1047 Fremantle-Freudenthal 1048 'Fremantle. William Henry F. afgick 1915 från domprostsysslan i Ripon och dog 24 dec. 1916. Sir Charles William F. dog 8 okt. 1914. *Frémiet, E., dog 10 sept. 1910 i Paris. Tremling, M., föddes 17 okt. 1744 (ej 1745). *French, Daniel Chester, har ytterligare utfört bl. a. statyer öfver Lincoln i Lincoln, Nebraska (1912) och i Washington (1920, för Lincoln memorial). *French, sir John, sedan 1921 earl af Y p r e s, var 1912-14 chef för generalstaben. Vid Världskrigets utbrott fick F., som 1913 utnämnts till fältmarskalk, befälet öfver expeditionsarmén (de engelska stridskrafterna i Frankrike), som han förde till i dec. 1915, då han afgick och blef högste befälhafvare i hemlandet. Mest betydande af de krigshandlingar, i hvilka armén, hvars numerär under nämnda tidsperiod mer än fyrdubblades, under F :s ledning deltog, voro de båda slagen vid Yperen (okt.-nov. 1914 och april-maj 1915), hvarvid densamma i förening med franska trupper lyckades hindra tyskarnas genombrott af de allierades front. I maj 1918 förordnades F. till lordlöjtnant och generalguvernör i Irland, hvilken befattning han under mycket kräfvande förhållanden uppbar till början af 1921, då han erhöll be-gärdt afsked. F. upphöjdes 1916 till viscount F. of Ypres and High Lake (familjegodset i grefsk. Ros-common på Irland) och 1921 till earl af Ypres samt bär alltsedan dess sistnämnda namn. Hans verksamhet som arméchef under Världskriget framgår af The complete despatches of Lord French 1914-1916 (1917) och det af honom författade arbetet 191å (1919). H. J-dt. 'Frenckell. - 5. Arthur Reinhold F., son till F. 4, tidningsman, f. 31 maj 1861 i Helsingfors, student 1880, filos, kandidat 1882, studerade i Paris och Wien 1882-83 samt i Stockholm 1883-85 journalistik, därunder verkande som medarbetare i "Stockholms dagblad". 1885 inköpte han af Aug. Schauman Helsingforstidningen H u f-vudstadsbladet (se d. o.), hvilket har utvecklats till ett blad af internationella mått. Han var dess ansvarige redaktör och direktör för A.-b. Hufvudstadsbladet till 1922, då han sålde en del af aktierna och å förenämnda poster efterträddes af Amos Andersson. F. kvarstår såsom bladets chefredaktör. Också ett tryckeri, afsedt främst för tidningen, upprättade F. 1888. Han har varmt intresserat sig för Svenska teatern i Helsingfors, i hvars direktion han satt 1892-95. På ständer-landtdagens tid var han ett par gånger representant i borgarståndet och tillhörde länge stadsfullmäktige. Han är ordf. i Finlands svenska publicist-förbund. 5. T. C. *Frenninge omfattar nu 5,766 har. 2,275 inv. (1923). 'Frenzel, K. W. T h., dog 10 juni 1914 i Berlin. *Frenzel, 0., dog 15 maj 1915 i Berlin. *Fresenius, K. R. Hans son professor H e i n-richF. dog 17 febr. 1920. Fresnes [frän], namn på flera orter i Frankrike, bekanta genom Världskriget. 1. F.-lés-Montauban [lämåtåbä7], kommun i dep. Pas-de-Calais, arrondissemanget Ärras, 6 km. s. om Drocourt, bekant från 3:e slaget vid Ärras (april- maj 1917). Strid där 8 okt. 1918 mellan tyskar och engelsmän. 208 inv. (1921). - 2. F.-en-Woévre [a öjä^re], kommun i dep. Meuse, 18 km. ö. s. ö. om Verdun, 393 inv. (1921). Byn, som ingick i fästningens försvarsområde, var jämte vid-liggande ställning under Världskriget föremål för långvariga strider med början i febr. 1916, då tyskarna gingo till anfall mot höjdsträckningen s. ö. om Verdun ("Götes de Meuse"). Byn intogs 7 mars och behölls, trots flera häftiga motanfall under sommaren och hösten s. å., af tyskarna till 14 sept. 1918, då densamma, nästan fullständigt förstörd, återeröfrades af amerikanerna. Jfr Verdun, sp. 1213, och Världskriget, sp. 241. - 3. F.-Mazancourt [masäkörj, kommun i dep. Somme, arrondissemanget Péronne, 5 km. n. om Chaulnes och 11 km. s. v. om Péronne. 200 inv. (1921). Strider utkämpades där mellan fransmän och tyskar våren 1917 och våren 1918 samt mellan de allierade och tyskarna hösten s. å. l o. 3. E. A-t. 2. H. J-dt. *Fresno har nu stor industri för tillverkning af inlagd frukt, makaroner och vagnar m. m. 45,086 inv. (1920). Fresnoy [franka'], namn på flera orter i Frankrike, bekanta genom Världskriget. 1. F. - e n-G o h e 11 e s [ä gåä'11], by i dep. Pas-de-Calais, 12 km. n. ö. om Ärras. 86 inv. (1921). Byn, som fullständigt förstördes under Världskriget, intogs, jämte närliggande skog och höjd, 30 sept. 1914 af tyskarna, som sedan omdanade den till en stödjepunkt i Siegfriedsställningen. Under slaget vid Ärras intogs byn af engelsmännen (3 maj 1917), men återtogs efter en förbittrad strid snart därefter af tyskarna. I aug. 1918 besattes den slutligen af engelsmännen. Jfr Världskriget, sp. 218 och 240. - 2. F.-le-grand [la gra7], kommun i dep. Aisne, arrondissemanget S:t-Quentin, 8 km. n. ö. om S:t-Quentin. Strider där mellan de allierade och tyskarna hösten 1918. 2,603 inv. (1921). 'Fresta omfattar nu 2,457 har. 765 inv. (1923). Frett, zool. Se Kaninen. Freud [fråjt], Sigmund, österrikisk läkare, f. 6 maj 1856 i Freiberg i Mähren, blef 1885 docent i nervpatologi vid universitetet i Wien och fick 1902 titeln e. o. professor. Han har gjort sig vida bekant genom sina studier i psykoanalys (se därom Psykoterapi, sp. 527) och inom detta område utgett en stor mängd arbeten, bl. a. Die traumdeutung (1900; 5:e uppl. 1919), Über psychoanalyse (1910; 6:e uppl. 1922) och Vorlesungen zur einführung in die psychoanalyse (1916; 2:a uppl. 1921). F. redigerar tidskrifterna "Imago", "Schriften zur angewandten seelenkunde" och "Internationale zeitschrift für psychoanalyse". R. T-dt. *Freudenthal tillhör nu Tjecho-Slovakien. 8,203 inv. (1921).