915 Folium crenatum-Folkbibliotek 916 första åren fick han tillfälle att studera och aflade studentexamen 1892 samt blef filos, doktor 1896 vid Chicago-universitetet. Han idkade under ett par år vetenskapliga specialstudier i Sverige och Tyskland och var 1899-1900 biträdande professor i fysiologisk kemi vid West Virginia university och är professor i biologisk kemi i Harvard-universitetets med. skola sedan 1907. Han blef doctor of science vid Washington-universitetet 1915, vid Chicagouniversitetet 1916 och med. hedersdoktor i Lund 1918. F. har särskildt egnat sig åt forskningar ang. ämnesomsättningen och främjat vetenskapen med att utarbeta flera eleganta och säkra analytiska metoder på detta område. Hans afh. om de lagar, som bestämma urinens kemiska sammansättning, samt hans teori om protein metabolism (båda 1905) ha utöfvat stort inflytande på dithörande litteratur under följande årtionde. Han demonstrerade på experimentell väg naturen af nitro-gena ämnens upptagande ur tarmarna (1912) och hvar urinämnets bildning eger rum (1922). Bland F:s många skrifter må nämnas Eine neue me-thode zur bestimmung des ammoniaks im harne und anderen tierischen flilssigkeiten (i "Zeit-schrift fiir physiologische chemie", bd 37, 1902), Beitrag zur chemie des kreatinins und kreatins im harne (ibid., bd 41, 1904), Laws governing the chemical composition of urine and a theory of protein metabolism (i "American journal of physiology", bd 13, 1905), A new (colorimetric) method for the determination of uric acid in blood (tills, med W. Denis, i "The journal of biological chemistry", bd 13, 1912), A series of 7 papers ön protein metabolism from the standpoint of blood and tissue analysis (tills, med W. Denis, ibid., bd 11-15, 1912-14), A system of blood analysis (tills, med H. Wu, ibid., bd 38, 1919) samt (tills, med Hilding Berglund) The retention and distribution of amino-acids with especial reference to the urea formation och Some new observations and interpretations with reference to transportation, retention, and excretion of carbo-hydmtes (bägge ibid., bd 51, 1922). O. A. L-r. Fölium crenätum, bot. Se Nagga d t blad. Folkarbo tuberkulossjukstuga, i Folkärna socken, Dalarna, med plats för 29 patienter från Kopparbergs län, öppnades 1911. O. Sjn. *Folkare. Folkare härad är en nyare benämning i st. f. F. tingslag. (Tingslag är den vanliga benämningen på alla de öfriga rättssamfunden inom Dalarna.) F. härad namnes i domböckerna först 1788 och endast för det året, hvarefter F. tingslag åter är det brukliga, tills det fr. o. m. 1809 blir det ensamt brukliga, säkerligen endast genom domhafvandens åtgärd. Sedan Avesta blifvit stad (1 april 1919), utan att dock judiciellt skiljas från häradet, omfattar F. härad detta samt kommunerna By, Folkärna, Krylbo köping och Grytnäs om tills. 65,493 har med 22,143 inv. (1922). *Folkbank. Lagarna af 18 sept. 1903 ang. resp. solidariska bankbolag och bankaktiebolag ha efter-trädts af lag af 22 juni 1911 om bankrörelse. Denna lag har bibehållit det tidigare stadgandet att, om solidariskt bankbolags grundfond understiger l mill. kr., skall bolagets firma innehålla ordet folkbank. För bankaktiebolag möter ej hinder att i sin firma, jämsides med angifvandet af egenskapen af aktie- bolag, beteckna sig som folkbank. Hvad beträffar 1903 års lag ang. tillsyn å vissa penninginrättningar, som drifva sin rörelse utan af konungen stadfäst reglemente, erinras om det i lagen om bankrörelse meddelade förbud - för andra än vissa subjekt eller kategorier af sådana - att drifva bankrörelse; hvilket förbud blifvit skärpt genom lagändring af 1918. A. E-g. 'Folkbibliotek. Sverige. För folkbiblioteken i Sverige ha de senaste 15 åren i olika afseenden medfört genomgripande förändringar. Amerikanska biblioteksidéer ha verkat befruktande äfven på svenskt folkbiblioteksarbete. Filos, doktor Valfrid Palmgren (se Palmgren, E. E.), som efter en studieresa i Förenta staterna 1907 i "Bibliotek och folkuppfostran" (1909) skildrade det amerikanska biblioteksväsendet, af gaf 1911 efter uppdrag förslag till åtgärder från det allmännas sida för folkbiblioteksrörelsens främjande, hvilket i allmänna drag gick igen i de nya, af K. M:t 1912 utfärdade bestämmelserna ang. statens understödjande af folkbiblioteksväsendet, hvilka med vissa förändringar fortfarande äro gällande. Statsbidragsbeloppen höjdes till 400 kr. för de för allmänheten afsedda folkbiblioteken, till 150 kr. för skolbibliotek (vid folkskolor, högre folkskolor, kommunala mellansko-lor, folkhögskolor och småskoleseminarier samt efter 1921 äfven vid lärlings- och yrkesskolor). Medan förut som villkor för statsbidrags åtnjutande varit stadgadt, att vederbörande bibi. skulle för egna medel under föregående år ha inköpt och inbundit böcker till minst samma belopp som det begärda statsbidraget, föreskrefs nu, att det lokala bidraget, hvilket fortfarande skulle vara lika stort som statsunderstödet, finge användas till så godt som allt, som kunde anses tillhöra bibliotekets utveckling och vård, ej blott till inköp och inbindning af böcker. Ingen låneafgift får upptagas i statsunderstödt folk-eller skolbibliotek. Endast ett folkbibliotek och ett folkskolbibliotek eller bibliotekssystem får åtnjuta statsbidrag inom en och samma kommun. Jämte det att staten på detta sätt lämnar bidrag till den egentliga folkbiblioteksverksamheten, understöder den emellertid äfven den i samband med studiecirklarnas (se d. o.) själfbild-ningsarbete stående biblioteksverksamheten. Därvid fordras dock, att vissa villkor äro uppfyllda, hvilka äro afsedda att bereda garanti för, att denna skall bedrifvas någorlunda planmässigt och stabilt. Studiecirklarna skola tillhöra "riksförbund" (hela landet omfattande föreningar), som omfattar minst 20,000 medlemmar, och hvilket under det sistförflutna året af egna medel har till inköp och inbindning af böcker samt - dock med viss begränsning - till tryckning af katalog användt minst 6,000 kr. Statsbidraget utgår äfven här i form af böcker, men får i detta fall utgå med endast hälften af det belopp, som vederbörande riksförbund under närmast föregående år af egna medel användt till de ofvannämnda ändamålen, hvarvid dock ej någon studiecirkel får åtnjuta mer än 400 kr. i statsbidrag. Statsunderstödda studiecirklars bibliotek skola hållas öppna för allmänheten, men boklånen behöfva ej vara afgiftsfria. - Sedan 1920 tilldelar staten på villkor, som äro nära of verens-stammande med dem, som gälla folkbibliotek, understöd äfven till bibi. vid de med allmänna me-