understöddes motståndet mot Ryssland af frivilliga från F., men regeringen afhöll sig från direkt deltagande. Fred slöts med Ryssland i Dorpat 14 okt. 1920, hvarvid F:s och Rysslands gränser förblefvo oförändrade, med undantag af, att Ryssland till F. afträdde området Petjenga (fi. Petsamo), beläget vid Norra ishafvet n. om Enare sjö med ständigt isfri hamn, samt en del af Fiskarhalfön. Ryssland behöll ryska Karelen, men tillerkände invånarna där "kulturautonomi", ett löfte, som icke uppfylldes, hvaröfver F. (1923) klagade hos Nationernas förbund (se vidare Karelen. Suppl.). Tvisten med Sverige om Åland (se d. o., sp. 993--996) bragtes till slut genom Nationernas förbunds resolution af 24 juni 1920 om, att Åland borde stå under F:s politiska suveränitet, dock med vissa internationella garantier för bevarandet af dess språk och upprätthållandet af dess militära neutralitet. I dec. 1920 erhöll F. inträde i Nationernas förbund. Det stora antal fångar, som tagits under frihetskriget (omkr. 70,000--80,000), ingaf bekymmer. Under vistelse i koncentrationsläger sjuknade och afled en icke ringa del, hvilket delvis berodde på de tryckande lifsmedelsförhållanden, som rådde i landet under kriget och närmast därefter. Socialisterna yrkade ifrigt på fångarnas frigifning, och i själfva verket genomfördes gång på gång ganska vidsträckta benådningar, men socialisterna voro ej till freds, utan begärde utfärdande af allmän amnesti. Det ekonomiska och finansiella läget var också oroväckande. De gamla skatterna måste höjas för att bestrida de genom styrelsens omgestaltning växande utgifterna. Affärsverksamheten var i tynande, bl. a. till följd af att handeln på Ryssland afbrutits; dock lyckades man hastigt nog finna nya afsättningsorter. Myntvärdet var i hastigt sjunkande, men stadgades 1922 på grund af aktiv handelsbalans betydligt och tyckes 1923 ha vunnit en tillfredsställande stabilitet. Riksdagens lagstiftande verksamhet afsåg väsentligen att förbättra de lägre folkklassernas läge. Bland af riksdagen antagna lagar må nämnas "Lex Pulkkinen", icke stadfäst, som är riktad mot sågverksbolagens jordförvärf, och "Lex Kallio", som berättigar expropriation af jord till förmån för obesuttna (om "Lex Kallio" se ofvan, sp. 804). Riksdagsvalen i juli 1922 gåfvo som resultat: samlingspartiet 35, framstegspartiet 15, svenska folkpartiet 25, agrarerna 45, socialdemokraterna 53 och kommunisterna 27. Det socialdemokratiska partiet hade kort förut sprängts därigenom, att dess radikala fraktion bröt sig ut under namn af kommunister och trädde i nära förbindelse med sovjetregeringen i Ryssland. Litt.: J. A. Törngren, "Till frågan om rikslagstiftningen" (1909), Th. Rein, "Leo Mechelin" (1915), B. Estlander, "Elva årtionden ur Finlands historia" (2 bd, 1919--21), G. Landtman, "Finlands väg till oafhängighet" (1919), "Med lagen och svärdet. Kring svenska studenters insats i finländsk politik" (s. å.), Edvard Hjelt, "Från händelserika år" (2 bd, 1919--20), Konni Zilliacus, "Från ofärdstid och oroliga år" (2 bd, 1919--20), R. von der Goltz, "Krigsminnen från Finland och Balticum" (2 bd, 1920), "Finlands frihetskrig år 1918", utg. af Kommittén för frihetskrigets historia (1921 ff.; ännu ej afslutadt), "Finlands frihetskrig skildrat av deltagare, under redaktion av Kai Donner, Th. Svedlin, Heikki Nurmio" (1921 ff.; ännu ej afslutadt), Axel Lille, "Den svenska nationalitetens i Finland samlingsrörelse" (1921), och M. G. Schybergson, "Finlands politiska historia 1809--1919". M. G. S. Finlands advokatförbund, stiftadt 24 mars 1919, har till uppgift att verka för advokatväsendets utveckling och advokatståndets anseende samt att öfvervaka medlemmarnas verksamhet. I sistnämnda afseende kan styrelsen afgöra tvistigheter mellan förbundsmedlem och hans hufvudman samt eger en viss disciplinär myndighet öfver sina medlemmar. Förbundet har afdelningar i landsorten (11 år 1922). S. å. var antalet led. 312. Det utger sedan 1920 månadstidskriften ”Defensor legis” med text på svenska och finska. T. C. Finlands allmänna jägarförband stiftades 1921 i syfte att verka för jaktens och jaktvårdens höjande. Medlemmar af förbundet äro jakt- och jaktvårdsföreningar samt dess heders- och korresponderande led. I spetsen för förbundet står en på lifstid vald hederspresident, som är ordf. vid jägarmötena. Vid dessa företrädas de anslutna föreningarna af 1--3 pers., beroende af föreningens medlemstal; rösträtt tillkommer äfven de enskilda led. och den på 3 år valda niomannastyrelsens medlemmar. Föreningarna erlägga årsafgift till förbundet. T. C. Finlands allmänna läkarförbund, stiftadt 28 febr. 1910, har till uppgift att sammansluta landets läkare i syfte att upprätthålla en värdig anda och ett godt kamratskap inom läkarkåren samt bevaka och främja dess sociala och ekonomiska intressen. Det sammankommer hvartannat år i sept. till allmänt möte. Då väljes äfven styrelsen (5 led., inkl. 2 sekreterare) samt förtroenderådet (styrelsens ordf. samt 1 företrädare för hvart och ett af de 8 länen och 3 företrädare för Helsingfors). Hvarje medlem är tillika delaktig i förbundets begrafningshjälpkassa. Styrelsen utger sedan 1916 tvångsfria ”Meddelanden”. T. C. Finlands frihetskors och frihetsmedalj instiftades 4 mars 1918 genom Finlands i Vasa under frihetskriget sammanträdande senat; deras utdelande upphörde 16 maj 1919, då orden Finlands hvita ros (se d. o. Suppl.) instiftades. Frihetskorset utdelades såsom storkors eller kors af 1:a--4:e klassen; af frihetsmedaljen finnas 1:a och 2:a klass. Med denna orden belönades tapperhet i fält och lyckligt utförda militära operationer samt medborgerliga förtjänster före och under kriget i och för Finlands frigörande. Storkorset, i hvit emalj med hakkors i guld, bäres af militärpersoner med lagerkrans och svärd, af civilpersoner med lager- och eklöfskrans i guld i gult band med röda ränder invid kanterna öfver axeln; därjämte bäres stjärna i silfver med midtparti i guld och emalj på bröstet. Frihetskorsets 1:a klass, liksom föregående, bäres kring halsen i samma slags, men smalare band. Frihetskorsets 2:a klass, liksom föregående, men mindre, bäres på bröstet i samma slags, men smalare band (militärpersoner med rosett). Frihetskorsets 3:e klass, i järn med hakkors i förgylldt silfver samt lagerkrans jämte svärd resp. eklöfskrans i silfver, bäres på bröstet i rödt med hvita ränder försedt band (militärpersoner med rosett). Frihetskorsets 4:e klass, i järn med hakkors af silfver samt lagerkrans