upprättandet af registerkartan (se därom nedan), under magistratens pröfning. Gränserna kunna sedermera ändras genom sammanläggning, genom afstyckning af visst område och genom delning i kvotdelar (s. k. laga skifte). Utanför fastighetsindelningen i stad falla vissa jordområden, nämligen 1) sådana, som undantagits för delegarnas gemensamma behof eller eljest fått förbli oskiftade, samt 2) vägar, gator, torg och andra allmänna platser äfvensom vattenområden, som ej höra till fastigheter enskildt. Fastigheterna redovisas, hvar och en under sin särskilda, af magistraten åsatta beteckning (nummer, namn), i stadens fastighetsregister (se d. o. Suppl.) och upptas på en till detta hörande registerkarta. Reglerna om fastighetsbildning i stad kunna genom särskildt förordnande af K. M:t göras tillämpliga äfven för köping eller municipalsamhälle; så har skett t. ex. för köpingarna Hörby, Malmköping, Skurup, Valdemarsvik, Yara och samhällena Arlöf, Flen, Gnesta, Höganäs, Oxelösund, Åtvidaberg. Enbart reglerna om tomtindelning gälla för flertalet öfriga municipalsamhällen i riket (se Municipalsamälle). C. G. Bj. Fastighetsexekution. Se Auktion. Suppl., sp. 371. Fastighetsnämnd, Stockholms stads, beslutad af stadsfullmäktige 18 nov. 1918 och upprättad följande år, utöfvar förvaltningen af stadens jordegendomar (efter Landtegendomsnämnden, se d. o.) och den inre stadens tomter, kommunala byggnader, bostadshus och gaturegleringsfastigheter (efter drätselnämnden). Fastighetsregister för stad, förv., en i lagen om fastighetsbildning i stad 12 maj 1917 påbjuden, i en särskild k. förordn, s. d. närmare reglerad längd öfver samtliga fastigheter i stad. Denna längd, som, i likhet med det motsvarande jordregistret (se d. o.) för landsbygden, innehåller erforderliga individualiseringsuppgifter för hvarje i densamma upptagen fastighet, skall föras af stadens mätningsman eller annan af K. M:ts befallningshafvande därtill förordnad person. Fastighetsregistret består af tomtbok (se d. o.) och stadsegobok; i den förra förtecknas tomterna, i den senare stadsegorna (se Fastighetsbildning i stad. Suppl.). Härtill komma bihangen: A) tomtbildningslängd (se d. o.); B) och C) förteckningar öfver de områden, som falla utanför stadens fastighetsindelning (se Fastighetsbildning i stad. Suppl.). Till fastighetsregistret hör ock en registerkarta öfver alla i detsamma upptagna fastigheter och öfriga områden. Utom i städerna, föres fastighetsregister enligt samma bestämmelser äfven för vissa köpingar och municipalsamhällen, efter särskildt förordnande af K. M:t (se Fastighetsbildning i stad. Suppl.). Registrens uppläggande och förande öfver-vakas af Fastighetsregisterkommissionen (under Justitiedepartementet). C. G. Bj. Fastigium, lat. (spets), med. Se Feber, sp. 1480. Fastings batteri. Se Röds batteri. Fastlandsspärrningen. Se Kontinentalsystemet. Fastnet [fä'stnit], klippa på sydvästra kusten af irländska grefsk. Cork, med bekant fyrtorn, nybyggdt 1907, hvars sken syns 29 km. Fatinitza, operett af Suppé (se denne), uppf. i Stockholm f. g. 1876. Fatjanovokulturen. Se Ryssland, sp. 1430 och pl. I, fig. 6 o. 7. Fattigdispens. Enligt kap. 30 § 19 Rättegångsb., sådant detta kap. lyder enligt lag 14 maj 1915, skall den, som vill fullfölja talan mot hofrätts utslag eller beslut, hos K. M:ts befallningshafvande nedsätta ej allenast fullföljdsafgift, 150 kr., utan ock enahanda belopp till säkerhet för den kostnadsersättning, som konungen kan komma att tillerkänna hans motpart. Om parten på grund af fattigdom ej förmår nedsätta stadgad fullföljdsafgift, eger han utan hinder däraf fullfölja sin talan, så framt han vid sin missnöjesanmälan (därest talan fullföljes genom revisionsansökning) eller vid sin besvärsskrift (därest talan fullföljes genom besvär) fogar vederbörligt fattigdomsintyg (se §§ 20, 22 och 36 i kap. 30 Rättegångsb.). Är parten icke i stånd att gälda ens det belopp, som skall tjäna motparten till säkerhet för kostnadsersättning, eger han ändock fullfölja talan, såframt konungen med hänsyn till omständigheterna i målet finner skäl ge tillstånd därtill. Sådant tillstånd benämner man ofta fattigdispens. Ansökan om sådant tillstånd fogas vid revisionsinlaga resp. vid besvärsskrift (se §§ 20, 27 och 36 i kap. 30 Rättegångsb.). Dispensansökningen pröfvas och afgöres af en afdelning inom Högsta domstolen, bestående af 3 led. (vanligen kallad dispensafdelningen). Yppa sig olika meningar, skall tillstånd beviljas, om blott någon led. finner skäl att bifalla ansökningen (se § 3 i lag 14 maj 1915 ang. K. M:ts Högsta domstols tjänstgöring på afdelningar). E. K. Fattigdomsintyg vid fattigdispens (se d. o. Suppl.) skall för att kunna godkännas uppfylla de betingelser, som äro föreskrifna i § 22 af kap. 30 Rättegångsb. E. K. Fattiges vänner, De. Se Sällskapet De fattiges vänner. Fattigpenningar, kam., en (senast 1858 påbjuden) afgift, som erlägges till Borgerskapets änkehus i Stockholm och Danviks hospital ("Danvikspenningar") af hvarje från utrikes orter till Stockholm kommande ångfartyg med 1/2 öre och segelfartyg med 1 öre per ton. Efter afdrag af uppbördsmansprovisionen har afgiften för hvardera inrättningen inbringat under senaste årtiondet (1913--22) högst 7,400 kr. (1920) och lägst 3,200 kr. (1918). *Fattigsakförare. Se dels lag af 19 juni 1919 om fri rättegång, som, bl. a., innehåller bestämmelser ang. förordnande af person att mot ersättning af allmänna medel biträda part i rättegång, dels k. kung. 12 sept. 1919 ang. understöd af statsmedel till offentliga rättshjälpsanstalter. E. K. *Fattigvård. Nu gällande stadganden äro lag af 14 juni 1918 med ändringar af 13 juni 1919, 26 mars 1920, 20 maj 1921 och 9 juni 1922. Genom denna lag har området för den obligatoriska fattigvården ökats. Dels skola icke blott ålderdom, sjukdom och lyte, utan äfven bristande kropps- och själskrafter berättiga till fattigvård, därest man af sådan anledning är oförmögen att genom arbete försörja sig, dels har