*Felsö-Bánya tillhör nu Rumänien. Rumänska namnet är Baia de sus. Felteori, mat., den matematiska teori, som behandlar de vid mätningar eller andra iakttagelser insamlade talvärdenas oundvikliga tillfälliga (vanligen små) fel, hvilka bero af (kända eller okända) orsaker, som ej medge införandet af korrektioner, motsvarande dessa fel, eller kunna representeras af bestämda matematiska uttryck. Se Utjämning. E. J. Feltham [fe^töm], kommun i Middlesex, England, har en anstalt för fostran af unga manliga brottslingar ("industrial school"), numera s. k. Borstat institution, där ynglingar i åldern 16-21 år aftjäna straff på obestämd tid, 2-3 år, under särskild, uppfostrande regim. V. A-t. *Feltre hade 18,248 inv. 1911. Under Världskriget besattes staden 13 nov. 1917 af tyskarna (14:e armén, O. v. Below), men återtogs under italienska offensiven på hösten 1918 (slaget vid Vittorio Veneto) af italienarna (4:e armén, Giardino). Jfr Världskriget, sp. 230 och 248. H. J-dt. Fem höge riksämbetsmännen, De. Se Riksämbetsmän. Femiska mineral och bergarter, miner. o. petrogr. De bergartsbildande mineralen indelas stundom i två stora grupper, saliska och femiska. Benämningarna härleda sig från de kemiska tecknen för vissa af de viktigare beståndsdelarna i dessa två grupper af mineral. Saliska (af S(i) och Al) mineral äro kvarts samt NaAl-, KAl- och CaAl-silikat, alltså framför allt fältspaterna, och femiska (af Fe och M(g)) de, som ha Ca, Mg, Mn och Fe som baser, alltså framför allt augiter och hornbländen. Äfven bergarter, i hvilka de respektive grupperna af mineral öfverväga, kallas saliska, vanligen ljusa och sura, och femiska, mörka och basiska Mellanformer kallas stundom salfemiska. K. A. G. Femlingen, en 17 kvkm. stor sjö, 159 m. ö. h., i Virestad, Härlunda och Västra Torsås socknar, Kronobergs län, v. om Åsnen, af rinner till Möckeln och Helgeån. O. Sjn. Fempass, bygnk. Se Trepass. Femroddare, romerska krigsfartyg. Se Romerska riket, sp. 763. *Femsjö är nu annex till Långaryd, Västbo kontrakt, Växjö stift. 615 inv. (1923). Femsjöen. Se Tista. Femten, en omkr. 3 kvkm. stor sjö, 412 m. ö. h., i Malungs och Lima socknar, Dalarna, nära Värmlandsgränsen, af rinner genom Femtån till Klarälfven. O. Sjn. Femtömmade skärlångan, zool. Se Skärlångsläktet. *Femårsberättelser. K. M:ts befallningshafvandes sista s. k. femårsberättelse afgafs för perioden 1901-05. För tiden därefter inskränkte K. M:t till en början öfverståthållarämbetets och länsstyrelsernas statistiska arbete för dessa berättelser till insamlande af primäruppgifter för allenast vissa af de dittills brukliga tabellerna, hvarom vidare i k. br. 8 febr. 1911. Men genom k. br. 29 sept. 1911 förklarade K. M:t sig vilja genom ändring af gällande instruktioner förordna om upphörande af nämnda myndigheters skyldighet att afge femårsberättelser. Däremot anbefalldes Statistiska centralbyrån att för åren 1911-15 och vidare hvarje femårsperiod utge en öfversikt af rikets utveckling enligt plan, som K. M:t ville fastställa. H. U-én. Femörehufvud, klippfyr på holmen F., s. v. om Oxelösund, på 58° 38' 57" n. br. och 17° 6' 48" ö. lgd fr. Gr., 11,5 m. öfver medelvatten, uppförd 1867. *Fenantren. -- Fenantrenkärnan ingår i kolvätet reten (se d. o.) och sannolikt äfven i hartssyror. K. A. V-g. *Fenazin. Jfr äfven Aziner. Suppl. Fen-chen, en Skandinaviska alliansmissionen tillhörig missionsstation i norra delen af kinesiska prov. Schan-si. Fenger. 1. Christian F., dansk läkare, f. 3 nov. 1840 vid Ringkjöbing, d. 7 mars 1902 i Chicago, med. doktor 1874 på en afh. om magkräfta, vistades 1875-77 i Egypten och blef 1878 läkare vid ett hospital i Chicago och 1884 professor i klinisk kirurgi där. Han var en utomordentligt framstående kirurg och lärare och fick grundläggande betydelse för studiet af patologisk anatomi i Amerika. Hans Collected works utkom 1912 i 2 bd. 2. Hans Mathias F., den föregåendes broder, präst, f. 9 aug. 1850 vid Ringsted, tog teol. doktorsgrad 1879 med en bok om Hans Egede, blef 1878 kateket i Köpenhamn, kaplan 1880 vid Freisers kirke där, 1888 vid Garnisonskirke samt 1900 präst vid Holmens kirke och prost, 1915 därjämte k. konfessionarius. Han är en af Köpenhamns mest ansedda predikanter af lyrisk-retorisk prägel och har lifligt deltagit i praktiskt kyrkligt och nationellt arbete. 1-2. P. E-t. Feng Kuo-chang, president i Kina (födelseår okändt), d. i jan. 1920, gjorde sig under kejsartidens sista år känd som duglig militär och var därefter en bland Juan-schi-kais mest anlitade medhjälpare i kampen mot de upproriske i södra Kina. Bl. a. eröfrade han 1913 Nanking. Han ogillade emellertid Juan-schi-kais planer på monarkisk styrelseforms återinförande och kallades därför af denne till Peking, nominellt för att bli generalstabschef, men faktiskt för att öfvervakas. F. stannade emellertid i Nanking under förevändning af att undertrycka en ny resning (1916), och hans bestämda råd till Juan-schi-kai att afgå bidrog afsevärdt att göra dennes ställning ohållbar. Efter Juan-schi-kais död, s. å., valdes F. till vice-president, och då den nyvalde presidenten Li-juan-hung i juli 1917 störtades af en monarkistisk resning, utsågs F. till tjänstförrättande president och valdes efter monarkistresningens kufvande till ordinarie president, hvarpå han aug. s. å. utfärdade Kinas krigsförklaring mot Tyskland. Som president var F. vacklande och svag, och i sept. 1918 afgick han från presidentposten. Jfr Kina. Suppl. (Historia). V. S-g. *Fenhvalar. De å sp. 29 ff. beskrifna Balæwopiera-arterna jättehvalen (B. Sibbaldii) och rörhvalen (B. musculus) sammanföras numera till en, med det senare namnet betecknad art. -- Till de å samma ställe anförda arterna må fogas den vid Sveriges kuster några gånger strandade sillhvalen (B. physalus). Den har smärtare kroppsform än de öfriga nordiska fenhvalarna; hufvudets längd utgör ungefär en