921 Folkbildningsarbetet 922 Förenta staterna (sp. 735). Från hufvudbibliote-ket i en amerikansk stad utgår en mångfald "förgreningar'': stora filialbibliotek, ofta i egna byggnader, utlåningsstationer med eller utan stående bokförråd, vandringsbibi. För att få bibi. kändt och dess resurser använda tar man reklamen i sin tjänst. De amerikanska folkbibi, uppvisa också i fråga om antalet lån siffror, som äro höga ej blott i och för sig, utan också i förhållande till invånarantalet i resp. städer. Bibliotekssystemet i Cleveland bestod 1922 af 52 filialer (däraf 18 i egna byggnader), 114 biblioteksstationer i föreningar, fabriker, telegraf- och brandstationer o. s. v. samt slutligen 618 klassrumsbibi, i diverse skolor och barnavårdsinstitutioner. Utlåningen uppgick 1921-22 till 4,672,000 bd (nära 6 bd per inv.). Man lägger emellertid an ej endast på de höga utlåningssiffrorna. Utan att anlägga snäft pedagogiska eller estetiska synpunkter söker man genom litteratur- och studieanvisningar egga till mera kvalificerad läsning och planmässiga studier. Och de större puUic libraries gå mycket långt i sina försök att tillfredsställa starkt specialiserade studieintressen. New York public li-brary har t. ex. ett tiotal specialläsrum för olika fack: naturvetenskap, konst, lokalhistoria, orientaliska språk o. s. v. I detta afseende märker man bl. a. särskildt under det senaste årtiondet en kraftigt framträdande sträfvan att tillgodose det praktiska lifvets kraf genom speciella afdelningar för teknisk och ekonomisk litteratur och genom planmässig inriktning på det aktuella, på kunskapen om samtidens lif, sådant detta tar sig uttryck i allehanda tryck af efemär natur. Slutligen ha biblioteken utvecklat vissa af de afdelningar, som direkt ha med praktisk verksamhet att göra, till verkliga f råge- och upplysningsbyråer. Bland de tidigaste och mest betydelsefulla yttringarna af denna sträfvan att göra bibi. till smidiga redskap för det praktiska lifvets intressen kan nämnas den 1904 inrättade "affärsfilialen" (the business branch) i Newark public library, belägen i närheten af stadens affärscentrum och innehållande allehanda litteratur, som kan vara behöflig för affärsmannen i hans dagliga gärning. - Det är helt naturligt städerna, framför allt de stora, som sett den rikaste utvecklingen af amerikanskt biblioteksväsen. Under de senaste årtiondena kan man emellertid konstatera ständigt växande intresse för att lösa landsbygdens biblioteksfråga. Man bygger härvid i regel på det större kommunala förbandet, the county (grefskapet), ofta under samverkan med där befintliga stadsbibliotek och i stigande grad användande bokautomobiler både som transportmedel och "utlåningslokaler". - De amerikanska public libraries med "öppna hyllrum", läsrum af olika slag, barnafdelning med rum för studieklubbar o. s. v. ha utbildat särskilda former af biblioteksarkitektur, visserligen långt ifrån alltid fria från begär att lysa med en något skrytsam ståt, men i det stora hela utmärkande sig för synnerligen praktisk både plananordning och inredning. 1918 hade af Andrew Carnegie direkt eller från den af honom stiftade Carnegie Corporation lämnats öfver 66 mill. doll. till biblioteksbyggnader. Härför ha uppförts 2,931 byggnader, däraf i Förenta staterna 2,063, i Storbritannien och Irland 661, i Canada 157 och i öfriga länder 50. Litt.: V. Palmgren, ofvan anförda arbete, E. G. Asplund och F. Hjelmqvist, "Keseberättelse" ang. en studieresa i Förenta staterna 1920 (i "Stockholms stadsbibliotekskommittés betänkande", 1922), och Escher, "Aus dem amerikanischen bibliothek-wesen" (1923). I England (sp. 935) genomfördes 1919 nya bestämmelser i fråga om biblioteksskatten. Man af-skaffade dittills gällande maximum och gaf tillika äfven grefskapen rätt att anslå medel till bibi. Genom upprättandet af grefskapsbibl. hoppas man kunna bättre än förut lösa landskommunernas biblioteksfråga. Ett i London af bl. a. Workers' educa-tional association (se Folkbildningsarbetet. Suppl.) upprättadt Central library for students har till speciellt mål att med litteraturlån understödja själfstudier i hela landet. - Litt.: A. Sandhagen "Von der englischen volksbildung" (i "Volksbildungsarchiv", 1922), "The library association record, a monthly magazine". Tyskland (sp. 735). I Preussen har börjat genomföras en viss centralisering af folkbiblioteksväsendet. Man har organiserat b eratun g s stellen för vissa provinser eller distrikt, t. ex. i Stettin (för Pommern), Dortmund (för Westfalen), Frankfurt a. d. 0. m. fl. Dessa beratungsstellen äro i regel förenade med vederbörande stadsbibi. Chefen för detta är på samma gång konsulent för distriktet, och från centralbibi. utsändas vandringsbibi, samt förmedlas bokinköp till landtdistrikten. Ett annat utslag af cent-raliseringssträfvandena är, att alla folkbibi, i Berlin sammanförts under gemensam ledning, hvilken förlagts till Berlins stadsbibi. För utbildning af personal för underordnade platser (den s. k. "mittlerer dienst") vid vetenskapliga bibliotek finnes bl. a. en skola i Leipzig, knuten till Deutsches buchgewer-bemuseum. Direktare på folkbiblioteksarbetet syftar den i anslutning till Zentralstelle fur volks-tiimliches btichereiwesen i Leipzig stående fackskolan för biblioteksteknik. En af Zentralstelle fiir volksbiicherei i Berlin ledd biblioteksskola har 1922 upphört. - Litt.: "Biicherei und bildungswesen" (forts, af "Blätter fur volksbibliotheken und lese-hallen"), G. Fritz, "Yolksbildungswesen" (i serien "Aus natur- und geisteswelt", 1920). Holland. Holländska statens anslag till folkbiblioteksväsendet ha senast reglerats genom bestämmelser af år 1919. En starkt framträdande egendomlighet är den skarpa gräns, som uppdragits emellan å ena sidan de s. k. Openbare leeszalen en bibliotheken i de större och medelstora samhällena med en gräns nedåt om 5,000 inv., hvad man skulle kunna kalla städernas biblioteksväsen, och å andra sidan biblioteksverksamheten i de mindre samhällena och på landsbygden, platteland-lectuur-voorziening. Städernas bibliotek äro grundstommen i allt holländskt folkbiblioteksväsen; endast de få direkt anslag af staten, och de bära i själfva verket till allra största delen upp också arbetet med landsbygdens förseende med böcker. Statsanslagets storlek beror dels på kommunens invånarantal, dels på ortsbidraget. - Litt.: K. Tynell, "Holländska stads- och folkbibliotek" (i "Biblioteksbladet", 1923). F. Hj-t. *Folkbildningsarbetet. Ett karakteristiskt drag i de senare årens utveckling på folkbildningsarbetets område är, att ledningen af detsamma ej i samma