- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
919-920

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Folkbibliotek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

919 Folkbibliotek 920 försedda och väl inredda folkbibi, motsvarande t. ex. dem, som finnas i Danmark. En bidragande orsak härtill är otvifvelaktigt, att statsbidragets maximum fortfarande är allt för lågt. Med nuv. maxi-mibestämmelse kunna ej heller de större kommunerna förmås att med sina bibi. bistå de mindre, något som torde vara nödvändigt, om utan alltför betungande kostnader yttersta syftet med statens understöd skall nås: att hvarje allvarligt studieintresse skall kunna bli i möjligaste mån tillfreds-ställdt och att enhvar, som behöfver hjälp och anvisningar vid sin läsning, skall ha tillfälle att få detta. I ett 1923 af de s. k. "folkbildningssakkunniga" framlagdt förslag har man, bl. a. med hänsyn till de synpunkter, som ofvan framhållits, förordat en höjning af maximigränsen till 10,000 kr. för statsunderstöd till folkbiblioteken och i öfrigt sökt af-väga villkoren för statsbidrag så, att de större kommunerna skola kunna anse det med sin fördel förenligt att med sina bibi. bistå de mindre. I sistnämnda afseende har man bl. a. föreslagit, att för ändamålet lämpliga kommunala folkbibi, skola antas till "centralbibliotek" med särskilda uppgifter att bistå de studieintresserade inom större område, i regel ett län, för hvilket uppdrag de skulle erhålla ett särskildt anslag. Förslaget kan anses i viss grad komplettera ett s. å. af de s. k. "bibliotekssakkunniga" framlagdt förslag att i hufvudsak på de gamla stiftsbibliotekens grund bygga upp s. k. landsbibliotek, hvilka skulle inta en mellanställning mellan de vetenskapliga biblioteken och folkbiblioteken samt tjänstgöra som centralbibliotek. Litt.: V. Palmgren, "Förslag ang.....främjande av det allmänna biblioteksväsendet i Sverige" (1911); "Katalog över böcker, som folk- och skolbibliotek kunna erhålla i statsbidrag", utg. af F. Hjelmqvist: Grundkatalog 1915-16 (1915-22). Tillägg 1-3 (1918-21), tillägg 4 under tryckning, F. Hjelmqvist, "Några utvecklingslinjer i svenskt biblioteksväsen de senare årtiondena" (i "Dansk biblioteksforenings aarsskrift" 2, 1919), "Bibliotek, dess betydelse och skötsel", utg. af F. Hjelmqvist och K. Tynell (1920), F. Hjelmqvist, "Marinens manskaps och underbefäls bibliotek, utredning och förslag" (1918), "Stockholms stadsbibliotekskommittés betänkande'" (1922), "Klassifika-tionssystem för svenska bibliotek" (1921), "Biblioteksbladet", utg. af F. Hjelmqvist och K. Tynell (sedan 1916). Danmark (sp. 736) har ryckt fram som det ledande landet i Norden på folkbiblioteksområdet, framför allt genom den 1920 antagna bibliotekslagen (med smärre förändringar förnyad 1923). Statens medverkan i folkbiblioteksarbetet utöfvas dels genom "Bib-liotekstilsynet", som består bl. a. af en biblioteksdirektör som chef, en biblioteksinspektör och en bibliotekskonsulent och som är det egentliga administrerande organet, dels genom "Biblioteksrådet" (10 medlemmar med biblioteksdirektören som ordf.), hvilket bl. a. har att hvarje år uppgöra förslag ang. det anslagsbelopp, som kan behof vas. Statsbidraget utgår i form af dels ett grundtillskott till alla stats-bidragsberättigade bibi., dels extra tillskott till bibi., som uppfylla vissa villkor. Dessa senare äro så af vägda, att vissa fördelar beredas å ena sidan bibi. i städer, som ha läsrum med handbokssamling, eller bibi. på landet, som ha handbokssamling, å andra sidan bibi., som utsträcka sin låneverksamhet utöfver den egna kommunen. Staten lämnar äfven efter vissa normer bidrag till bibliotekariens aflöning. Statsbidraget, som utgår med högst 15,000 kr., får ej öfverstiga det bidrag, som finnes anslaget till bibi. från annat håll. Jämte dessa understöd kunna särskilda anslag utgå till s. k. centralbibliotek, d. v. s. bibliotek, som afse att jämte sin verksamhet i den egna kommunen supplera de lokala bibi. inom ett större område. Centralbibi. åtnjuta ett särskildt statsanslag, som kan uppgå till 8,000 kr. 1923-24 är det samlade statsanslaget till folkbiblioteksväsendet bestämdt till 820,397 kr., hvaraf 99,000 som särskildt anslag till Köpenhamns kommunebibliotek; 15 bibi. åtnjuta anslag som centralbibl. 1921-22 utgick understöd till 78 folkbibi, i stad och 655 på landet. Af folkbibi, i städerna är Köpenhamns kommunebibliotek det största, med ett bokbestånd om 156,600 bd (och en utlåning af 1,609,500 bd) samt ett kommunalt anslag på 578,079 kr. - För utbildning af bibliotekarier vid folkbibi, har utom kortare kurser på 14 dagar hvart-annat år anordnats längre kurs, en s. k. "biblioteks-skole" om 5 månader. Litt.: Se under Bibliotek (i Suppl., sp. 622), "Dansk biblioteksforenings aarsskrift" l, 2 (1917, 1919), "Laerebog i biblioteksteknik" (1922), "Bogens verden" (sedan 1918). I Norge (sp. 736) fastställdes nu gällande statsbidragsbestämmelser 1912. Statsbidraget, högst 500 kr., utgår liksom i Sverige i form af böcker valda ur en statskatalog. - Ledningen utöfvas från statens sida af en i Kirkedepartementet anställd "boksamlingskonsulent". I Bergen, Drammen och Kristiansand ha uppförts egna byggnader för folkbibi. I Kristiania har en af Deichmanske biblioteks filialer sedan 1914 haft egen byggnad och 1922 beslöt Kristiania kommun att uppföra en särskildt för Deichmanske biblioteks hufvudafdelning afsedd byggnad (se B i b l i o t e k i Suppl., sp. 622). Från hufvud-biblioteket och dess filialer utlånades 1921-22 775,819 bd. Kommunens tillskott uppgick 1921-22 till omkr. 345,000 kr. Litt.: Se under Bibliotek (i Suppl., sp. 622) samt "For folkeoplysning" (sedan 1916), och A. Ar-nesen, "Bibliotekbygninger" (1919). F. Hj-t. I Finland inrättades 1920 en Statens bibliotekskommission. Som ordf. fungerar det skolråd i skolstyrelsen, som där föredrar ärenden ang. det fria bildningsarbetet, och till led. utse 4 finskspråkiga bildningsorganisationer samt Svenska folkskolans vänner och Finlands svenska arbetarförbund enhvar en representant. Kommissionen har till uppgift att leda och främja folkbiblioteksverksamheten öfver hufvud, att fastställa de villkor, som folkbiblioteken böra uppfylla för att kunna erhålla understöd af statsmedel samt utge sådana understöd ur det till dess förfogande för sådant ändamål ställda anslaget; därjämte besluter kommissionen enligt af statsrådet fastställda grunder ang. utdelningen af det officiella trycket till stads- och landskommunernas bibliotek. Det praktiska arbetet utföres af en föreståndare för biblioteksverksamheten, tillika chef för Statens biblioteksbyrå, samt 5 bibliotekskonsulenter (4 finska och l svensk). För biblioteksverksamheten i dess helhet beviljade riksdagen 1921 och 1922 495,000 mark, 1923 642,000 mark. O. B-n.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 21 17:22:25 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfco/0482.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free