775 Fenol-Ferdinand 776 perioden, karta fig. 2, sp. 388, och kartan, fig. 3, till art. L i t o r i n a h a f v e t, sp. 796, där dessa hafs isobaser gå tämligen parallellt med F:s gränser. F:s förhållande till det öfriga Europa. I ö. och s. ö. gränsar F. till den stora ryska plattan, som väsentligen består af sedimentära aflagringar af olika ålder med i hufvudsak horisontellt läge. I ö. är gränsen betingad af förkastningar, från Hvita hafvet och Onega till Ladoga, medan från Ladoga åt v. och s. v. kambrosiluriska bildningar normalt öfverlagra det fennoskandiska urberget. Längs Finska vikens södra kust finnes en glintlinje (se d. o.) af kambrisk-siluriska bildningar, stupande svagt mot s. och s. ö., hvilka sedan fortsättas öfver Dagö och ösel samt Gottland och Öland, medan på Kalmar sunds fastlandssida kambrisk sandsten normalt öfverlagrar urberget. Strängt taget skulle F:s sydöstra gräns mot den ryska plattan gå genom Finska viken västerut, s. om Ålandsöarna och därifrån i en båge åt s. och s. s. v. ned genom Kalmar sund. F:s randzoner. Den nordväst-sydöstliga förkastningszon, som i Skåne och på Bornholm utgör F:s gräns mot s. v., har också på den nordtyska slätten kunnat följas genom resultaten af djupborrningar. N. ö. om denna zon (se kartan) ligga mesozoiska lager så godt som orubbade, och landet hör tydligen till den ryska plattan. Ända ned i Polen har man kunnat följa brottzonen i berget Lysa Göra, som utgör en horst af paleozoiska bergarter, hvilken höjer sig öfver den mesozoiska plattan i n. ö. Denna förkastningszon, som kan följas omkr. 900 km. från nordvästra Skåne till Lysa Göra, utgör sålunda gränsen mellan den ryska plattan med nästan orubbade horisontella sedimentlager och den saxoniska skolian, nord tyska slättens mosaiklandskap, där genom system af förkastningar, af hvilka det i n. v. till s. ö. gående är det viktigaste, berggrunden är uppdelad i smala strimmor, som förskjutits i förhållande till hvarandra och sålunda bilda ett trappstegslandskap, som omväxlar med horstar och grafsänkor. Denna saxoniska skolla gränsar i s. och v. mot resterna af Variskiska bergskedjan (se d. o.), som veckades upp i paleozoisk tid och af hvilken ruinerna finnas kvar i västra Europa, och i n. v. höra Jylland och Danska öarna (utom Bornholm) dit. Skulle man draga gränsen skarpt, finge också den del af Skåne, som ligger s. v. om Eomeleåsen, räknas till saxoniska skolian. I Kattegatt och Skagerak begränsas F. af unga brottlinjer (den talrika förekomsten af jordskalf i dessa trakter, t. ex. 23 okt. 1904, talar äfven därför), delvis yngre än krit-perioden. Den djupa Norska rännan utanför Norges sydvästkust är också tydligen af tektoniskt ursprung. Den nordliga kusten af F. fanns redan under mesozoisk tid, och på Andön i Yesteraalen finnas genom förkastningar nedsänkta i de äldre bildningarna yngre sediment från yngsta delen af jura-perioden och äldsta delen af kritperioden; dessa bildningar äro såväl marina som limniska, och äfven obetydligt af stenkol förekommer där. Att under dessa skeden af den mesozoiska tiden en hafs-förbindelse gått n. om F., visas af den nära faunisti-ska öfverensstämmelse, som råder mellan vissa marina bildningar i s. k. boreal utbildning från yngsta j uran och äldsta kritan i nordöstra Kyssland och nordöstra England. - Se V. Ramsay, "Geologiens grunder" (2:a uppl. 1913), och A. G. Högbom, "Fennoskandia" (Heidelberg, 1913). K. A. G. * Fen öl framställes numera äfven syntetiskt, genom smältning af bensolsulfonsyrans natriumsalt med kaustikt natron. Fenol utgör råmaterial för framställning af läkemedlet salicylsyra, sprängämnet pikrinsyra m. m. samt används jämte andra fenoler numera äfven för framställning af konsthartset bakelit (se d. o. Suppl.). - Bland enato-miga fenoler, som i följd af sina antiseptiska egenskaper fått medicinsk användning, märkas k r e s o l och n a f t o l (se dessa ord). K. A. V-g. Fenolkarbonsyror, kem., kallas sådana organiska föreningar, som äro på samma gång fenoler (se d. o., sp. 44) och karbonsyror (se d. o.). De innehålla således en eller flera hydroxylgrupper, OH, och en eller flera grupper C02 H, bundna vid en aromatisk radikal. Till de viktigaste fenolkarbon-syrorna höra salicylsyra, protokateku-s y r a och gallussyra (se dessa ord). Jfr D e p s i d e r. Suppl. * Fen ologi. Omfattande fenologiska iakttagelser utfördes under 1800-talets senare hälft af H. von Post. Fenomobil. Se Automobil. Suppl., sp. 386. Fenotyp (af grek. fdifnestha/i, synas, ha utseende af, och typ, se d. o.), Hol. Se Ärftlighet, sp. 1251. Fenouil dltalie [fono'j ditali], fr. Se Fänkål. Suppl. *Fenton är numera införlifvadt med Stoke-on-Trent. 'Fenwick, Ch., dog 20 april 1918. Fenyl-dihydroxi-kinolin, farm.med. SeOrexin. Fenyl-kinolin-karbonsyra, farm. med. Se A t o-f a n. Suppl. FeofOPbm, kem. Se Klorofyll. Feofytln, kem. Se K l o r o f y 11. *Féraudy, M. M. de, gästade Stockholm mars 1921 och vann utomordentligt erkännande för sitt psykologiskt fördjupade, äkta mänskliga utförande af klassiska och moderna roller af allvarlig läggning: Harpagon, den gamle Poirier i Augiers "Klädeshandlaren och hans måg", Lechat i Mirbeaus "Les affaires sont les affaires", Donnat i Curels "La nou-velle idole" m. fl. Ferber [farbar], Ferdinand, fransk militärflygare, flygplanskonstruktör och författare, f. 8 febr. 1862, d. genom olyckshändelse vid flygning 22 sept. 1909 vid Boulogne-sur-mer, blef officer vid artilleriet 1882 och kapten 1893. Från 1898 egnade han sig åt aviatiken, blef kommenderad till luftseglingsskolan i Chalais-Meudon, konstruerade glidflygplan och utförde flera lyckade glidflygningar, de första i Frankrike. 1903 konstruerade han sitt första motorflygplan (ett biplan), efter hand följ dt af flera andra. Under det antagna namnet de Rue deltog han 1908 och 1909 med framgång i ett flertal flyg-täflingar och gjorde sig särskildt bemärkt som uthållighetsflygare. F., som var en förgångsman på militärflygningens område, utgaf flera uppmärksammade arbeten om flygning, bl. a. Les progrés de Vaviation par le vol plané (1904), Pas å pas, saut å saut, vol å vol (1906), Les calculs (1907), L'aviation, de créte å créte, de ville å ville, de continent å continent (1908). H. J-dt. 'Ferdinand l, furste, från 1908 konung af Bulgarien, lyckades i sin inre politik genom skickligt