Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Estland - Estlander ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(jordbrukarpartiet, arbetspartiet, folkpartiet och det kristligt
nationella partiet) och egde bestånd till våren 1923,
då en af arbetspartiet åstadkommen ministerkris
inträdde. Denna ledde till, att Konstantin Päts
som riigiwanem efterträddes af Johan Kukk,
tillhörande arbetspartiet; Päts blef i stället
parlamentspresident. Under J. Kukks regering
väckte det kristligt nationella partiet förslag om
återinförande af religionsundervisning i folkskolan,
men vänsterpartierna genomdrefvo detta lagförslags
förkastande. Det blef därpå föremål för folkomröstning
och i denna med stark majoritet antaget. Nya val till
riksdagen företogos därpå (5–7 maj 1923) och gåfvo
den nya riksdagen en stark borgerlig majoritet, men
medförde äfven förstärkning af yttersta vänsterflygeln
inom riksdagen.
Litt.: "Kogu statistika andudid Eestist" (Reval,
1921; utg. af jordbruksministeriet), "Eesti
statistika kunkiri. Recueil mensuel du Bureau
central statistique de l’Esthonie" (Reval, 1922),
"Esimese üldrahvalugemise eelkokkuvôtted. Résultats
préliminaires du recensement de 1922" (Reval, 1923),
"Mémoire sur l’Esthonie présentée par la délégation
esthonienne à la conférence de la paix" (1919),
M. Martna, "L’Esthonie" (1920), O. Bernmann,
"Die agrarfrage in E." (s. å.), E. Laaman,
"Eesti lahkumine wene riigist 1917–1920" (Reval,
s. å.), W. Reiman, "Eesti ajalugu" (Reval, s. å.),
"Mimi sujamalestused. Admiral Pitka" (Reval, 1922),
"Jseseiswuse tuleku paiwiet. Malestused. A. Birk,
J. Kukk, A. Larka, M. Martna, A. Piip, R. Premet,
J. Seljamaa, J. Tönisson" (Dorpat, 1923). Dessutom
kunna nämnas tidskrifterna "Revue baltique" (Paris,
1918 ff.), "Esthonian review" (London, 1919–20) och
"Baltic review" (1920 ff.).
A. Jürgenstein.
*Estlander. – 2. K. G. E. dog 28 aug. 1910 i
Helsingfors. Af hans Skrifter, som utges af Svenska
litteratursällskapet i Finland, ha utkommit
I ("Uppsatser om J. L. Runeberg", 1914) och
II ("Uppsatser i litteratur och konst o. s. v. 1864-1910",
3 bd, 1915-21). Se M. G. Schybergsons
lefnadsteckning öfver E. i "Skr. utg. af
Sv. litt. sällsk. i Finland", CXXXI (1916).
3. B. R. E. afgick som föreståndare vid Nya
svenska läroverket 1919 och är från 1922 föreståndare
för Brandö samskola invid Helsingfors. Han har
nitiskt (från 1913) verkat som ordf. i Svenska
teaterföreningen i Finland. Han har utgett
bl. a. Elva årtionden ur Finlands historia
1809-1919 (2 dlr, 1919-21), "försök till politisk och
kulturhistorisk framställning", ett utomordentligt
instruktivt och briljant skrifvet arbete.
4. E. H. E. är sedan 1908 e. o. professor i
rättshistoria vid Helsingfors’ universitet. Han har
tillhört alla riksdagar sedan 1907 med undantag
af 1914-16. Han har suttit i grundlagsutskottet
och vid de senaste riksdagarna varit ordf. i den
svenska riksdagsgruppen.
5. Axel Gustaf E., den föregåendes broder,
arkitekt och båtkonstruktör, f. 1876, dimitte-rad som
arkitekt från Polytekniska institutet i Helsingfors
1898, utbildade sig genom resor på kontinenten
och i Italien. 1903-14 idkade han en omfattande
byggnadsverksamhet i Helsingfors. Han vann 1893
Europa- och 1898 finländska mästerskapet för
hastighetsåkning på skridskor. E. har
gjort sig mest känd som konstruktör af segelyachter,
hvilka eröfrat otaliga pris i hemlandet och på senare
tid äfven i Skandinavien, Tyskland m. fl. länder,
där hans båtar väckt uppseende för sin snabbhet.
3-5. T. C.
Estlandssvenskar, riktigare benämning på svenskarna
i Estland än estsvenskar (se d. o., äfven i Suppl.).
*Estniska språket och litteraturen. Estniska
språket står sedan ett par årtionden tillbaka
under en synnerligen kraftig utveckling till
ett modernt kulturspråk, och dess ordslratt har
därunder i mycket stor utsträckning riktats med lån
ur dialekterna och finskan och (icke alltid lyckliga)
nybildningar, hvarjämte de förut vanliga germanismerna
börjat utrensas. Språkformen är dock ännu rätt
vacklande och ortografien ej fullt stadgad. -
Vetenskaplig framställning af ljudläran (på finska)
af L. Kettunen, "Viron kielen äännehistoria" (1917),
modern grammatik (på estniska) af J. Jöge-wer,
"Eesti keele grammatika" (1919-20). Bästa ordbok
är L. Kettunen, "Virolais-suomalainen sana-kirja"
(1917; estnisk-finsk). Wiedemanns estnisktyska ordbok
föreligger i 3:e uppl. (1923).
Estniska litteraturen har under samma tid
genomgått en liknande, rastlös utveckling. Denna
representeras framför allt af den nyromantiska,
för västerländska, främst franska, men äfven
skandinaviska inflytanden öppna och ofta starkt
estetiserande riktning, som nämner sig Noor-Eesti
("Ung-Estland") och särskildt företrädes af en
författarförening och ett förlagsbolag med detta
namn, bildade 1905. Under krigsåren aflöstes denna
af den modernistiska författarsammanslutningen
Siuru (namn på en sagofågel). Noor-Eestis bästa
representanter äro lyrikerna Gustav Suits (f. 1883)
och Willem Grünthal (Ridala, f. 1886)
och prosaförfattarna A. H. Hansen (Tam inså a
r e, f. 1878) och Friedebert Mihkelson-Tuglas
(f. 1886). En centralpunkt har den moderna estniska
litteraturen efter åtskilliga fruktlösa försök fått i
den litterära tidskriften "Looming" (fr. o. m. 1923;
statsunderstödd). Det estniska litteratursällskapets
(Eesti kirjanduse selts) tidskrift "Eesti
kirjandus" (fr. o. m. 1907) företräder
allmänna kulturella och vetenskapliga syften.
K. B. W.
Pressen. I Estland funnos 60 periodiska skrifter år
1922. De inflytelserikaste politiska tidningarna
i Reval äro "Päewaleht" (partilös), "Wabamaa"
(radikal), "Kaja" (konservativ) och "Tulewik"
(socialdemokratisk). I Dorpat utges folkpartiets
organ "Postimees". De i hufvudarbetet nämnda
Revaltidningarna "Sönumed" och "Wirulane" ha upphört
att utkomma. Bland tidskrifter märkas utom "Looming"
och "Eesti kirjandus" (se ofvan) äfven "Agu"
och "Odamees". - Jfr "Kritisch-bibliographische
jahresbericht der estnischen philo-logie,
herausgegeben von der Gelehrten estnischen
gesellschaft bei der universität Dorpat", I-II
(1922-23).
A. Jürgenstein.
Eston [Vstn], stad i engelska grefsk. York,
8 km. s. ö. om Middlesbrough. Stora masugnar,
järngju-terier och sågverk. Betydande tillverkning
af stålskenor. 30,634 inv. (1921).
*Estournelles de Constant, P. H. B. d’, fick 1909
halfva Nobelska fredspriset. Under Världs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
