"Volksbildungsarchiv", "Bokstugan" (sedan 1917), "A. B. F.", tidning för Arbetarnes bildningsförbund (sedan 1922), "Studiekamraten" (sedan 1919) och "Tidskrift för det svenska folkbildningsarbetet" (1912--19). F. Hj-t. (Sp. 738.) I st. f. uppgifterna å rad. 3--7 uppifrån bör stå följande. För folkbildningsarbetet i Finland, särskildt i fråga om anskaffning af god folkläsning, verka Folkupplysningssällskapet i Finland (se d. o.) och Svenska folkskolans vänner (se d. o. 2). Det förra sällskapet, som numera upphört att utge svenskspråkiga folkskrifter, är det främsta i arbetet för den finskspråkiga, det senare en centralpunkt för den svenskspråkiga folkbildningen. Folkdiktning. Se Folkminnen. Suppl. *Folkdräkt. Litt.: Se äfven Gerda Cederblom, "Svenska allmogedräkter" (med illustr. af Emelie von Walterstorff, 1921), hvari skildras 48 folkdräkter från 16 landskap. I art. Dräkt. Suppl., sp. 399--400, uppräknas de artiklar i Nordisk familjebok, som innehålla afbildningar af olika länders folk- och nationaldräkter. Folke, lagman i Västergötland. Se Lejon, sp. 112. Folke, Erik, missionär, f. 7 juli 1872 i Föl-kärna, Kopparbergs län, hemmansegarson, aflade studentexamen vid Fjellstedtska skolan, utreste 1887 på egen hand som missionär till Kina och blef så banbrytare för svensk mission där. Hans mission stöddes till en början af en liten kommitté och kallades "Erik Folkes mission", hvilket namn snart ändrades till "Svenska missionen i Kina". Den har sitt arbetsfält i prov. Schen-si, Schan-si och Honan och står i nära förbindelse med Kina-Inland-mis-sionen. Frånsedt korta besök i hemlandet (1893 och 1901) och en lång tids verksamhet i hemlandet (1904-17) har han t. o. m. 1920 verkat som missionär och efter återkomsten 1921 varit Svenska missionens i Kina missionsföreståndare. F. har utgett en öfv. af Lao-tses skrift "Tao-te-king" (i "Främmande religionsurkunder") och författat Tänkare i det gamla Kina (1923); på kinesiska har han författat Gamla testamentets historia och öfversatt Luthers "Om en kristen människas frihet", Confessio Augustana och har under arbete Chuang-tu. A. K. Folkebladet, namn på flera norska tidningar. Mest känd af dem är den i Kristiania 1831-33 af oppositionsmannen P. P. Flor (se d. o.) utgifna, som bland sina medarbetare räknade Henrik Wergeland. Det nu utkommande "Folkebladet" är en 1880 af bokhandlanden A. Cammermeyer uppsatt illustrerad veckotidning, innehållande mest förströelseläsning. Bland dess redaktörer märkes författaren J. B. Bull (se d. o., sp. 575-576). Björnstjerne Björnson var en tid från 1866 redaktör för den politiska tidningen "Norsk folkeblad". Folkens förbund, Folkförbundet. Se Nationernas förbund. Suppl. Folkern, Jon as. SeCedercreutz. Suppl. 'Folkestone led under Världskriget mycket genom tyska luftangrepp, särskildt 25 maj 1917, då det bombarderades af 17 aéroplan. 37,571 inv. (1921). Folket, daglig aftontidning i Eskilstuna, började utges 1905 med Fredrik Ström som hufvudredaktör. Dennes efterträdare voro A1-fred Kämpe (1908-10), K. E. Svensson (se d. o. Suppl.; 1910-17); nuv. hufvudredaktör Konrad (Conrad) Jonsson (f. 1886). Re-daktionssekreterare är sedan 1907 Julius Pettersson. Tidningens politiska ståndpunkt är socialdemokratisk. - I tidningstryckeriet arbeta 3 sättmaskiner och l flattrycksrotationspress; dessutom drifves civiltryckeri med 6 pressar. Egare är Tryckeri-a.-b. Folket (aktiekapital 150,000 kr.). Folketidende, norsk veckotidning, utgifven 1865 -79 af stortingsmannen Sören Jaabsek (se d. o.). Tidningen var organ för det af Jaabsek stiftade, af en mängd lokalföreningar bestående sällskapet "Bondevennerne" med sparsamhet och frihandel som främsta programpunkter. Jaabsek själf skref det mesta af tidningens textinnehåll. Folkets dagblad Politiken, hufvudorgan för Sveriges kommunistiska parti, utkommer som daglig morgontidning i Stockholm. Tidningen uppsattes af den oppositionella riktningen inom det socialdemokratiska partiet och benämndes först enbart Politiken. Första numret utkom 27 april 1916. Tidningen utgafs först hvarannan dag, men blef fr. o. m. 1917 daglig. Titeln ändrades från 2 nov. 1917 till den nuvarande. Vid samma tidpunkt omlades företaget från andelsförening till bolag. Från dec. 1918 utkommer tidningen från eget tryckeri. När det socialdemokratiska vänsterpartiet bildades 13 maj 1917, blef "Politiken" dess officiella hufvudorgan, och när detta parti sprängdes 25 mars 1921 och dess majoritet ombildade partiet till Sveriges kommunistiska parti med anslutning till Kommunistiska internationalen, blef "Politiken" organ för sistnämnda parti. Tidningen redigerades från början i ganska nära anslutning till den revolutionära åskådning, som den s. k. Zimmerwaldriktningen inom Andra internationalen företrädde, hvilken häfdade nödvändigheten af att mot kriget sätta klasskampens återupptagande i alla länder och bekämpade den borgfred, som vissa socialdemokratiska partier under Världskriget slutit med de borgerliga regeringarna. Under de socialistiska konferenserna i Stockholm sommaren 1917 var tidningen språkrör för denna riktning, hvars ledning en tid var förlagd till Stockholm och i hvilken svenska vänstersocialister aktivt medverkade. Tidningen ställde sig* också från början solidarisk med den ryska bolsjevikrevolutionen i nov. 1917 och blef genom sina politiska förbindelser med de ryske bolsjevikerna i tillfälle att utåt Väst-Europa förmedla deras idéer, då världsblockaden eljest nästan fullständigt afskilde Ryssland från det öfriga Europa. En rad under kriget och revolutionen kända män och kvinnor såsom Lenin, Trotzkij, Radek, Alexandra Kollontay, Angelica Balabanov m. fl., medarbetade under denna tid. Tidningens förste redaktör var Ture N e r-m a n, hvarefter Fredrik Ström från hösten 1918 till aug. 1919 skötte denna post (en kort period tills, med Carl Lindhagen). Från aug. 1919 är Zeth Höglund tidningens hufvudredaktör. Som utlandsredaktör har K. N. Carleson fungerat intill mars 1923, då han lämnade det kommunistiska partiet på grund af sin ställning i förbudsfrågan. Bland tillfälliga politi-