905 Flygväsen-Flädermusblomma 906 Om Sveriges marina flygväsen se Sverige, Luftförsvaret (äfven i Suppl.). Norges marinflygvä-sen har egen chef, direkt underställd försvarsministern. Hufvudstationen är förlagd till örlogs-varfvet i Horten (Karl Johans-vaern), där äfven flygmaskinsfabriken befinner sig. Fasta flygstationer finnas i öfrigt vid Kristiansand och Bergen. Organisationen är ännu ej slutgiltigt bestämd; en sammanslagning af härens och marinens flygvapen under gemensam ledning synes vara påtänkt. Det danska marinflygväsendet har i stort sedt samma organisation som det norska. Flygmaskinsfabrik är anordnad å flottans varf i Köpenhamn, där äfven hufvudflygstationen är belägen. En fast flygstation finnes dessutom vid Slipshavn. Marinens flygskola är förlagd till Kastrup (invid Köpenhamn). Om öfriga staters marina flygvapen se i art. om olika länder redogörelse för dessas försvarsväsen, i den mån uppgifterna därom äro offentliggjorda. I allmänhet hålles dock allt, som angår resp. mariners flygväsens organisation m. m., hemligt. Flygvapnets alltjämt fortgående kraftiga utveckling kommer med all sannolikhet att i blifvande krig förläna vapenslaget ett mycket betydande inflytande på operationerna såväl till lands som till sjöss. På sina håll anses flygvapnets betydelse som försvarsorganisation redan nu jämbördig med arméns och marinens. H. J-dt. R. W-r. Flygväsen, i vidsträckt bemärkelse motorballonger (luftskepp) och flygplan jämte för desammas användning erforderlig personal m. m., i inskränkt bemärkelse endast flygplan jämte flygpersonal m. m. Militära flygväsendet benämnes äfven flygvapnet (se d. o. Suppl.). Det icke militära flygväsendet utgöres af de organ, som inom ett land drifva och kontrollera den civila lufttrafiken (se Lufttrafik. Suppl.). H. J-dt. *Flyinge. Genom kamrarnas beslut 16 maj 1922 förlades statsstuteriet åter till F. *Flymen är nu kapellförsamling i Lisens pastorat, Lunds stift. Flysta, municipalsamhälle i Spånga socken, Stockholms län, invid Spånga villastad och 2 km. s. om Spånga station vid Stockholm--Västerås--Bergslagens järnväg. 47 har. 580 inv. (1923). Tax.-värdet å fast egendom var 807,400 kr., den för bevillning taxerade inkomsten 718,910 kr. och municipalskatten 1,50 kr. per bevillningskrona (1921). E. A-t. Flytande ammoniak. Se Ammoniak. Suppl., sp. 184. Flytdocka. Se Docka (äfven i Suppl.). Flytgräns, agrogeol., benämnes af A. Atterberg i markläran den vattenhalt, vid hvilken en flytande lervälling vid uttorkning förlorar sin flytbarhet. Följande metod användes af honom för bestämning af flytgränsen. Lerpulver utröres i en liten porslinsskål med vatten till en tjock gröt, som småningom försättes med alltmera af det torra lerpulvret, ända till dess att lermassan, efter tudelning med en knif, icke längre flyter ihop, då skålen kraftigt stötes mot handens insida. Den vattenhalt, som massan då har, räknad i proc. af den torra leran, utgör flytgränsen. K. A. V-g. Flytjord, geol. Se Jordflytning. Suppl. Flytmina. Se Mina 2. Flytthem, herrgård i Horns socken, Östergötland, omfattar 3 1/2 mtl, med en areal af 2,242 har, hvaraf 133 har åker och 1,575 har skog, tax.-v. 497,600 kr. (1922). F. tillhörde på 1500- och 1600-talen släkten von Scheiding. 1883 donerades F. jämte flera andra egendomar i trakten af kammarjunkaren Otto Göran Pauli till Riddarhuset. Af afkastningen får en femtedel användas som stipendier; resten tillfaller vissa medlemmar af donators familj. O. Sjn. Flyttningshjälp utgår (enligt k. kung. 23 maj 1919) till officer eller underofficer på aktiv stat vid armén eller marinen äfvensom till gift furir (underofficerskorpral eller korpral vid marinen) eller änkling med barn vid flyttning från en förläggningsort till en annan, "därest han af konungen förklarats berättigad" därtill. Ansökan göres i hvarje fall till konungen och pröfvas af Armé- eller Marinförvaltningen, hvarefter ersättningen utgår efter viss norm. C. O. N. Flå. 1. Härad och socken i Melhus pastorat, s. om Trondhjem, Sör-Tröndelag fylke (före 1919 Söndre Trondhjems amt), Norge. 119,94 kvkm. 736 inv. (1920). Jordbruk och skogsbruk. -- 2. Härad och socken i Nes pastorat, i sydligaste delen af Hallingdal, Buskerud fylke (före 1919 Buskeruds amt). 690,59 kvkm. 1,533 inv. (1920). Jordbruk och skogsbruk. 1--2. K. G. G. Flåmsdalen. Se Flåmselven. Suppl. Flåmselven kommer från en rad fjällsjöar längs Bergensbanan mellan Hallingskeids och Myrdals stationer, rinner med många fall i nordlig riktning och faller ut i innersta ändan af Aurlandsfjorden, en arm af Sognefjorden, Sogn og Fjordane fylke (före 1919 Nordre Bergenhus amt), Norge. F. uppges reguljärt representera 26,900 eff. hkr, hvaraf norska staten eger 7,700. F. är i sitt nedre lopp mycket fiskrik (lax och laxöring), flyter genom den för sin vilda och växlande natur kända Flåmsdalen, hvarigenom hufvudvägen (liflig turisttrafik) leder i förbindelse med Myrdals station vid Bergensbanan och ångbåtsstationen Fretheim vid Sognefjord. En järnväg (sidogren till Bergensbanan) är beslutad, men ännu (1923) icke påbörjad. K. G. G. *Flåren har en areal af omkr. 39 kvkm., Furen, belägen 151 m. ö. h., omkr. 12 kvkm. O. Sjn. Flåttarne, blixtfyr i leden Lysekil--Smögen, mellan Malmön och Fisketången, i Bohusbukten, på 58° 21' 27" n. br. och 11° 17' 32" ö. lgd fr. Gr., 8 m. öfver medelvatten, uppförd 1890 och ändrad 1915. E. A-t. *Fläckebo omfattar nu 12,029 har. 1,140 inv. (1923). Fläckfilfisken, zool. Se Hornfiskar. Fläckiga hyenan, zool. Se Hyendjuren. Fläckiga kragfågeln, zool. Se Kragfågeln. Fläcksjuka. Se Cladosporium. Suppl. Fläcksjön, en 5 kvkm. stor sjö, 57 m. ö. h., i Fläckebo socken, Örebro län, 15 km. v. om Sala, afrinner genom Svartån till Västeråsfjärden af Mälaren. O. Sjn. Flädermusblomma, bot., sådan blomma, som genom sin byggnad är tillpassad till pollinering genom flädermöss. Ett exempel härpå är Freycinetia (se Pandanaceæ); blomställningens stora köttiga högblad förtäras af flädermusen, som därvid med hufvudet öfverför ståndarmjölet till honblommornas märke. G. L-m.