1023 Frans Josefs land-Franska Indo-Kina 1024 Conrads fältherreförmåga hyste han ringa tilltro; helst skulle han personligen ha önskat tysk öfver-ledning öfver de båda förbundna makternas arméer. Ståndaktig var han i sin förbundstrohet mot Tyskland och sin motvilja mot att genom landafträdelser till Italien söka köpa dess neutralitet. Först under sitt sista lefnadsår började han af ålderdomssvaghet hindras att åt regeringsärendenas skötsel egna den minutiösa, på detaljer inriktade uppmärksamhet, som kännetecknade hans plikttrogna natur. Dock sysslade han ännu den sista dagen af sin lef-nad med löpande regeringsärenden. Han afled 21 nov. 1916 i Schönbrunn. - F. bibehöll till slutet sin gammaldags patriarkaliska uppfattning af monarkens höga ställning. För demokratisk åskådning och nationalitetssträfvanden hade han ej sinne. Hans intellektuella begåfning var medelmåttig, men hans minne, flit, plikttrohet och naturliga takt beundransvärda. Någon initiativets man var han icke, och med parlamentariska kretsar trädde han aldrig i närmare kontakt. Spartansk enkelhet utmärkte hans dagliga lif, som under hans senare år präglades af tilltagande enslighet. - Jfr J. Emmer, "60 jahre auf Habsburgs throne" (2 bd, 1908), R. P. Mahaffy, "Francis Joseph I" (s. å.), H. Friedjung, "Kaiser Franz Josef" (i "Historische aufsätze", 1919), och A. v. Margutti, "Vom alten kaiser. Persönliche erinnerungen" (1921). V. S-g. *Frans Josefs land. Om senare från Frans Josefs land utgångna polarexpeditioner se d. o., sp. 1164 och äfven i Suppl. Franska bröd, ett slags i Sverige som färskt smörgåsbröd mycket omtyckta hvetebröd af aflång rundad form, i hvilkas deg ingå mjölk (eller vatten), mjöl, jäst och salt samt gärna litet fettämne. De gräddas ej så starkt, att de bli bruna, samt penslas med vatten, strax innan de uttagas ur ugnen. Franska dvärgbulldoggen. Se Hunden, pl. IV, fig. 7. Franska Ekvatorial-Afrika (fr. Afrique équatoriale française), sedan 1910 benämning på ett franskt område i Afrika, beläget mellan 19° n. br. och 5° s. br., från Kongos mynning till Tripolitanien, och mellan Egypten, i ö., och Atlanten, i v., ungefärligen motsvarande Franska Kongo. Dess indelning och befolkning (1921) framgå af följande tabell (efter "Annuaire général de la France et de l'étranger" 1923): <table> <td> <td> <td c 3>Befolkning <td c>Kolonier <td c>Areal kvkm. <td c>Hvita <td c>Total <td c>På 1 kvkm. <td>Gabun (fr. Gabon) <td r> 274,870 <td r> 623 <td r> 389,401 <td r>1,4 <td>Mellersta Kongo (fr. Moyen-Congo) <td r> 240,000 <td r> 769 <td r> 581,912 <td r>2,3 <td>Ubangi-Schari (fr. Oubangui-Chari) <td r> 493,000 <td r> 261 <td r> 607,905 <td r>1,3 <td>Tsad (fr. Tchad) <td r>1,248,000 <td r> 279 <td r>1,271,650 <td r>0,8 <td>Franska Ekvatorial-Afrika <td r>2,255,870 <td r>1,932 <td r>2,850,868 <td r>1,1 </table> Om F:s naturförhållanden och befolkningens sammansättning se Franska Kongo. -- Förvaltningen organiserades genom ett dekret 15 jan. 1910, enligt hvilket en generalguvernör står i spetsen för densamma med guvernörer (lieutenants-gouverneurs) under honom för hvarje koloni och med ett råd (conseil de gouvernement) samt ett permanent utskott af detta vid sin sida. Kolonierna äro delade i civila och militära kretsar och dessa i sin tur i mindreförvaltningsområden, som styras af civila administratörer eller officerare. Inom F. bilda dessutom Libreville, Brazzaville (hufvudstad), Bangui och Fort-Lamy egna kommuner. Rättskipningen handhas af en appellationsdomstol i Brazzaville, domstolar i 1:a instans där, i Bangui och i Libreville samt fredsdomstolar i Cap Lopez, Loango, Madingou, N'Djolé och Ouesso. Dessutom finnas provinsdomstolar och kretsdomstolar. Genom en förordning 4 april 1911 inrättades folkskolor för kretsarna (94 st. med omkr. 3,000 lärj. 1916) och kommunerna, de senare för utbildning af lärare samt tjänstemän för handel och förvaltning, samt 3 tekniska skolor (i Brazzaville, Libreville och Bangui). De katolska missionsskolorna hade omkr. 4,400 lärj. (1916). En apostolisk vikarie residerar i Brazzaville. -- Den allmänna budgeten uppgick till 7,6 mill. frcs, Gabuns till 3,3 mill., Mellersta Kongos till 3,9 mill., Ubangi-Scharis till 3,4 mill. och Tsads till 3,1 mill. frcs (1920). Till den allmänna budgeten, 9,36 mill. frcs, fick Frankrike släppa till 4 mill. frcs (1922). Koloniens utrikeshandel nedgick perioden 1911--20 från 47,04 mill. frcs (17,9 mill. import, 29,1 mill. export) 1911 till 32,3 mill. (8,8 mill. import, 23,5 mill. export) 1920. Viktiga hamnar utom Libreville äro nu Cap Lopez, Loango och Nyanga, hvilka trafikeras af bolaget Chargeurs réunis i Paris. Järnväg mellan Brazzaville och Atlanten började byggas 1921. En telegraflinje förbinder nu Brazzaville och Loango, och stationer för trådlös telegrafi finnas i Brazzaville, Loango, Fort-Lamy, Mao, Ati, Abecher och Faya. F. har egen bank, Banque française de l'Afrique équatoriale, grundad 1904, med 15 mill. frcs aktiekapital, hufvudsäte i Paris och filialer i Brazzaville, Douala, Kinshasa, Lomé m. fl. platser. -- Genom fördrag med Tyskland 1905 och 1909 fick Frankrike sina anspråk i F. erkända och dess gräns mot Kamerun fastställd, och efter hårda strider med Wadai tvangs dess sultan Dudmura att underkasta sig Frankrike, okt. 1911. S. å. ingicks mellan detta och Tyskland ett fördrag, hvarigenom det senare fick området kring Kongobifloden Sanghas nedre lopp samt en smal landremsa kring Ubangis biflod Lobay (tills. omkr. 270,000 kvkm.), hvilka områden dock i början af Världskriget återtogos af fransk-engelska trupper. Litt.: Bruel, "Bibliographie des ouvrages sur l'Afrique équatoriale française" (1914) och "L'Afrique équatoriale française" (1918). E. A-t. *Franska Guinea. Se Franska Väst-Afrika. Suppl. *Franska Indien omfattar enligt senaste uppgifter 513 kvkm. med 269,579 inv. (1921). Importen uppgick 1920 till 23,58 mill. frcs och exporten till 24,55 mill. frcs. S. å. funnos i F. 36 km. järnvägar. Budgeten 1922 balanserade med 2,63 mill. rupier. E- A-t. *Franska Indo-Kina omfattar enligt senaste uppgifter 700,840 kvkm. med 19,437,840 inv., 27 på