- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
913-914

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Fogdö - Fogdön - *Fogelberg, B. E. - Fogelklou, Emilia Maria - Fogelqvist, Torsten - *Foggia - Fo-hi - Fokalplanslutare - Fokin, Michail - Fokometri - Folcker, Erik Gustaf - *Foldalen - *Folden - Foldereid - *Fole - Folia, La - Folia connata - Folin, (Knut Olof) Otto

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

913 Fogdö-Folin 914 *Fogdö. Patronatsrätten upphörde fr. o. m. 1922. Fogdön, en omkr. 3 kvkm. stor ö i Singö socken, Stockholms län, s. om Singön och n. om Grissle-hamn, begränsas i v. af Singöfjärden, i n. af Singö-sund och i s. af Fygströmmen; mot ö. gränsar den till Ålands haf. O. Sjn. 'Fogelberg, B. E. - Parts med äpplet (1824 -25) inköptes af Nationalmuseum 1901. Kolossalstatyn af Karl XIII flyttades vid nyordnandet af Nationalmuseum 1915 till K. flottans gymnastiksal på Skeppsholmen. - Ang. F:s brefsamling rättas uppgiften i hufvudarbetet till, att en samling af 778 bref till Fogelberg från svenska och utländska bref-skrifvare 1920 förvärfvades från Hammerska arf-vingarna af konstakademien, som förut eger en samling bref från F. G-g N. Fogelklou [-klω], Emilia Maria, teolog, skriftställarinna, f. 20 juli 1878 i Simrishamn, sedan 1922 gift med filos. doktor A. Norlind, utexaminerades från Högre lärarinneseminariet 1899, var anställd vid elementarläroverket för flickor i Landskrona 1899--1901 och vid Göteborgs högre samskola 1901--05, aflade under tiden (1904) studentexamen samt blef 1906 filos. och 1909 teol. kandidat (den första kvinnliga i Sverige) i Uppsala. Efter verksamhet bl. a. vid Djursholms samskola utnämndes hon 1917 till adjunkt (sedan 1919 med titeln lektor) vid Kalmar folkskoleseminarium. Emilia F. har gjort sig bemärkt genom tänkvärda inlägg i religionsundervisningsfrågan, men framför allt genom själfullt och originellt religiöst skriftställarskap, hvarvid hon visat särskild styrka i den psykologiska analysen så väl i fråga om historiska personligheter som beträffande nutidsmänniskan. Bland hennes skrifter märkas Allvarsstunder, Religiösa tanke- och lifsbilder framställda för barn (2 dlr, 1903--13; d. I i 3:e uppl. 1921), Om religionsundervisningen (1904), Religionsundervisningen än en gång (1919), Medan gräset gror. En bok om det växande (1911), Från längtansvägarna. Människor och rörelser erinrade (1916), Från hövdingen till den törnekrönte. Några drag ur medeltidens Kristushistoria (s. å.), Ur fromhetslivets svensk-historia (1916--17), Birgitta (1919) och Från själens eviga vägar. Religionspsykologiska utkast (1920). E. M. R. Fogelqvist, Torsten, tidningsman, författare, f. 25 jan. 1880 i Lidköping, filos, kandidat i Uppsala 1902, var 1908-18 lärare vid Brunnsviks folkhögskola, hvars föreståndare han var 1912-18. Maj 1918-sept. 1919 var han hufvudredaktör för "Aftontidningen", från hvilken han of v er gick till "Dagens nyheter", där han är verksam på såväl den politiska som (företrädesvis) den litterära afdelningen. Utom ett par smärre afhandlingar, H. Ibsen i hans förhållande till samhälle och samhällsproblem och Till Gustaf Frödings minne (i Verdan-' dis småskrifter, n:r 140 och 179), har F. utgett två diktsamlingar, På vaxtavla (1912) och Sånger till den förlorade skönheten (1917), de politiska uppsatserna Bok och svärd (s. å.), en samling litterära essayer, Allvarsmän och narrar (1921), och rese-brefven När stugan blev mig trång (1922). F:s diktning är klangfull, manlig, skönhetsdyrkande lyrik. Som essayist och kritiker utmärks han af stilens kraftiga och friska originalitet och personlig uppfattning, fri från pedanteri och konventio-nalism. B-n B. *Foggia. 1. F. är ett distrikt (compartimento) i prov. Puglie. 480,402 inv. (1921). - 2. Hufvudstaden F. hade 90,305 inv. (1921) som kommun. Fo-hi. Se Kina, sp. 56. Fokalplanslutare. Se Momentfotografi. Fokin [få-], Michail, rysk balettmästare och dansör, f. 13 april 1880 i Petersburg, blef balettmästare vid kejs. Mariateatern där och har sedan 1909 i förening med sin hustru Vera F. (F o-kina; f. 21 maj 1886 i Petersburg) vunnit europeisk berömmelse genom gästturnéer till olika länder, hvarvid de uppträdt i åtskilliga af F. utarbetade baletter, utmärkta af öfverväldigande sinnesfröjd och rika på skönhetsintryck äfven genom originella dekorationer af stora mått samt bländande färgprakt i dräkter (af L. Bakst, se denne. Suppl., o. a.). F:s och makans dans tjusar genom kroppsligt behag, fulländad smidighet och lidelsefullt uttryck. De gästade Stockholm 1913 och 1914, hvarvid F. framförde baletterna Kleopatra, Sylfiderna, Karnaval och Scheherazade samt genom sin instruktion åstadkom en betydlig uppryckning af K. teaterns balettkår. Besöket förnyades 1917. Jfr B a-lett. Suppl. E. F-t. Fokometri (af lat. fo'cus, härd, och grek. me'-tron, mått). Se Lins, sp. 721. Folcker, Erik Gustaf, museiman, f. 18 aug. 1858 i Stockholm, blef filos, kandidat i Uppsala 1886 och e. o. amanuens vid Nationalmuseum s. å. Hans arbete där blef hufvudsakligen knutet vid konstslöjdsafdelningen. 1913 blef han intendent och föreståndare för nämnda afdelning. Han var initiativtagare till flera märkliga retrospektiva utställningar samt ordnade och katalogiserade ett par dylika. F. var 1887 en af stiftarna af Föreningen för grafisk konst och var dess sekreterare 1887-1905, var ock sekreterare i Svenska slöjdföreningen 1895-1913 och redigerade dess årliga "Meddelanden", som 1905 utvidgades till en kvartalspublikation. Många uppsatser i detta organ liksom i dagspressen, i Nationalmuseets årsbok o. a. publikationer vittna om hans gedigna och omfattande kunskaper på hans område. Efter E. Berghs frånfälle, 1919, blef F. dennes efterträdare som öfver-intendent och chef för Nationalmuseum G-g N. *Foldalen bildar eget härad och socken i Älvdals (förut Lille-Elvedalens) pastorat, ö. om Dovre, Hedmark fylke (före 1919 Hedemarkens amt), Norge. l,165,7i kvkm. 2,284 inv. (1920). Jordbruk, skogsbruk och bergsbruk (Foldals kopparverk). K. G. G. *Folden. Se äfven F öl l a 2. Suppl. Foldereid, härad och socken i Kolvereids pastorat, n. om Namsos, Nord-Tröndelag fylke (före 1919 Nordre Trondhjems amt), Norge. 513,20 kvkm. 940 inv. (1920). Skogsbruk och fiske. K. G. G. *Fole skall framdeles förenas med Yästkinde pastorat. Folia, L a [fålla], mus. Se F o l i e d'E s p a g n e. Fölia connäta, bot. Se Sammanväxta, blad. Folin, (Knut Olof) Otto, svensk-amerikansk vetenskapsman, f. 4 april 1867 i Åseda, Kronobergs län, utvandrade till Amerika 1882 och bosatte sig i Minnesota. Efter olika slags sysselsättning de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 21 17:22:25 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfco/0479.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free