, "Eesti ajalugu" (Reval, s. å.), "Mimi sujamalestused. Admiral Pitka" (Reval, 1922), "Jseseiswuse tuleku paiwiet. Malestused. A. Birk, J. Kukk, A. Larka, M. Martna, A. Piip, R. Premet, J. Seljamaa, J. Tönisson" (Dorpat, 1923). Dessutom kunna nämnas tidskrifterna "Revue baltique" (Paris, 1918 ff.), "Esthonian review" (London, 1919--20) och "Baltic review" (1920 ff.). A. Jürgenstein. *Estlander. -- 2. K. G. E. dog 28 aug. 1910 i Helsingfors. Af hans Skrifter, som utges af Svenska litteratursällskapet i Finland, ha utkommit I ("Uppsatser om J. L. Runeberg", 1914) och II ("Uppsatser i litteratur och konst o. s. v. 1864-1910", 3 bd, 1915-21). Se M. G. Schybergsons lefnadsteckning öfver E. i "Skr. utg. af Sv. litt. sällsk. i Finland", CXXXI (1916). 3. B. R. E. afgick som föreståndare vid Nya svenska läroverket 1919 och är från 1922 föreståndare för Brandö samskola invid Helsingfors. Han har nitiskt (från 1913) verkat som ordf. i Svenska teaterföreningen i Finland. Han har utgett bl. a. Elva årtionden ur Finlands historia 1809-1919 (2 dlr, 1919-21), "försök till politisk och kulturhistorisk framställning", ett utomordentligt instruktivt och briljant skrifvet arbete. 4. E. H. E. är sedan 1908 e. o. professor i rättshistoria vid Helsingfors' universitet. Han har tillhört alla riksdagar sedan 1907 med undantag af 1914-16. Han har suttit i grundlagsutskottet och vid de senaste riksdagarna varit ordf. i den svenska riksdagsgruppen. 5. Axel Gustaf E., den föregåendes broder, arkitekt och båtkonstruktör, f. 1876, dimitte-rad som arkitekt från Polytekniska institutet i Helsingfors 1898, utbildade sig genom resor på kontinenten och i Italien. 1903-14 idkade han en omfattande byggnadsverksamhet i Helsingfors. Han vann 1893 Europa- och 1898 finländska mästerskapet för hastighetsåkning på skridskor. E. har gjort sig mest känd som konstruktör af segelyachter, hvilka eröfrat otaliga pris i hemlandet och på senare tid äfven i Skandinavien, Tyskland m. fl. länder, där hans båtar väckt uppseende för sin snabbhet. 3-5. T. C. Estlandssvenskar, riktigare benämning på svenskarna i Estland än estsvenskar (se d. o., äfven i Suppl.). *Estniska språket och litteraturen. Estniska språket står sedan ett par årtionden tillbaka under en synnerligen kraftig utveckling till ett modernt kulturspråk, och dess ordslratt har därunder i mycket stor utsträckning riktats med lån ur dialekterna och finskan och (icke alltid lyckliga) nybildningar, hvarjämte de förut vanliga germanismerna börjat utrensas. Språkformen är dock ännu rätt vacklande och ortografien ej fullt stadgad. - Vetenskaplig framställning af ljudläran (på finska) af L. Kettunen, "Viron kielen äännehistoria" (1917), modern grammatik (på estniska) af J. Jöge-wer, "Eesti keele grammatika" (1919-20). Bästa ordbok är L. Kettunen, "Virolais-suomalainen sana-kirja" (1917; estnisk-finsk). Wiedemanns estnisktyska ordbok föreligger i 3:e uppl. (1923). Estniska litteraturen har under samma tid genomgått en liknande, rastlös utveckling. Denna representeras framför allt af den nyromantiska, för västerländska, främst franska, men äfven skandinaviska inflytanden öppna och ofta starkt estetiserande riktning, som nämner sig Noor-Eesti ("Ung-Estland") och särskildt företrädes af en författarförening och ett förlagsbolag med detta namn, bildade 1905. Under krigsåren aflöstes denna af den modernistiska författarsammanslutningen Siuru (namn på en sagofågel). Noor-Eestis bästa representanter äro lyrikerna Gustav Suits (f. 1883) och Willem Grünthal (Ridala, f. 1886) och prosaförfattarna A. H. Hansen (Tam inså a r e, f. 1878) och Friedebert Mihkelson-Tuglas (f. 1886). En centralpunkt har den moderna estniska litteraturen efter åtskilliga fruktlösa försök fått i den litterära tidskriften "Looming" (fr. o. m. 1923; statsunderstödd). Det estniska litteratursällskapets (Eesti kirjanduse selts) tidskrift "Eesti kirjandus" (fr. o. m. 1907) företräder allmänna kulturella och vetenskapliga syften. K. B. W. Pressen. I Estland funnos 60 periodiska skrifter år 1922. De inflytelserikaste politiska tidningarna i Reval äro "Päewaleht" (partilös), "Wabamaa" (radikal), "Kaja" (konservativ) och "Tulewik" (socialdemokratisk). I Dorpat utges folkpartiets organ "Postimees". De i hufvudarbetet nämnda Revaltidningarna "Sönumed" och "Wirulane" ha upphört att utkomma. Bland tidskrifter märkas utom "Looming" och "Eesti kirjandus" (se ofvan) äfven "Agu" och "Odamees". - Jfr "Kritisch-bibliographische jahresbericht der estnischen philo-logie, herausgegeben von der Gelehrten estnischen gesellschaft bei der universität Dorpat", I-II (1922-23). A. Jürgenstein. Eston [Vstn], stad i engelska grefsk. York, 8 km. s. ö. om Middlesbrough. Stora masugnar, järngju-terier och sågverk. Betydande tillverkning af stålskenor. 30,634 inv. (1921). *Estournelles de Constant, P. H. B. d', fick 1909 halfva Nobelska fredspriset. Under Världs-