783 Ferrers-Fessenden 1921-22). Hans senaste arbete är La tragedia della pace (1923), en kritik af Versaillesfreden. F:s styrka som historiker ligger icke i källforskningens djup och själfständighet; han torde stundom behandla källorna ganska fritt, och vissa utlofvade specialundersökningar öfver kritiska punkter ha uteblifvit. Men han eger en utpräglad förmåga af lefvande skildring, stödd på skarpsinnig psykologisk analys och klar uppfattning af de sociala motsatser, de ändringar i det ekonomiska lifvet, som ligga under de politiska stridernas omskiften och i hög grad afgjort deras gång också i romarnas och grekernas statslif. Stundom tor han som andra nyare författare gå något för långt i denna riktning, liksom i sina jämförelser mellan dåtida och nutida samhällsföreteelser, och hans emellanåt halft mystiskt färgade förkunnelse af tillvarons eviga lagar med deras lysande och rika, men tillika smärtfyllda resultat får kanske i vissa sammanfattande och reflekterande satser en prägel af alltför enkel fatalism. I F:s hufvudarbete förtjäna påpekas hans häfdande af Lucullus' stora insats som skapare af den romerska "imperialismen", hans välgrundade, om också långt drifna reaktion mot Mommsens Caesardyrkan, hans teckning af Augustus' politiska verk som i vidsträckt mån en verklig republikansk restauration, hans af insikt och sympati burna uppfattning af Tiberius' personlighet och öden intill sty ff åderns död. - F. har icke verkat enbart genom skrifter; han är också känd genom resor och föredrag såväl i Europa som i Amerika. I början någon gång bedömd som historisk dilettant, har han senare alltmer vunnit erkännande. I Sverige har Hjärne egnat honom sina sista artiklar (i "Svenska dagbladet" nov. 1921). En redogörelse för "Grandezza e decadenza di Koma" finnes i "Hist. tidskr." 1908 ("Caesar och Augustus, en öfversikt af nutida åsikter", af G. Wittrock). G. W-k. *Ferrers, lord. Se äfven Grey, sp. 285. *Ferri, E., blef 1909 professor i Kom. Han utgick 1912 ur det socialistiska partiet, där han varit en af de främste och af hvars hufvudorgan "Avanti!" han varit ledare, och uppträdde i parlamentet som oafhängig socialist. Han var ifrig motståndare till Italiens deltagande i Världskriget. FeYri, G i u s t i n o, italiensk författare, f. 1857 i Piccinesco, d. 1913 i Kom, var redaktör för "Fanfulla" och "Capitan Fracassa'' m. fl. tidningar, skref äfven litteraturkritik och, under skiftande pseudonymer, åtskilliga romaner, af hvilka II capolavoro (1901) och La camminante (1907) skattats högst. R-n B. Ferriciträt, med. farm. Se Järnmedel. Ferrier [färrie], Paul, fransk författare, f. 1843, d. 1920, skref alltifrån 1868 vådeviller, komedier, opera-comique-texter m. m. sådant, af hvilka kunna nämnas Les mousquetaires au couvent (1880) och La belle-mére (1898). Ferrisalter. Se J ä r n, sp. 379. Ferrisulfid. Se Järn, sp. 379. Ferrit, miner. Se Olivin. *Ferrocyankalium, kem. Se Blodlutsalt. Suppl. Ferrocyankaliumkalcium, kem. Se Blodlut-salt. Suppl. Ferrocyänkoppar. Se Kopp ar l, sp. 974. Ferrolaktät, med. /arm. Se Järnmedel. *Ferrolegeringar. Se äfven Elektrokemisk industri. Suppl., sp. 555. Ferromagnetisk kropp. Se M a g n e t. Ferrosulfät, med. farm. Se Järnmedel. Femrum ace'ticum, kem. tekn. Se Järn acetat. Suppl. Femrum pyroace^icum, kem. tekn. Se Järnacetat. Suppl. Ferrus [-ry], G. M. A. Se I d i o t a n s t a 11. *Ferry, Jules. Ett monument (af skulptören Michel och arkitekten Ch. Blondel) öfver F. aftäcktes 1910 i Tuileriesträdgården i Paris. Fe7rs!ew, Jean Kristian, dansk tidnings-utgifvare, f. 3 mars 1836 i Köpenhamn, d. 6 juli 1910 i Aachen, öfvertog 1857 ett af fadern, hof-gravören Martinus William F. (d. 1852) och H. J. Bing 1842 anlagdt litografiskt etablissemang och förenade 1863 med detta ett tryckeri, från hvilket hans firma, C. F. & co., sedermera utgett ett stort antal tidningar, vanligen kallade De F e r s-lewske blade (se Ferslewska tryckeriet). Till arbetsplats för dessa inköpte och ombyggde han 1876 det forna Hotel royal (Ved Stranden 18) i Köpenhamn. F. anlade vidare för sina tidningars behof eget stilgjuteri, egen pappers-fabrik (1880) och cellulosafabrik (1890) samt gick på 1870-talet i spetsen vid införandet i Danmark af modernt tidningstryckerimateriel (falsnings-maskin, press för "oändligt" papper, sättmaskiner m. m.). V. S-g. Ferster, H. Se F r e e s t e r, H. Suppl. *Ferté, L a. - 3. L a F. - M i l o n, by i franska dep. Aisne, vid Ourcq, 31 km. n. v. om Chåteau Thierry. 1,545 inv. (1921). Byn besattes 2 sept. 1914 af tyskarna, men återtogs 10 s. m. af fransmännen efter någon strid, hvarunder den delvis förstördes, med de öfver Ourcq återtågande tyskarna. - 4. La F.-sous-Jouarre, stad i franska dep. Seine-et-Marne, vid Marne, 18 km. ö. om Meaux. 4,545 inv. (1921). Staden intogs af tyskarna 3 sept. 1914, men återtogs efter en hård strid 9 s. m. af engelsmännen, som här öfvergingo Marne. Den blef därvid delvis förstörd. Jfr V ä r l d s k r i g e t, sp. 163-166. 3 o. 4. H. j-dt. FeYvet 0'pus (lat., "arbetet sjuder"), citat från Vergilius' "Georgica", IV, 169. *Fes har numera järnvägsförbindelse med Casablanca (343 km.) och öfver detta med Marrakesch (280 km.) samt med Taza och Oudjda (374 km.). Befolkningen var 62,693 pers., hvaraf 2,218 européer, 1920. - F. besattes af franska trupper i maj 1911; om därpå följande internationella förvecklingar se M a r o k k o, sp. 1037 ff. och i Suppl. *Fessan bildar nu södra delen af italienska kolonien Tripolitania. Det besattes mot slutet af 1913 af italienska trupper. Befolkningen beräknas till omkr. 70,000 pers. Fessenden [fe^nden], Keginald Aubrey, amerikansk fysiker och elektrotekniker, f. 6 okt. 1866 i Bolton, Quebec, Canada, erhöll 1886 anställning som ingenjör vid Edison-verken, blef 1891 chef för Elect. Westinghouse co., 1893 professor i fysik vid Purdue university och var 1894-99 professor i elektroteknik vid Western university i Philadelphia. 1900 blef F. "specialagent" vid meteorologiska byrån i Washington. F. har gjort sig känd genom arbeten rörande trådlös telefon! och