879 Flotow-Flottled och det ofyndiga af tappas från apparatens botten. Svensken Gröndals apparat har blifvit införd vid flera verk i Skandinavien och på kontinenten, och med den ha goda resultat uppnåtts. Flota-tionsmedlet införes här tillsammans med luften för att "framkalla en under ett relativt stort vätsketryck stående mängd små med oljehinna försedda gasblåsor", hvilka med vidhäftande mineralpartik-lar bilda ett skum på vätskans yta. Då luftblå-sorna stiga, expandera de, och det omgifvande oljeskiktet förtunnas, hvarigenom möjligen medföljande gångartspartiklar släppa och sjunka, så att endast rent koncentrat bortgår öfver bräddafloppet. En utföringsform af denna apparat visas i fig. 2. Malmslammet inkommer genom rännan l och öppningen 3, där det möter den genom munstycket 6 inpressade luft-oljeblandningeii. Slam- och luftblandningen införes i det trånga rummet 9, där slammet afskiljes och afgår öfver bräddafloppet till rännan 11, under det att resten af slammet genom öppningen 12 införes i nästa sektion, hvarest proceduren upprepas. 4. Skumbildning genom vätskestrålar, s. k. kaskadmaskiner. Dit hör bl. a. Appel-qvist-Tydéns svenska konstruktion. Sedan sitt första praktiska framförande (omkr. sekelskiftet) har flotationsmetoden vunnit oerhörd spridning, hvilket bäst framgår däraf att, medan 1914 omkr. 3 mill. ton malm på detta sätt bearbetades, siffran 1919 sprang upp till 63,6 mill. Man uppnår genom flotation oftast ett afsevärdt bättre utbyte än med andra våtanrikningsmetoder, och detta har möjliggjort ett rationellt utnyttjande af en mängd malmer, bland hvilka särskildt böra framhållas de stora, men relativt fattiga koppar-malmsförekomsterna i sydvästra Nord-Amerika. I somliga fall är flotationsförfarandet ett viktigt supplement till vanlig våtanrikning för att ur slam och affall utvinna annars förlorade värden. Då det erhållna malmkoncentratet är mycket finfördeladt, har metodens införande, åtminstone för kopparmalmer, medfört en omläggning af den efterföljande smältningen, i det att man alltmera tvingats att öfvergå till smältning i flamugnar eldade med olja eller pulveriseradt kol. **. P-n. *Flotow. 1. Namnet uttalas fläta (mecklen-burgskt, med stumt w). - 2. Hans von F., tysk diplomat, f. 10 sept. 1862, ingick 1893 på diplomatbanan, var legationssekreterare i Dresden, Haag och vid tyska beskickningen hos Vatikanen, blef 1904 ambassadsekreterare, 1908 föredragande råd i utrikesministeriet, 1910 sändebud i Bruxelles och 1913 ambassadör i Kom, där han dec. 1914 aflöstes af furst B. von Biilow. *Flotta. - 3. (Sp. 641.) Det största sjöslaget i nyare tid är det 31 maj-l juni 1916 mellan engelska och tyska flottorna utkämpade S k a-gerakslaget (se d. o.). "Flottans arkiv. Flottans stations i Stockholm arkiv i den s. k. tyghusbyggnaden på Skeppsholmen utgör numera en s. k. arkiv-depå. Det innefattade före 1915 främst marinens centrala förvaltningsorgans, Amiralitetskollegiets arkiv för åren 1630-1791, och de efterföljande myndigheternas, generalintendentens, generalamiralens, storamiralsämbetenas, Förvaltningens för sjöärenden arkiv 1803-77 samt Marinförvaltningens arkiv. I det sistnämnda ingå i synnerhet räkenskaper. Dessutom hade dit öfverlämnats arkiv för ett antal tidigare befintliga örlogsstationer eller eskadrar såsom i Göteborg, Sveaborg och Åbo samt Stral-sund. Äfven Stockholms stations arkiv är här in-rymdt. Sedan 1915 har till Riksarkivet öfverflyttats (eller öfverflyttning beslutats rörande) Amiralitetskollegiets och de följande myndigheternas arkiv fram till 1840 äfvensom kommittéers och vissa specialmyndigheters arkiv samt de s. k. "skeppsgårds-handlingarna", innehållande räkenskaper för flottans varf 1541-1640. Efter dessa öfverflyttningar omfattar flottans arkiv centralmyndigheternas arki-valier från 1840 samt Stockholms stations, de upplösta stationernas och eskadrarnas arkiv jämte de moderna räkenskaperna för stationerna t. o. m. 1919. Arkivet ordnas f. n. af en tjänsteman i Riksarkivet. Det är ställdt under stationsbefälhaf-varen vid flottans station. Närmaste tillsyn utöfvas af en marinintendent. Jfr A. Zettersten, "Flottans arkiv på Skeppsholmen" (i "Hist. tidskr." 1886), och en utredning af S. Bergh i "Meddelanden från svenska riksarkivet" 1914. Flottans stations i Karlskrona a r-k i v utgör äfvenledes en depå för ett antal olika myndigheters arkiv. Där förvaras t. ex. generalamiralens och öfveramiralens arkiv för åren 1780- 94, stationsbefälhaf vårens arki valier från 1797 och varfschefens från 1771, under det att i några af kontorens arkiv finnas räkenskaper och rullor från 1680-talet. Arkivet är ställdt under stationsbefälhaf våren. Närmaste tillsyn utöfvas af särskild tjänsteman. Jfr utredning af S. Bergh i "Meddelanden från svenska riksarkivet" 1909. E. N-nu. Flottans civilstat. SeMarinintendentur-k å ren. Flottans indragningsstat. Se Indragningsstat. *Flottbek. I närheten af Klein-Flottbek ligger godset F., tillhörigt förre rikskansleren furst B. v. Bttlow. Flottbergsströmmen. Se Trollhättefallen. Flottförening, sällskap med uppgift att verka för ett lands örlogs- eller handelsflotta eller bägge delarna. Se Sveriges flotta och Tyska flottföreningen. *Flottled. Regler om allmän flottled förekomma nu i Vattenlagen och i en lag af 19 juni 1919 om flottning i allmän flottled. I allmän flottled står enhvar öppet att låta flottgods löst framflyta. Spörsmålet om bibehållande af redan befintliga allmänna flottleder behandlas dels i Vattenlagen, dels i en särskild lag af 19 juni 1919, huru afgöras skall, hvarest tidigare tillkommen allmän flottled skall jämlikt Vattenlagen bibehållas. Fråga om inrättande af ny allmän flottled skall af särskilda synemän handläggas vid syneförrättning och därefter pröfvas af vederbörlig vattendomstol. I vissa fall beror det af konungens pröf-ning, huruvida flottleden må komma till stånd. Allmän flottled må på ansökan aflysas af vattendomstolen, där sådana omständigheter yppas, att flott-ningen kan anses vara alldeles nedlagd. Uppstår eljest fråga om aflysning af allmän flottled, ankommer ärendet på konungens pröfning. Lagstiftningen ger regler om befogenhet att till förmån för allmän flottled göra intrång i främmande rätts-