927 Folkets hus-Folkhushällningskommissionen 928 ska eller litterära medarbetare märktes under tidningens första period E. Hedén, F. Månsson och I. Vennerström samt senare H. Bergegren, A. Rune, P. Freudenthal, A. Kämpe m. fl. Som tecknare har hela tiden medarbetat I. Starkenberg. Från att ha börjat med litet format på 4 spalters bredd under första utgifningsåret ökades tidningens storlek vid omläggningen 1917 till 6 ä 7-spaltigt format och senare med ett sidantal upp till (i vissa nummer) 32 sidor. z H. * Folkets hus. Stockholms Folkets hus invigdes i dec. 1901. Landsorganisationen inköpte 1908 angränsande fastighet (Barnhusgatan 16-Upplandsgatan 2), och dit ha sedermera öfverflyttat styrelsen för Sveriges socialdemokratiska arbetarparti, lands-sekretariatet och de flesta fackförbundens expeditioner. I Folkets hus inrymmas alltjämt (1923) tidningen Socialdemokraten, Arbetarnas tryckeri, Ar-betarbiblioteket och Arbetarrörelsens arkiv samt en del fackföreningsexpeditioner. Föreningen Folkets hus i Stockholm har 1923 inköpt en angränsande fastighet (Vallingatan 21), hvilken kommer att förenas med det nuv. Folkets hus. - På omkr. 400 platser i Sverige finnas f. n. (1923) Folkets hus-eller Folkets parkföreningar eller bådadera. Till Folkets hus-fonden afsattes från början i månaden 2 öre för helt och l öre för halft betalande medlem af till landsorganisationen ansluten organisation; denna afgift höjdes från jan. 1915 till resp. 4 och 2 öre. Vid landsorganisationens kongress 1922 upplystes, att fonden uppginge till omkr. l mill. kr. och att den för framtiden borde kunna fylla sin uppgift utan fortsatta direkta tillskott af kontingentmedel, och med anledning däraf beslöt kongressen, att kontingenten till Folkets hus-fonden skulle upphöra fr. o. m. l jan. 1923. Folkets hus' teater, Folkets teater. Se Stockholms teatrar, sp. 82. Folkets tidning, tidning i Lund, uppsattes i dec. 1856 af Kristian Biilow (se d. o. 1. Suppl.) och var veckotidning till 1857 års slut, utkom därpå 2 ggr i veckan 1858-81 och 1883-90 samt 3 ggr i veckan 1882 och 1891-97. Från 1898 utkom den 6 ggr i veckan. Som utgifvare och redaktör följdes Kr. Biilow i nov. 1891 af sonen Valdemar Biilow (se d. o. 2. Suppl.). Tidningen sammanslogs nov. 1920 med "Skånetidningen Dagen", men redan i mars 1921 upphörde båda att utkomma Folkhushållningskommissionen (förk. F. H. K.), tillsatt af K. M:t 28 sept. 1916 i anslutning till Statens lifsmedelskommission (se d. o.) och närmast sorterande under Jordbruksdepartementet, hade sig uppdraget, till en början, att utarbeta och K. M:ts pröfning underställa förslag till bestämmelser ang. reglering af konsumtionen af socker, äfvensom af andra lifsmedel, i den mån K. M:t därom förordnade, och ang. den därför erforderliga lokala organisationen samt att i öfrigt utföra förberedande arbeten för genomförande af lifsmedelsreglering. Efter hand utvidgades uppdraget att omfatta handhafvandet af de statliga regleringar af handeln med och konsumtionen af lifsmedel (jämte fodervaror m. m.), som till följd af Världskriget befunnos af nöden för att tillgodose befolkningen med lifsmedel. Lifsmedelskommissionens förvaltningsuppgifter öfverflyttades 1 juli 1917 till F. H. K., som därefter ensam blef statens centrala organ för kristidens lifsmedelsfråga öfver hufvud taget. Kommissionen utgjordes till en början af 8 led. Sedermera ökades antalet, och vid omläggningen af lifsmedelsorganisationen 1 juli 1917 höjdes det till 22. Kommissionens ordf. var dåv. generaldirektören H. Elmquist, vice ordf. voro dåv. rådmannen K. Dahlberg samt dåv. sekreteraren hos Östergötlands läns hushållningssällskap E. Insulander. Bland led. funnos skilda intressen representerade, såsom konsumenternas, producenternas, handelns m. m. Arbetet bedrefs dels af kommissionen i plenum, dels genom ett så godt som dagligen sammanträdande arbetsutskott, dels ock beträffande det centrala handhafvandet af skilda grenar af förvaltningen af ett stort antal af kommissionen tillsatta underafdelningar: hufvudkansliet (kommissionens och arbetsutskottets sekretariat); kassadirektionen (med 1 personal- och 1 intendenturafd.) för öfverinseende öfver penningförvaltningen; juridiska afdelningen (med öfverfiskalsexpeditionen); statistiska afd.; upplysningsafd. (med tryckeri- och blankettexpeditionen); spannmåls- och foderimportbyrån, som ombestyrde den införsel af brödsäd och kraftfoder, som kunde ifrågakomma; transportafd. (med 1 järnvägs- och 1 sjöfartssektion); jordbruksafd. (ett större antal specialister i jordbrukskunskap, däribland flera praktiska jordbrukare), under hvilken inrättades 1 foder- och 1 utsädessektion; afd. för gödselmedel; spannmålsafd. (med 1 spannmåls-, 1 mjöl- och 1 räkenskapssektion) för de väldiga uppköpen af beslagtagen brödspannmål, dess förvaring, förmalning och mjölets fördelning till grossister m. m., brödafd. rörande brödransoneringen; sockerafd. för sockerransoneringen; fröbyrån; fruktafd.; koloniträdgårdsafd.; varuförmedlingsbyrån (med en serie underafd., nämligen kött-, fläsk-, ägg-, fisk-, fett- och paltbrödssektionerna), som hufvudsakligen distribuerade animala lifsmedel till de kommunala lifsmedelsnämnderna; räkenskapsafd. och en expedition för utförselbevis och andra frågor rörande undantag från utförselbevis; potatisafd.; mejeriafd. (med 1 mjölk-, 1 smör- och 1 ostsektion); handelsafd., som öfvertog och distribuerade sådana varor som gryn, ärter, risprodukter, potatismjöl, kaffe samt ombesörjde eller kontrollerade viss import af kolonialvaror; malt- och surrogatafd.; militärafd., som utgjorde den förmedlande länken mellan F. H. K. samt armén och flottan; afd. för dyrtidsanslaget, som handlade ansökningar från kommunerna om statsbidrag af nämnda anslag för lindrande af de mindre bemedlades lefnadsvillkor; kommittén för upprättande af ransoneringsplaner; prissättningskommittén. I anslutning till kommissionen hade af jordbruksministern tillkallats ett antal sakkunniga representanter från riksdagen (det s. k. parlamentariska rådet), hvilka sammanträdde för att under ordförandeskap af F. H. K:s ordf. yttra sig öfver större, principiella folkhushållningsfrågor. Vid sidan af kommissionen var jämväl inrättadt ett kvinnoråd för frågor, som berörde kvinnornas arbete på lifsmedelsområdet. Under F. H. K. med dess afdelningar som centralmyndighet uppbyggdes en omfattande lokal organisation. Närmast under kommissionen stodo 37 af denna tillsatta lifsmedelsstyrelser (till en