907 Flädermusflugor-Fodergång 908 Flädermusflugor, zool. Se Lusflugor. Flädermuslöss, zool. Se Lusflugor. *Flädie omfattar nu 631 har. 588 inv. (1923). *Fläkt. Se vidare V e n t i l a t o r. Fläns, tekn. Se F l e n s. Flänsplätar. Se L i f p l å t. Fläsbrolinjen. Se Olsson, Per. Fläsk, anat. o. tekn. Se S p ä c k. Fläskcarré, kokk. SeCarré af svin. Suppl. Fläskpannkaka. Se Ugnspannkaka. Fläskrätter, kokk. Se S v i n k ö 11. Suppl. Fläten, en omkr. 4,5 kvkm. stor sjö, 62 m. ö. h., i Simonstorps socken, Östergötland, af rinner genom Viraån (Kilaån) till Nyköpingsfjärden af Östersjön. O. Sjn. Flöde, da., grädde. *Flöjt, i orgeln en öppen, vidt mensurerad stämma af 8 eller 4 fots tonhöjd och kraftigare in-tonation än flauto dolce. Flöjterna bilda f. ö. stammen af en stor stämfamilj (jfr Flauto och Flu_te. Suppl.). Flört, flirt (se d. o.). Flöxhult, herrgård i Älghults socken, Kronobergs län, omfattar 3 mtl, med en areal af 1,652 har, hvaraf 40 har åker; tax.-v. 295,000 kr. (1921). Egare A. Andersson m. fl. O. Sjn. Flöyrlivasdraget, kort vattendrag med starkt fall, kommer från en rad fjällsjöar på södra sidan af Lysefjorden, flyter åt n. v. och faller ut i Lysefjorden på dess södra sida, ö. om Stavanger, Norge. F. uppges i utbyggdt tillstånd representera 35,000 eff. hkr, hvaraf 11,500 voro utbyggda för Stavangers stad 1920. K. G. G. Fobi (af grek. fofbos, fruktan, pl. fobier), psykiatr. Se Neurasteni och Ängslan. *Foca tillhör nu Jugo-Slavien. Foch [få'j], Ferdinand, fransk marskalk och militärskriftställare, f. 2 okt. 1851 i Tarbes, ingick under fransk-tyska kriget 1870-71 i armén som frivillig, genomgick därefter Ecole polytech-nique och École d'app-lication och blef 1874 underlöjtnant vid artilleriet, där han sedan vann befordran i vederbörlig ordning och 1903 blef öfverste. Under tiden hade han varit använd i generalstabsbefattningar, och 1895-1900 var han lärare i krigshistoria, strategi och taktik vid École supérieure de guerre. Stabschef vid 5:e armékåren 1905., blef F. 1907 brigadgeneral och chef för École de guerre, 1911 divisionsgeneral och 1912 chef för 8:e, 1913 för 20:e armékåren. Med denna ryckte han i fält 1914, men fick strax före Marneslaget befälet öfver den nybildade 9:e armén, som insattes i slaglinjens midt. I början af okt. 1914 fick F. som "adjoint au general commandant en chef" befälet vid Yperen och genomkämpade Yperenslagen hösten s. å. Då fronten jan. 1915 delades mellan tre armégrupper, fick F. befälet öfver den norra, dock endast beträffande de franska trupperna, och utkämpade flera hårda strider i Artois (Loretto, Neuve Chåteau, Souchez m. fl.). 1916 förde F. befälet på franska sidan i Somme-slagen (juli- nov.). I samband med ombytet af högste befälhafvare i dec. s. å. undansköts den klerikale och tillbakadragne F., som befann., "för gammal", af de civile krigsledarna, men 15 maj 1917 blef han generalstabschef efter Pétain. Vid konferensen i Doullens 26 mars 1918 beslöts under inverkan af det stora tyska anfallet samverkan mellan de franska och engelska stridskrafterna under F:s ledning, och 24 april fick han högsta befälet öfver samtliga stridskrafter på den franska krigsskådeplatsen. Efter segern 8 aug. mellan Somme och Avre trängde F. med de förenade franska, engelska, belgiska och amerikanska arméerna under oaf-brutna anfall och strider tyskarna tillbaka till linjen Gent-Maubeuge-Méziéres-Stenay, där de befunno sig, när vapenstilleståndet 11 nov. inträdde. 7 aug. blifven marskalk af Frankrike, var F. ordf. i vapenstilleståndskommissionen och ledde förhandlingarna om stilleståndets förlängning under förhandlingarna på Pariskonferensen 1919. Han hade redan 27 nov. 1918 i ett memorandum till Clemen-ceau påyrkat, att Khen skulle bli Tysklands väst-gräns och att befolkningen på vänstra Rhenstran-den skulle "inordnas i västmakternas militärsystem". Under fredsförhandlingarna uppgaf han det sistnämnda yrkandet, men kämpade desto ihärdigare för upprättandet af en västmakternas militära Rhengräns. Dagen innan fredsvillkoren skulle öfverlämnas åt Tysklands delegerade, höll F. (6 maj) i fredskonferensens plenum ett stort protestanförande mot den kompromisslösning, om hvilken de allierade omsider enats. Förgäfves sökte han äfven förmå de allierade regeringarna att företaga ett stort fälttåg mot Ryssland för att nedslå bolsje-vikväldet. Han var ordf. i den kommission, som formulerade de militära bestämmelserna i Ver-saillestraktaten. Sedan 1919 är F. medlem af "Conseil supérieur de guerre" I sin egenskap af de allierade regeringarnas tekniska militära rådgifvare har han anlitats vid en mängd efter fredsslutet följande interallierade konferenser, vid planering af militära "sanktioner" o. s. v. - F. har samlat sina föreläsningar i Des principes de la guerre (1903) och De la conduite de la guerre (1904; båda äfven i senare uppl.). A. Grasset har samlat hans Préceptes et jugements (1919). Han invaldes 1920 (efter Vogiié) i Franska akad. Jfr biografier öfver F. af R. Recouly (1919), A. Grasset (s. å.), A. H. Atteridge (s. å.) och Lacroix (1921) samt R. Recouly, "La bataille de F." (1920). c. o. N. *Focke, W. 0., dog 29 sept. 1922. *Focsani intogs under Världskriget af centralmakternas trupper 8 jan. 1917 efter en veckas strider, och i aug. och sept. s. å. kämpades n. och v. om F. Jfr Världskriget, sp. 225. L. W:sonM. *Foderberedning, landtbr. Se äfven Elektrisk foderberedning. Suppl. Foderbord. Se Ladugård. Foderbräken, bot., detsamma som strutbräken (se d. o.). *Foderenhet. Se äfven Fodervärde. Suppl. Fodergrind. Se Ladugård. Fodergäng. Se Ladugård.