895 Flygskola-Flygvapnet Flygskola, anstalt för utbildning af flygpersonal (se F l y g n i n g och F l y g v a p n e t. Suppl.). I Sverige finnas följande flygskolor: I. Arméns. Fly g f or ar skola för utbildning af flygförare, med en längd af omkr. 8 månader. I denna skola afläggas prof för det internationella flygförarcertifikatet. F ortsättning s fly g skola för fortsatt utbildning af flygförare och som förberedelse för jagarflygskolan, med en längd af omkr. 12 månader. I denna skola afläggas prof för att godkännas som fältflygare. Jagarflygskola för utbildning af jaktflygare, med en längd af omkr. 12 månader, jagarskjutskolan här inräknad. I jagarflygskolan sker utbildning i konstflygning som förberedelse för stridsflygning. Flygmekanikerskola för utbildning af flygmekaniker, med en längd af omkr. 6 månader. Fly g spanar skola f er utbildning af flygspanare, med en längd af omkr. 8 månader. J äg ar skjutskola för utbildning i mark- och luftstrid, af omkr. 4 månaders längd. Skolan delas i tre perioder: en sommarperiod af omkr. 2 månader, en vinterperiod af omkr. 6 veckor och en period för skjutning i flygförband af omkr. 2 veckor. II. Marinens. Flygförarskola med ungefär samma längd och utbildningsmål som motsvarande skola vid armén. Fly g sp anar skola med ungefär samma längd och utbildningsmål som motsvarande skola vid armén. Flygmekanikerskola med ungefär samma utbildningsmål och längd som motsvarande skola vid armén. III. Civila. Göteborgs flyghamnsbolags flyg-förarskola och Örebro flygkompanis flygförarskola. Flygförarutbildningen afser vinnandet af det internationella flygförarcertifikatet. C. E-n. Flygsot. Se S o t, fig. 2, 4 o. 5. Flygspanare, krigsv., militärperson (i Sverige officer) med åliggande att från flygplan utföra spanings-, eldobservations- och radiotjänst m. m. H- J-dt. Flygstation, flygv. Se Lufttrafik. Suppl. Äfven anordning för marinens flygstridskrafter motsvarande flygfält (se d. o. Suppl.) för arméns. Flygtrafik. Se Lufttrafik. Suppl. Flygtrupper, krigsv. Se Flygvapnet. Suppl. Flygvapnet, krigsv., för militärt bruk afsedda flygmaskiner (flygplan) jämte för dessas användning och vård erforderlig personal och materiel m. m. Flygvapnet leder sitt ursprung från det civila flygväsendet. Ehuru de 1907 och 1908 i Frankrike utförda flygningarna af H. Farman, Blériot, Ferber, bröderna Wright m. fl. ådrogo sig intresse äfven ur militär synpunkt, var det dock först, sedan Blériot i juli 1909 flugit öfver Engelska kanalen och den första s. k. flygveckan i aug. s. å. egt rum vid Keims (hvarvid Farman dels flög mer än 3 timmar i ett sträck, dels flög 10 km. med 2 passagerare) samt Latham något senare satt höjdrekordet med 500 m., som flygväsendets militära betydelse som spaningsorgan fullt trädde i dagen. Franske krigsministern Brun beställde ock vid Cha-laisverken ett antal flygplan för utbildning af militärflygare och uppmanade ingenjörofficerare att egna sig åt flygning. Härmed var grunden lagd till "härens yngsta vapenslag", som flygvapnet blifvit kalladt. - Under de närmast följande åren öppnades såväl i Frankrike, som innehade försteget äfven beträffande det militära flygväsendet, som i Tyskland (i båda staterna 1910), Italien, Österrike och Kyssland (i samtliga 1911) flygskolor för utbildning af militärflygare, hvarjämte den militära flygplansindustrien, särskildt i Frankrike, understöddes med statsmedel. Vid 1911 års ingång förfogade Frankrike öfver omkr. 170 arméflygplan. Motsvarande antal tyska flygplan utgjorde 25. öfriga stater hade knappast ännu någon flygplansindustri. S. å. fick flygvapnet sitt elddop, i det att ett antal (slutligen 28) flygplan användes af italienarna i Tripoliskriget. Flygarna gjorde under detta den högre krigsledningen stora tjänster såväl vid regleringen af örlogsfartygens eld mot de turkiska kustbefästningarna som genom verksam spaning. Däremot hade bombkastningen från flygplan mot läger och orter, som då för första gången utfördes, ingen större verkan. Anmärkas bör, att motståndarna (turkarna) förfogade hvarken öfver några flygplan eller några luftvärnspjäser, som kunnat hindra de fientlige flygarnas verksamhet. 1912 uppsattes de första flygtrupperna (i egentlig mening), nämligen i Frankrike. Af det nyorgani-serade luftseglarregementet afsågos då 3 kompanier för militärflygplanens bemanning och skötsel. På hösten s. å. uppsattes i Tyskland dels en preussisk flygtrupp, med hvilken införlifvades l sachsiskt och l wiirttembergskt detachement, dels l bajerskt flygkompani. Likaså organiserades under s. å. l italiensk flygbataljon (med 2 kompanier och l teknisk afd.), l engelsk flygkår (med l armé- och l marinafd.), 13 ryska flygafd. (ingående i de förut uppsatta luftseglingsbataljonerna och -kompanierna) samt l belgiskt luftseglingskompani, afsedt att bilda kader för i fält erforderliga fly gaf delningar. Flygtrupperna - liksom de redan bildade, för motor- och de fasta ballongernas bemanning afsedda, luftseglingstrupperna - tillhörde i regel ingenjörvapnet. - Af de i Balkankrigen 1912-13 deltagande staterna hade endast Bulgarien ett - dock mycket lösligt - organiseradt flygvapen. Omedelbart före krigsutbrottet i okt. 1912 uppsattes nämligen i sistnämnda land en flygkår med 10, i Frankrike nödtorftigt utbildade flygare och omkr. 20 (hufvudsakligen franska) flygplan, af hvilket antal omkr. hälften af sågs som reserv, öfriga Balkanstaters krigsstyrelser sökte under krigets förlopp utbilda flygare och anskaffa erforderligt antal flygplan, men det visade sig, att detta endast med stor svårighet lät sig göra och att de sålunda improviserade flygformationerna icke kunde uträtta något väsentligt. Däremot visade sig detta vara fallet i fråga om enskilda, före kriget fullt utbildade förare af moderna flygplan. Flygvapnets betydelse hade emellertid tydligt framträdt under kriget, hvarför ock under tiden närmast efter Balkankrigen (1913 och första delen af 1914) ett högst betydande arbete ned-lades på flygvapnets utveckling inom särskildt stormakternas arméer. - Yid Världskrigets början (i aug. 1914) förfogade de däri deltagande staterna öfver följande flygstridskrafter till lands. Frankrike hade 23 fältflygafd., uppsatta af luftseglingsregementets flygkompanier, om i regel 6 flygplan (hela antalet sådana var 134), samt 10 själfständiga flygsektioner med omkr. 30 flygplan. Flygafd. voro tilldelade armékårerna, medan sektionerna synas ha tjänat för utbildningsändamål. Dessutom