fick 1913 dess stora guldmedalj. -- 7. Karl Axel Hjalmar von F., son till F. 5, mosskulturfrämjare, f. 10 okt. 1870 i Horn, Östergötland, genomgick Alnarps landtbruksinstitut 1890--92, blef filos. doktor i Göttingen 1897, verkade vid Svenska mosskulturföreningen som 1:e assistent (1898--1901) och föreståndare (1902--20) samt sekreterare och redaktör af dess tidskrift (1907--20). 1921 utnämndes han till föreståndare för Centralanstaltens för jordbruksförsök jordbruksafdelning. F. har författat bl. a. Ueber die zusammensetzung und die pentosane des torfes, Über gährungsversuche mit torf und über die angebliche huminbildung aus zucker mit kaliumpermanganat (gradualafh. 1897), Om torvströ, dess egenskaper, tillverkning och användning (1904; 4:e uppl., omarb. tills. med A. Bauman, 1908), Om bränntorv och bränntorvberedning (i förening med E. Haglund och A. Bauman, 1917), Kort vägledning vid utförandet af lokala gödslingsförsök (1922; utgör n:r 3 af "Småskrifter utg. på föranstaltande af Centralanst. f. förs.-väs. på jordbruksområdet"). F. är led. af Landtbr. akad. (1905). 7. ^{H. J. Dft.} Feine [fa'j-], Paul, tysk teolog, f. 9 sept. 1859 i Golmsdorf vid Jena, blef, efter att ha verkat som gymnasielärare i Jena och Göttingen och lärare för de unge prinsarna af Wied, docent i Göttingen 1893 och teol. professor i Wien 1894, i Breslau 1907 och vid universitetet Halle-Wittenberg 1910. Sedan 1912 är han jämväl geheime konsistorialråd. F. har utvecklat ett omfattande författarskap särskildt i nytestamentlig exegetik. Bland hans skrifter märkas Der Jakobusbrief (1893), Jesus Christus und Paulus (1902), Der Römerbrief (1903), Paulus als theologe (1906), Theologie des neuen testaments (1910; 4:e uppl. 1922), Einleitung in das neue testament (1913; 3:e uppl. 1923), Die abfassung des Philipperbriefes in Ephesus (1916), Das leben nach dem tode (1919) och Die religion des neuen testaments (1921). ^{V. S--g.} Feira de Sant Anna, stad i brasilianska staten Bahia, omkr. 48 km. n. v. om Cachoeira, belägen i en mycket mineralrik trakt. Marmor, guld och diamanter fås där. Handel med säd, tobak och bomull. Stor boskapsmarknad. Omkr. 16,000 inv. (som kommun 77,600 inv. 1920). ^{E. A--t.} Feiring (Fering), härad och socken under Hurdals pastorat, n. v. om Eidsvoll, Akershus fylke, Norge. 102,45 kvkm. 1,162 inv. (1920). Jordbruk och skogsbruk. ^{K. G. G.} Feisal (Feisul, Faisal), konung af Irak (Mesopotamien), f. 1885 i Taif, är tredje son till konung Hussein af Hedjas, sändes som yngling till Konstantinopel och fick där en vårdad västerländsk uppfostran samt deltog 1908 i den ungturkiska rörelsen, efter hvars seger hans fader Hussein återfick emiratet öfver Mekka. F. deltog som befälhafvare öfver arabtrupperna i de turkiska operationerna mot den upproriska Idrisi-stammen 1911--13, valdes 1914 till deputerad för Mekka i turkiska parlamentet, bröt 1915 med turkarna och återvände hem för att söka för den arabiska nationalismens syften draga fördel af Världskriget. Starkt påverkad af den engelske öfversten Lawrence, ledde F. sin faders förhandlingar om förbund med engelsmännen och utverkade i okt. 1915 af dem vidtgående löften om upprättande af ett stort arabiskt rike, sträckande sig upp till norra Syrien. F. anförde 1916 de mot turkarna upproriska arabiska trupperna utanför Medina och sedermera den arabiska armé, som 1917--18 utgjorde högra flygeln af Allenbys här under fälttåget mot Palestina. Allenby lät honom efter intåget i Damaskus (okt. 1918) organisera en provisorisk militärförvaltning i östra Syrien, hvarvid konflikter i mängd uppstodo med fransmännen, ytterst beroende på, att F:s af engelsmännen understödda planer och de löften hans fader erhållit voro svåra att förlika med det engelsk-franska fördraget af 1916 om uppdelning af Syrien och Palestina. F. framlade de arabiska synpunkterna för fredskonferensen i Paris i febr. 1919 och sökte vid ett nytt besök i London och Paris (okt.--nov. s. å.) förgäfves vinna de allierade för upprättandet af ett arabiskt rike, som skulle omfatta största delen af Syrien samt äfven Palestina. Vid återkomsten öfvertog han under franskt mandat provisoriskt styrelsen i Damaskus, men pådrifven af syrisk-arabiska nationalister, lät han sig 8 mars 1920, i Damaskus af en "syrisk nationalkongress" utropas till konung af Syrien. Efter nya konflikter mellan F. och fransmännen ryckte franska trupper under general Gouraud mot Damaskus, F. led nederlag (juli) och nödgades nedlägga regeringen och gå i landsflykt. Efter en tids vistelse i Europa blef han 23 aug. 1921 krönt till konung af Irak (det brittiska mandatområdet Mesopotamien). Om den sluge och kraftfulle arabhöfdingens regering där se Irak. Suppl. En mot F. antipatisk skildring af hans verksamhet i Syrien ger R. de Gontaut-Biron, "Comment la France s'est installé en Syrie (1918--1919)" (1923). ^{V. S--g.} Feitama, Sijbrand, holländsk författare, f. 1694 i Amsterdam, d. där 1758, var en af de förnämste bland de förfranskade nederländske författarna. Han öfversatte Boileaus satirer, Voltaires "Henriade" (1753), Fénelons "Télémaque" (på vers) och tolf franska sorgespel (af Corneille, Voltaire, de La Motte, m. fl.; samlade 1735) språkrent och formskickligt. Hans originalverk äro obetydliga. Biogr. af de Kruyff (1782). ^{R--n B.} *Fejérváry, G., dog 25 april 1914 i Wien. Fekete Körös. Se Körös 1. Felande länken, Den, är en särskildt under närmaste tiden efter darwinismens genombrott i populära skrifter vanlig benämning på en hypotetisk varelse, som antogs utgöra ett öfvergångsled mellan människan och de högsta aporna. Somliga forskare anse, att den mycket omdebatterade Pithecanthropus erectus (se Människan, sp. 266--268) motsvarar de fordringar, som man kan ställa på en sådan mellanform. Själfva termen ("felande länken") används dock numera knappast annat än i skämtsam bemärkelse. ^L--e. *Felder, F. M., dog 26 april 1869 i sin födelseort. *Feldman, W., dog 1919 (eller 1920). Han öfvergick till kristendomen. Hans samlade arbeten uppta omkr. 50 vol. *Felestad omfattar nu 494 har. 251 inv. (1923). *Felis, zool. F. leo. Se Lejonet. -- F. lynx. Se Lodjuret. -- F. pardus. Se Leoparden. -- F. spelæa. Se Grottlejonet. -- F. tigris. Se Kungstigern. *Felix, Eugen, f. 27 april 1837 (ej 1836), dog 21 aug. 1906 i Wien.