1001 Frankalmoign-Franko 1002 1919 och är sedan dess professor vid Johns Hopkins' universitet. Bland hans arbeten må nämnas Roman imperialism (1914), Economic history of Rome to the end of the repuUic (1920) och en biografi öfver Vergilius. Frankalmoign [frä^k-älmåTn], eng. Se F r e e-hold. *Frankera. Postförsändelser kunna enligt internationella bestämmelser numera frankeras, förutom med frimärken, medelst s. k. frankeringsstämplar, anbringade medelst maskiner, som för sådant ändamål officiellt godkänts och som användas under vederbörande postförvaltnings kontroll. Dylika maskiner, som i viss mån kunna förliknas med t. ex. gasautomater, visa beloppet af postafgifterna för de stämplade försändelserna. I Sverige ha dessa maskiner, af hvilka finnas olika typer, ännu icke kommit till användning. E. G-e. *Frankfurt am Main. Ett preussiskt statsuniversitet öppnades i F. 10 juni 1914. Det åvägabragtes genom ett fördrag mellan stadens magistrat och ett antal i F. befintliga anstalter för skilda vetenskapsgrenar, bibliotek, vetenskapliga stiftelser och samlingar. Universitetet omfattar 5 fakulteter (däribland en för nationalekonomi och socialvetenskaper) med 67 ord. professorer. I ett gammalt hus "Zum Braunfels" residerade Gustaf II Adolf nov. 1631--juni 1632. Genom insamling (till hvilken konung Gustaf V och godsegaren Oskar Ekman lämnat afsevärda bidrag) har byggnaden undergått renovering, som fullbordades 1923. -- F. bombarderades under Världskriget af de allierades flygare 8 ggr 1917 och 6 ggr 1918. F. hölls 6 april--17 maj 1920 besatt af franska trupper under förevändning af, att tyskarna brutit Versaillestraktaten genom att (3 april) sända in riksvärnstrupper i Ruhrområdet för att undertrycka där utbrutna kommunistoroligheter. Engelska regeringen uttalade skarpt ogillande af denna af Frankrike på egen hand vidtagna ockupationsåtgärd, och då det tyska riksvärnet efter utfördt värf lämnat Ruhrområdet, drogo fransmännen kort därefter sina trupper tillbaka från F. Frankfurtersvart, kem. tekn. Se Drufsvart. Suppl. Frankfurter zeitung [-tsa'jtoŋ], i Frankfurt am Main utkommande, mycket spridd och inflytelserik tidning, af hvilken 3 nummer utges hvarje söckendag och 1 hvarje söndag. Den uppsattes 1856 af Leopold Sonnemann (se d. o.), som 1909 efterträddes som hufvudredaktör af A. Hemberger. Den har städse förfäktat liberala idéer och företrädt börs- och handelsintressen; dess litterära afdelning är synnerligen väl skött. 1906 utgafs en "Geschichte der Frankfurter zeitung 1856 bis 1906". R-n B. Frank Heller, pseudonym. Se S er n er, G. Suppl. Frankisk-karolingiska sagokretsen. Se K a r o-lingiska sagokretsen. FrankFsm, den af Jakob Frank (se denne) framkallade religiösa rörelsen. Franklin avenue bridge [frä^klin ä7vinjö brVdj]. Se Armerad betong. Suppl. *Franko. Rätten att afsända bref och brefkort till utlandet ofrankerade är genom beslut vid senaste världspostkongress inskränkt. Lösenbeloppet är fortfarande dubbla beloppet af felande porto, dock minst 30 centimes (ekvivalent i Sverige f. n. 20 öre). F. n. tillhandahålles i Sverige endast frankokuvert af 5-öres valör (pris 6 öre). Franko, Ivan, ukrainsk skald, skönlitterär, politisk och vetenskaplig författare, f. 1856 i den galiziska byn Nazujevytji, där fadern var bysmed, d. 28 maj 1916 i Lem-berg, blef vid unga år föräldralös, fick under uppväxtåren till stor del själf förtjäna sitt uppehälle och debuterade redan under gymnasietiden i Drohobytj som författare och öfversättare på sitt ukrainska modersmål. Student i Lemberg 1875, blef han den ledande i en kring tidningen "Drug" grupperad studentkrets, som under inflytande af den från Ryssland landsflyktige märkesmannen professor M. P. Dragomanov (se d. o.) propagerade demokratiska och ukrainskt nationella ideal. Några oskyldiga ord i ett bref till honom från Dragomanov ådrogo F. 9 månaders fängelse. Han blef längre fram två gånger ånyo fängslad, och denna konflikt med det rådande systemet afbröt hans vetenskapliga bana. Han måste lämna universitetet och egnade sig då helt åt skriftställarskap. Med febril ifver, tidtals hotad af ren misär, publicerade F. alltifrån slutet af 1870-talet massor af politiska och ekonomiska artiklar, dikter, romaner och öfversättningar från olika språk. Som skönlitterär författare skildrar han därvid företrädesvis samhällets, särskildt det galiziskas, skuggsidor. Hans första stora arbete, Na dni (På bottnen, 1880), ger en rad af varm humanitet genom-ändade bilder af de af samhället utstöttes, tjufvars och landstrykares lif, hvarvid författaren delvis utnyttjar stoff, samladt under fängelsetiden; i sitt kanske bästa arbete, Boa constrictor (1884), ger han färgrika bilder från staden Borislaw med dess just uppblomstrande naftaindustri och skildrar den fruktansvärda exploateringen af den galiziska arbetarstammen från de judiske arbetsgifvarnas sida; novellsamlingen V poti tjola (I sitt anletes svett, 1890) utgör ett kraftigt och verkningsfullt socialt "j'accuse". Dessa arbeten ega alla en god konstnärlig utformning, deras stil är koncentrerad och afslipad; ämnets art hindrar ej författaren att utveckla en viss torr humor, som ofta är rätt verkningsfull. Samtidigt utmärka sig dessa skildringar ur proletariatets lif för en vederhäftighet, som gör dem till värdefulla sociala dokument. Svagare än dessa arbeten är F:s 1883 utgifna historiska roman Sachar Berkat, med ämne från tatarernas invasion i Ryssland på 1200-talet; romanen vann emellertid stor spridning och allmän popularitet i det ryska Ukraina, något, som gaf uppslag till knytande af närmare förbindelser mellan F. och stam-fränderna på andra sidan ryska gränsen. Bland F:s under dessa år utgifna dikter märkes särskildt en rad effektfulla, nationella och sociala strids-sånger, som blefvo ganska populära; en del rent lyrisk diktning gick mera obemärkt förbi. Samtidigt utvecklade F. en kolossal produktivitet som