blef 1910 löjtnant och 1918 kapten i Väg- och vattenbyggnadskåren. 1921--23 tillhörde han Stockholms stadsfullmäktige. F. är led. af Ing. vet. akad. (1919) och ordf. i Svenska betongföreningen från 1921. F. har författat ett stort antal skrifter och tidskriftsuppsatser, hvaribland må nämnas Böjningslinjer vid gallerverk (1904), Bidrag till kännedom om nitförband (1911), Materialekonomi (1911), Beräkning af pålar (1918), Teknik och kultur (1919) och Des déformations dans des poutres à treillis (1923). 4. Karl (Carl) Ebbe Gerhard F., den föregåendes broder, veterinär, f. 30 okt. 1882 i Stockholm, 1901 student och 1901--05 elev vid Veterinärinstitutet, förordnades till adjunkt där 1906 och till assistent vid den stationära och polikliniken 1908. F. utnämndes 1909 till bataljonsveterinär vid Skånska husarreg. och förordnades 1911 till laborator vid Veterinärinstitutets kirurgiska klinik med undervisningsskyldighet i allmän kirurgi och operationslära, hvarefter han kvarstod som bataljonsläkare i Fältveterinärkåren till 1919. F. var led. i den sakkunnigenämnd, som 1916 utarbetade förslag till organisation af arméns veterinärväsen, och är sedan 1916 sekreterare i Svenska militärveterinärsällskapet och sedan 1920 vice ordf. i Svenska veterinärläkareföreningen. 1910--11 och 1915 företog han utrikes studieresor och var 1918 chef för Röda stjärnans hästambulans i Finland under frihetskriget. F. har utgett Världskrigets lärdomar och svenska armén, VIII: Veterinärväsendet (1916) jämte en mängd artiklar i veterinärtidskrifter, af hvilka några mycket uppmärksammats, t.ex. Komplettering af krubbitaroperationerna genom borttagande af m. omohyoideus' öfversta del (1913) och Om föllamhet och principerna för dess behandling med serum från stoet (1915). 5. Karl (Carl) Arne F., den föregåendes broder, skriftställare, politiker, f. 9 jan. 1887 i Stockholm, aflade 1906 mogenhetsexamen och blef 1913 filos. licentiat och 1918 filos. doktor i Uppsala. F. var 1914 redaktör för den under striderna om försvarsfrågan utgifna tidningen "Vårdkasen" och sedermera medarbetare i "Svensk lösen" samt 1918-21 hufvudredaktör för "Göteborgs aftonblad" (från dec. 1918 "Göteborgs dagblad"). Af riksdagens Andra kammare var han led. 1919--20 och tillhörde där kammarens högerparti. F. är sedan 1922 förste amanuens i Riksarkivet. Han var 1922 sekreterare hos sakkunniga för omorganisation af den kyrkliga kommunen och är sedan s. å. sekreterare hos den svenska delegationen inom Internationella kommittén för undersökning af Världskrigets orsaker. F. har skrifvit bl.a. Ministerier och kollegier, studier i departementalreformens förhistoria till 1812 (1918), Ekonomisk nyliberalism (i "Det nya Sverige", 1922) samt historiska och politiska uppsatser i tidskrifter (bl. a. i "Hist. tidskr." 1911 och 1912) och i dagspressen. 1 o. 3. Fmn. 2. I. H. 4. E.T.N. 5. E. N--nn Forsse trämassefabrik, med kraftstation i Långsele socken, Ångermanland, sysselsätter omkr. 165 arb. Tillverkningsvärdet 1922 var 1,5 mill. kr. Fabrikerna voro 1921 taxerade till 1,6 mill. kr., det tillhörande jordbruket (Forsse gård om 239 har, hvaraf 208 har åker) till 100,000 kr. Egare är Graningeverkens a.-b. Se vidare Graningeverken, sp. 129. O. Sjn. *Forsslund, K.-E., afgick 1912 från föreståndarskapet för Brunnsviks folkhögskola, af hvars styrelse han likväl alltjämt är ledamot. F. har tagit mycket verksam del i sträfvandena för hembygdsvården och -forskningen i Dalarna liksom i naturskyddsrörelsen, bl. a. genom sina arbeten Hembygdsvård (1914), Fridlysta vildmarker (1915) och framför allt den mångsidiga och rikhaltiga natur- och kulturskildringen Med Dalälven från källorna till havet (utg. med offentligt och enskildt understöd; hittills föreligga förra delens, "Österdalälven", första band, sex böcker, 1919--22, och andra delens tre första böcker, 1922, färdiga). Han har vidare utgett diktsamlingarna Fria värs och visor (1908), Rymdsånger (1909), Daldikter och vandringsvisor (1913), Till fjälls (1914; 2:a uppl. 1920), Till ett bergfolk (1919) och Skörd och sägen (1922) samt Skogssagor och jurskisser (1907), Vingar (nya djursagor, 1911), Blomsterskisser (1913) och Hemma igen (1915), små folkpjäser m. m. * Forssman, M. J. K. A., blef ord. professor 1909 och var universitetets prorektor 1916--19. Han är led. äfven af Vet. soc. (1917) och Vet. akad. (1920). Forssman, Karl August, anförare för Uppsala studentsång, f. 8 april 1846 i Stigtomta, Södermanland, d. 13 juli 1916 i Huddinge, blef student i Uppsala 1866 och filos. doktor 1872 (på en afh. om Hæffner), tog 1873 teol. examen, blef 1874 lektor i Nyköping, 1879 kyrkoherde i Sala (1881 kontraktsprost) och var 1893--1914 kyrkoherde i Brännkyrka och Huddinge. F. deltog som sångare i Parisfärden under Arpis ledning 1867, gjorde sig bemärkt vid universitetet som skicklig violinist och tonsättaramatör samt var 1871--74 efter Arpi anförare för studentkårens allmänna sångförening, hvarvid han lyckades upprätthålla dess bästa traditioner och särskildt ledde elitkörer af omkr. 60 man ur "Allmänna sången" på lysande konsertfärder 1873 och 1874 genom mellersta och norra Sverige. E. F--t. Forssner, John Hjalmar, läkare, f. 3 okt. 1873 i Stockholm, med. kandidat 1898 och med. doktor 1906 vid Karolinska institutet, blef där 1907 docent och 1917 professor i obstetrik och gynekologi och samtidigt öfverläkare vid Serafimerlasarettets gynekologiska afdelning och direktör för Allmänna barnbördshuset. Sedan 1918 är han led. af Medicinalstyrelsens vetenskapliga råd samt öfverläkare i Pensionsstyrelsen. Han blef 1905 led. af "Allmänna svenska läkartidningens" (sedan 1920 "Svenska läkartidningens") redaktion samt är från 1919 ordf. i Sveriges läkarförbund. Sedan 1915 är F. led. af Stockholms stads hälsovårdsnämnd och f. n. dess vice ordf. samt sedan 1923 stadsfullmäktig. F. är framstående praktiker inom sitt fack samt har offentliggjort ett flertal vetenskapliga arbeten. I läkarkårens sociala verksamhet har han ifrigt deltagit och åtnjuter bland sina kolleger stort förtroende på grund af praktisk duglighet och varmt intresse för deras gemensamma angelägenheter. R. W. *Forsstrand, K. V., sedan 1898 fast medarbetare i "Svenska dagbladet", har vidare utgett ett stort antal med mycket bifall mottagna arbeten om