historia (1920), Finnarna i Värmland intill 1600-talets slut (bd 3 af "En bok om Värmland", 1921) och Lärobok i nya tidens allmänna historia för gymnasiet (1922). 1. C. G. Bj. 2. E. N-nn. Falk, John Ludvig, ämbetsman, politiker, f. 2 okt. 1873 i Stockholm, blef student 1891, aflade 1896 i Uppsala examen till rättegångsverken, blef 1901 länsnotarie i Västerbottens län och 1916 landssekreterare där samt tog under dessa år verksam del i det kommunala lifvet i Umeå samt var 1912-17 vice ordf. i länets hushållningssällskap. Sedan 1917 är han landshöfding i Kalmar län, där han bl. a. inlagt förtjänster om fiskerinäringens återupplifvande och utveckling, samt är sedan 1918 ordf. i länets södra hushållningssällskap. F. är till politisk åskådning konservativ, var 1921 led. af Andra kammaren, vald af Kalmar läns södra valkrets, och har ofta anlitats vid officiella utredningar, bl. a. 1920 som sakkunnig rörande fiskerinäringens befrämjande. Han är led. af öfverstyrelsen för Svenska Röda korset (1922). Falk, Erik, industriman, f. 7 sept. 1875 i Djura, Kopparbergs län, var verkställande direktör vid bergverks-a.-b. "Vulcanus" 1902-10, är disponent och verkställande direktör sedan 1910 i Svenska metallverken (se d. o.) med underlydande bolag, ordf. i flera företag, bl. a. bergslagernas gemensamma kraftförvaltning (1917) samt järn- och metallverksföreningen (1921) och fullmäktig i Svenska arbetsgifvareföreningen (1912) m. m. Han är stadsfullmäktig i Västerås (sedan 1913) och led. af Västmanlands läns landsting (sedan 1916). Falkberget, Johan, norsk författare, f. 30 sept. 1879 vid Röros, var grufarbetare från sitt nionde till sitt tjugusjunde år, vardt sedan redaktör af en socialistisk tidning och debuterade 1907 med Svarte fjelde ("Svarta fjäll", 1911), efter att fr. o. m. 1903 ha utgett småberättelser. F. skildrar kraftfullt naturalistiskt grufarbetarnas och rallarnas lefnadsvillkor, ger friskt naturstämningar från fjällbygden och intensivt de primitiva människornas känslo- och sinneslif. Af hans senare arbeten må nämnas Vargfjeldet (1910; "Vargfjället"), Eli Sjursdotter (1913; sv. öfv. 1914), Av jarleæt (s. å.; "En jarlaättling", 1921), Lisbet paa Jarnfjeld (1915; "Lisbet Jarnfjäll", 1916), Brændofter (1917; "Brännoffer", 1918) och Bör Börson j:r (1920; sv. öfv. s. å., 2:a uppl. 1921), en satir öfver kristidsspekulationerna. R-n B. *Falke. -- 3. Gustav F. dog 8 febr. 1916 i Hamburg. 4. Otto von F., son till den i hufvudarbetet omnämnde Jakob v. F., tysk konstförfattare och museichef, f. 29 april 1862 i Wien, egnade sig liksom fadern åt konstforskning, blef 1889 tjänsteman vid de k. museerna i Berlin och var direktör för Kunstgewerbemuseum i Köln 1895-1908, då han öfvertog ledningen af museet med samma namn i Berlin. 1920 efterträdde han Bode som chef för statens konstsamlingar. F. är författare till gedigna arbeten i konstindustriella ämnen. 4. G-g N. *Falkenberg. Efter inkorporering 1907-08 af Hertinge och Falkenbergs tegelbruk och tullbro utgör F:s areal 776,4 har, hvaraf 186,2 har inom det planlagda området. 5,177 inv. (1922). Tax.-v. 1922 13,146,600 kr., bevilln.-tax. inkomst 4,428,900 kr. Bland större byggnader, som tillkommit, må nämnas kommunal mellanskola (1910), varmbadhus (1914), Årstad-Faurås tingshus samt epidemisjukhus. Samskolan har ersatts af kommunal mellanskola, sjukstugan blef 1912 lasarett med 34 sängar. Af bankerna har Mellersta Hallands bank-a.-b. uppgått i afdelningskontor af Smålands ensk. bank, hvarjämte 2 nya afdelningskontor tillkommit af A.-b. Hallands landt-mannabank samt A.-b. Jordbrukarebanken. Fabrikerna, hvaribland märkas kvarn, bryggeri, garfveri och mek. verkstad, voro 1920 23 med 483 arb. och tillv.-v. 17,7 mill. kr. Af tidningarna har "Falkenbergsposten" upphört och ersatts af "Hallands nyheter" (3 ggr i veckan). Val till Andra kammaren sker nu tillsammans med hela länet. Under de senaste åren har liflig byggnadsverksamhet egt rum, särskildt af egna hem i det inkorporerade området. Falkenbergs slott, kalladt Falkenhus, uppbrändes 1434 ej af svenskarna, utan af slottets befälhafvare Åke Axelsson Tott. Vapenbilden i stadens vapen är nu fastställd till den något ändrade form, som fig. här utvisar. B. W. B.*

Falkenbergs vapen. *Falkenberg (fr. Faulquemont) räknas nu till franska dep. Moselie. *Falkenberg, svensk adlig ätt. 1910 bildades Falkenbergska släktföreningen. 1920 utgafs af Fr. Falkenberg "Biografier över under 1909-1919 avlidna medlemmar af ätten F." 6. Henrik Konrad F. (af Trystorpsgrenen), friherre, politiker, f. 8 nov. 1860 i Lerbo församling, Södermanland, blef underlöjtnant vid Södermanlands regemente 1882, löjtnant 1889 och öfvergick 1897 till reserven, hvari han blef kapten 1900. Han egnade sig tidigt äfven åt landtbruk och är sedan 1894 egare af Värmlands Säby samt led. af hushållningssällskapets förvaltningsutskott sedan 1898. F., som är högerman, har varit led. för Värmlands län af Första kammaren 1901-13 och därunder led. af statsutskottet 1907-13. Han har varit fullmäktig i Telegrafstyrelsen 1907-19 och är landstingsman sedan 1892. T-s. Falkengren, Abraham F., fader till Kristofer F. (se sp. 1310), amiral, f. 1686 i Bohuslän, d. 1752 i Karlskrona, blef underlöjtnant i flottan 1712, löjtnant 1716 och skeppskapten 1717, befordrades till varfsmajor 1735 samt till ekipagemästare 1741. Under kriget 1741-43 erhöll F. befälet öfver galärerna. I striden vid Korpo ström (se Korpo) 1743 var F. befälhafvare för den svenska galäreskadern. F. befordrades till schoutbynacht 1742 och till vice amiral 1743 samt till amiral och amiralitetsråd 1749. E. N-nn. Falkenhausen, Ludwig von, friherre, tysk militär och militärskriftställare, f. 13 sept. 1844 i Guben, officer vid infanteriet 1862, deltog i krigen 1866 och 1870, blef kapten vid generalstaben 1873, öfverste och chef för 4:e gardesgrenadjärreg. 1889, som generalmajor öfverkvartermästare vid