m. m. som föregående, bäres på bröstet i samma band som 3:e klassen. Frihetsmedaljens 1:a klass, i silfver, bäres i blått band med hvita ränder, dess 2:a klass åter, i brons, i rödt band med gula ränder.

Finlands frihetskors, 2:a klassens ordenstecken.

Dessutom har till åminnelse af frihetskriget 1918 genom senatens beslut af 10 sept. 1918 instiftats Frihetskrigets minnesmedalj, i järn, att bäras på bröstet i blått band med svarta ränder. Medaljen har utdelats åt personer, som verkat vid fronten under krigstiden, energiskt och framgångsrikt arbetat för arméns förplägning, beklädnad m. m. eller eljest verksamt understödt arméns rörelse. O. B--n. Finlands hvita garde. Efter frihetskriget 1918 sammanfördes en del af de trupper, som deltagit i de första striderna i Österbotten och därefter deltagit i försvaret af den hvita fronten mellan Päijänne och Bottniska viken under den första krigstiden, till dess att öfriga truppdelar hunnit formeras, till ett regemente, Finlands hvita garde (numera Hvita gardets regemente). Det består af Vasa, Lappo och Vörå bataljoner till erinran om, att vid den första afväpningen af ryssarna Vasa och Lappo skyddskårer spelade den mest framträdande rollen, samt om den i Vörå vid krigsutbrottet förefintliga krigsskolan, som omedelbart efter det att dess arbete vidtagit måste deltaga i krigsoperationerna; resp. bataljoners kärna utgjordes vid deras första formering af manskap tillhörande nämnda skyddskårer och Vöråskolan. O. B--n. Finlands hvita ros, orden, som instiftades af riksföreståndaren frih. G. Mannerheim 28 jan. 1919, första årsdagen af frihetskrigets utbrott, och fick sina statuter stadfästa 16 maj s. å., årsdagen af den ”hvita” (borgerliga) härens intåg i hufvudstaden. Dess stormästare är Finlands statsöfverhufvud. Orden består af följande klasser: kommendörer af storkorset, af 1:a och af 2:a klassen, samt riddare (för det andliga ståndets ledamöter) af 1:a och af 2:a klassen.

Finlands hvita ros, ordenstecknet (för riddare, 1:a klass).

Insignierna äro för kommendörer af storkorset: 1) ordenskors af hvit emalj, infattadt i guld; i midtpartiet är en heraldisk ros, och i korsvinklarna äro gyllene lejonhufvud anbragta; bäres i mörkblått vattradt band öfver axeln (för det andliga ståndet kring halsen); 2) kraschan, bestående af en femuddig ordensstjärna af silfver; i midten är en heraldisk ros i hvit emalj anbragt i blått fält, hvilket omges af inskriptionen ”Isänmaan hyväksi” (för fosterlandet); i vinklarna mellan stjärnuddarna tre gyllene strålar. Kommendör af storkorset kan tilldelas ordenskedja, bestående af nio heraldiska rosor, hvilka äro skiftevis genom guldlänkar sammanhäftade med nio gyllene hakkors. Kommendörer af 1:a klassen bära mindre kors om halsen och kraschan samt smalare band; kraschanen saknar de gyllene strålarna. Kommendörer af 2:a klassen bära kors som föregående, men ej kraschan. Riddare och ledamöter af 1:a klassen bära ett mindre ordenskors i band på vänstra sidan af bröstet, medan riddare och ledamöter af 2:a klassen bära ett liknande ordenskors infattadt i silfver och försedt med lejonhufvud af silfver i korsvinklarna. Samtliga ordensklasser kunna förlänas med briljanter samt, såsom vedermäle för tapperhet i fält, utdelas med svärd. Dessutom finns Finlands hvita ros’ tecken, som utgöres af ett ordenskors i silfver, att bäras på bröstet; i krig utdelas tecknet i brons med svärd. Slutligen har instiftats Hvita-ros-medaljen, hvars 1:a klass utgöres af en silfvermedalj med Hvita rosens ordenskors ingraveradt å framsidan och å baksidan ”Isänmaan hyväksi” (för fosterlandet); 2:a klassen utgöres af en bronsmedalj af samma slag. Medaljen, som bäres i riddarkorsets band på vänstra sidan af bröstet, utdelas i krig med å bandet anbragt spänne, å hvilket ingraverats namnet af det fältslag eller den fäktning, där medaljen förvärfvats. O. B--n. Finlands konstakademi stiftades 10 mars 1922 genom beslut af Finska konstföreningen (se d. o.), som då genomförde en ändring af sina stadgar. Föreningens dittillsvarande periodiskt nyvalda direktion ersattes med ett förtroenderåd, Finlands konstakademi, hvars medlemmar på skriftligen motiveradt och af akad. förordadt förslag på