*Felixstowe hade 11,655 inv. 1921. Under Världskriget bombarderades det 22 juli 1917 af tyska flygare. Felix Tandem, pseudonym. Se Spitteler, C. Fellahieh (Felahieh, Falahiyeh), ort i Mesopotamien, vid Tigris, omkr. 50 km. ö. om Kut-el-Amara, bekant genom det slag, som 5 april 1916 där utkämpades mellan den engelska mot Kut framryckande undsättningsarmén under general Gorringe och en turkisk arméafdelning, som besatt en befäst ställning tvärs öfver Tigris v. om F. Turkarna blefvo slagna, men undsättningen kunde dock ej genomföras. Jfr Världskriget, sp. 216. H. J-dt. Fellem, bot., tekn. Se Kork. Fellenius, Wolmar Knut Axel, civilingenjör, högskolelärare, f. 10 sept. 1876 i Stockholm, student 1894 och utexaminerad 1898 från Tekniska högskolans afd. för väg- och vattenbyggnadskonst, var Härnösands stads byggnadschef och stadsbyggmästare 1903-05 och nedlade som afdelningschef vid Göteborgs hamnstyrelse 1905-11 förtjänstfullt arbete (bl. a. anläggningen af Stigbergskajen samt Fiskhamnen och Sannegårdshamnen och projektet till central- och frihamn) för utveckling af landets främsta hamn. Samtidigt (1906-11) verkade han som lärare i väg- och vattenbyggnadskonst vid Chalmers' tekniska läroanstalt. Sedan 1911 är F. professor i vattenbyggnadslära vid Tekniska högskolan och sedan 1915 föreståndare för högskolans fackafdelning för väg- och vattenbyggnadskonst, hvars vattenbyggnadslaboratorium tillkommit genom F:s initiativ. Han utnämndes 1904 till löjtnant och 1920 till major i Väg- och vattenbyggnadskåren. F. utöfvar äfven omfattande konsultativ verksamhet och har bl. a. upprättat förslag till hamnanläggningar i Västerås, Falkenberg, Kristinehamn, Jönköping, Södertälje, Oskarshamn och Örnsköldsvik, verkställt utredningar rörande ett flertal större hamnbyggnadsfrågor samt (tills, med professor O. Linton) konstruerat pontonbron öfver Tranebergssund i Stockholm. F. har vidare anlitats som prisdomare vid åtskilliga hamntäflingar. 1908-12 var han sekreterare i Kommunaltekniska föreningen, 1911 led. af kommissionen för statsbanan Könninge-Ström samt 1914-22 led. (från 1919 ordf.) i Statens järnvägars geotekniska kommission. F. har (bl. a. i "Teknisk tidskr." m. fl. publikationer) offentliggjort ett 70-tal uppsatser och afh. i hamnbyggnadsfrågor, hvaribland märkas Fiskhamnar vid och i närheten af Nordsjön (1907), Om beräkning af kajbyggnader o. d. (1910), Nybyggnader i Göteborgs hamn (rapport till XII:e internationella sjöfartskongressen, 1912), Hamnväsendets utveckling i Sverige under den senaste 50-årsperioden (1912), Förslag till frihamn i Göteborg (1915) och (tills, med L. von Post) Utredning om erosionsrisker genom partiell reglering af Siljan (1922). Fmn. *Fellin, estn. Wiljandi, tillhör nu republiken Estland och är hufvudort i distriktet (maakond) Wiljandi. 9,405 inv. (1922). *Fellingsbro. -- 2. Kontraktet omfattar nu jämte de fyra i hufvudupplagan nämnda äfven Guldsmedshyttans pastorat. -- 3. F. socken tillhör nu h. o. h. F. härad. 7,191 inv. (1923), hvaraf i F. municipalsamhälle 728 inv. och i F. norra (kapell)församling 2,031 inv. -- 4. F. norra församling, sedan l jan. 1922 kapellförsamling i F. pastorat. 2,031 inv. (1923). -- 5. Municipalsamhälle i F. socken jämlikt k. bref 8 dec. 1911, vid Örebro-Köpings järnväg, 15 km, v. n. v. om Arboga. 107 har. 728 inv. (1923). Tax.-värdet å bevillningsskyldig fast egendom var 1,127,100 kr., den till bevillning taxerade inkomsten 866,690 kr. (1921) och den inkomst, hvarå utskylder utdebiterats, 700,784 kr. (1922). Kommunalskatten utgick med 6,50 kr. och municipalskatten med 0,65 kr. per bevillningskrona (s. å.). Samhällets inkomster voro 1,075 kr., dess utgifter 1,136 kr., dess tillgångar 1,749 kr., och skulder saknades (1918). I F. finnas F. sockens sparbank samt afd.-kontor af A.-b. Svenska handelsbanken och A.-b. Mälarebanken. Dessutom finnas där F. brandförsäkringsbolag samt folkhögskola med landtmannaskola och landthushållsskola ("Makarna Erikssons läroanstalt"), tillkommen genom donation af nämndemannen Lars Eriksson och invigd 7 nov. 1915. Af industrianläggningar märkas gjuteri och mek. verkstad, kartong- och pappfabrik samt träsliperi, mejeri och torfstrofabrik. 2-5. E. A-t. Fellman, Nils Isak, finländsk ämbetsman, botanist, historisk forskare, f. 10 sept. 1841 i Lappajärvi, d. 28 okt. 1919 i Helsingfors, tillhörde en gammal österbottnisk prästsläkt, af hvilken flera medlemmar gjort sig kända som kraftiga pionjärer för kristendom och kultur i Finska Lappmarken, särskildt hans fader Jakob F. (se d. o.). Student 1859 och filos, magister 1864, studerade han först botanik och gjorde för detta ändamål 1861 och 1863 resor i Eyska Lappmarken samt utgaf Plantce vasculares in Lapponia orientali sponte nascentes (1864-69) och Plantce arcticce exsiccatce in Lapponia orientali collectce I-IV (1864). Han öfvergick så till juridiken, blef jur. kandidat 1871, direktör i Statskontoret 1883, led. af senatens justitieafdelning 1887, där han 1899 hörde till dem, som röstade för promulgerandet af det s. k. februarimanifestet (se Finland, sp. 324), blef 1900 president i Vasa hofrätt och afgick 1902. S. å. upphöjdes han i adligt stånd. Sina sista år egnade han åt vidlyftiga forskningar i lappmarkernas historia och utgaf (på egen bekostnad) sin faders värdefulla Anteckningar under min vistelse i Lappmarken (4 bd, Helsingfors, 1906) och hans dagboksanteckningar Gulnade blad (ibid., 1908) samt den synnerligen värdefulla samlingen Handlingar och uppsatser angående Finska Lappmarken och lapparna (4 bd, ibid., 1910-15), den kanske förnämsta källan iför kännedomen om Lapplands och lapparnas historia, ej blott på den nuv. finska sidan, utan också i Sverige. Hans faders unika samlingar från de numera utdöda sydligaste finsk-lapska dialekterna utgåfvos slutligen på hans initiativ af F. Äimä och T. Itkonen 1918 och Y. H. Toivonen 1920 i Finsk-ugriska sällskapets i Helsingfors Journal, XXX och XXXIII. K. B. W. *Fellner, F., dog 22 mars 1916 i Wien. *Felsit. Benämningen används numera ytterst sällan som namn på själfständiga bergarter, men oftast för grundmassan i porfyr samt i beteckningen felsitisk som strukturform. K. A. G. *Felsitoid. Ordet har alldeles gått ur bruk och ersatts med leptit. K. A. G.