- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
911-912

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fodervärde - Foerster-Nietzsche, E. - Foetorius - Foetus papyraceus - *Fogaras - *Fogazzaro, A.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

911 Foerster-Nietzsche-Fogazzaro 912 fodermedel, måste summan af deras stärkelsevärde reduceras med ett värdetal, som är 100 för fullständigt smältbara (fullvärdiga) fodermedel, såsom mjölk och andra animala fodermedel samt potatis, men lägre för öfriga fodermedel i samma mån, som de äro mindre lättsmälta. Ett fodermedels stärkelsevärde anger sålunda, hur många kg. stärkelse 100 kg. af fodermedlet i fråga kan ersätta i gödfoder till nötboskap, och beräknas genom att man summerar produkterna af fodermedlets procenttal för smältbar ägghvita, fett och kväfvefria extraktämnen multiplicerade med dessa ämnens ofvan angifna stärkelsevärdetal och sedan reducerar summan med fodermedlets värdetal. Stärkelsevärdet används som mått på fodervärdet i de tysktalande länderna. c. Nettoenergi. Enligt nu rådande uppfattning af ämnesomsättningen inom djurkroppen beror födans näringsverkan närmast på födans innehåll af energi (värmevärde) och dennas tillgodogörande vid näringsförloppet. Af ett fodermedels hela innehåll af energi, dess "bruttoenergi", går en del förlorad i form af träck, urin och tarmgas. Af återstoden, som kallas fodrets "omsättningsbara energi", förbrukas en del för arbetet med tuggning, matsmältning och annat inre arbete i kroppen och afgår som värme (termisk energi). Det, som därefter återstår (dynamisk energi), kommer till godo för alstring af kraft, kroppsmassa, mjölk m. m. Amerikanske landtbrukskemisten H. P. Armsby (f. 1853, d. 1921) bestämde direkt den dynamiska energi, som tillgodogöres af gödboskap som mått på fodrets näringsvärde. Han bestämde först genom förbränning fodrets bruttoenergi och afdrog därifrån de energimängder, som vid djurens fo-dring i respirationskalorimeter (sed. o. Suppl.)visas afgå i träck, urin, tarmgaser och värme. Återstoden 1. den dynamiska energien, af Armsby betecknad som nettoenergi, blir då uttryck för fodrets produktionsvärde, uttryckt i tonkalorier 1. tusental af kalorier (af Armsby kallade therms) pr 100 kg. Han bestämde äfven nettoenergivärdet i fodermedel genom att multiplicera halten af smältbar torrsubstans med vissa koefficienter för dennas nettoenergivärde, växlande hufvudsakligen efter f etthalten från 3,5 tonkalorier pr kg. smältbar torrsubstans i strå-foder och rotfrukter till 4,s i mycket fett- och ägg-hvitrika fodermedel, hvarifrån dragés den genom försök funna eller beräknade värmeförlusten. Netto-energivärdet har icke funnit praktisk användning annat än i Förenta staterna. Af dessa tre moderna metoder att uttrycka fodrets produktionsvärde afser det första, foderenhets-värdet, fodrets tillgodogörande för mjölkproduktion, de andra för gödning, d. v. s. hufvudsakligen fett-bildning. .Däraf förklaras den oöfverensstämmelse, som visar sig mellan dessa olika värdetal för olika fodermedel. Under det att sålunda en foderenhet motsvarar i medeltal O,? kg. stärkelsevärde, så är det mot foderenheten svarande stärkelsevärdet för ägghvitrika fodermedel lägre, t. ex. för jordnötskakor 0,6. Detta förhållande beror, efter hvad Hansson visat, hufvudsakligen därpå, att fodrets ägghvita, hvars energiinnehåll är ungefär l1/2 gång stärkelsens, vid bildande af mjölkens äggh vitämnen kan tillgodogöras med större delen af sitt energivärde, men vid bildning af fett har t. o. m. något lägre värde än stärkelse. Om den Kellnerska metoden används för beräkning af fodervärdet för mjölkproduktion, bör därför följaktligen för ägg-hvitan brukas ej den ofvan anförda koefficienten 0,94, utan 1,43. På detta sätt har Hansson beräknat hvad han kallat mjölkproduktionsvärde, hvilket står i god öfverensstämmelse med foderenhetsvär-det, så att l foderenhet motsvarar ungefär 0,75 kg. mjölkproduktionsvärde. Denna beräkningsmetod ger ett medel att på grund af fodermedlens genom analys funna sammansättning beräkna deras antal foderenheter pr 100 kg. Utgående från de olika näringsämnenas (ägg-hvitans, fettets och kolhydratens) energiinnehåll, kan man också beräkna förhållandet mellan foderenheten, mjölkproduktions-, stärkelse- och netto-energivärdena, l kg. stärkelse kan enligt Kellners försök lämna 248 gr. kroppsfett, hvilket, då l gr. djurfett innehåller 9,5 kalorier, motsvarar 2,356 kal. 1. 2,356 therms. Detta är således den koefficient, hvarmed stärkelsevärdet kan omräknas till nettoenergivärde. Då l foderenhet i medeltal motsvarar O,? kg. stärkelsevärde, motsvarar foderenheten vid gödning 2,356x0,7 = 1,650 kal. 1. 1,65 therms. För foderenheten vid mjölkproduktion kan nettoenergivärdet beräknas på grund af foderenhetens värde som material för mjölkbildning, l foderenhet kan alstra 3 kg. mjölk, och då sådan af 3,5 proc. fetthalt innehåller ungefär 700 kal., blir foderenhetens nettoenergivärde i detta fall 3 x 700 = 2,100 kal. 1. 2,i therms. Då l foderenhet i medeltal motsvarar 0,75 kg. mjölkproduktionsvärde, har detta senare pr kg. ett nettoenergivärde af ^-=2,800 kal. 1. 2,8 therms. U,75 Fodervärdet, uttryckt vare sig på det ena eller det andra sättet, växlar sålunda efter den produktion, hvartill fodret används, och har vid försök visat sig vara ungefär detsamma för mjölkproduktion, utfodring af arbetshästar och gödning af svin, men afsevärdt lägre vid gödning af nötboskap. Fodervärdet växlar äfven efter andra omständigheter, som inverka på näringens tillgodogörande, så att det nedsättes vid onödigt riklig utfodring, högre äggh vitmängd i fodret, än som motsvarar djurets behof, brist på oorganiska salter eller på vitaminer, mindervärdiga ägghvitämnen samt mindre smakliga eller mindre hälsosamma fodermedel. Litt.: 0. Kellner, "Die ernährung der landwirt-schaftlichen nutztiere" (1905; flera uppl.), N. Hansson, "Handbok i utfodringslära" (1913-16) och uppsats i Landtbruksakad:s Handl. o. tidskr. 1923, sid. 113 ff., samt P. H. Armsby, "The nutrition of farm animals" (1917). H. J. Dft. Foerster-Nietzsche [förster-nit-], E. Se Först er. Suppl. Foetorius [fetö-], zool. Se Illern och Illersläktet. Foetus papyra^elis [fétus], biol. Se Tvillingar. *Fogaras. 1. F. tillhör nu Eumänien. 95,174 inv. (1910). - 2. Staden F. intogs af rumänerna under Världskriget 14 sept. 1916, men utrymdes åter 4-5 okt. s. å. Jfr Världskriget, sp. 210 o. 211. *Fogazzaro, A., dog 7 mars 1911 i Vicenza.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 21 17:22:25 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfco/0478.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free