1049 Freudenthal-Pricka 1050 Freudenthal [frö'j-], Per Ali, författare, f. 9 jan. 1875 i Ed, Värmland, student i Örebro 1898, till 1911 bankman i Kristinehamn, sedan tidningsman, har under signaturen Ode Balten utgett Döddansare (1910), Spöksyner (s. å.), Hos nymfer (1911), I lustgården (1912), Kulturblommor (1913), Den förgyllda grodan (1914), I narrkåpa och harnesk (1915), Idyller i helvetet (1919) och Resa till Venus (1923). F:s författarskap utmärks af en originell, artistisk stil, som har både stark stämning och hvass reflexion. Innehållet är dels satirer öfver hvardagslif och brackighet, författar-tillvarons svårigheter, dels drömmar och fantasier, färgade af brännande erotik och trånande ensamhet. R-n B. *Freudenthal, A. 0., dog 2 juni 1911 i Helsingfors. Hans å sp. 1370, r. 31 omnämnda skrift handlar om Vöråmålet (ej Värömålet). T. C. Trey (sp. 1372). - 2. A d o l f F. dog 12 febr. 1920 i Zürich. *Frey, Emil, dog 24 dec. 1922. *Frey, J. Hjalmar, dog 11 jan. 1913. Frey [f ra j], Max von, tysk fysiolog, f. 16 nov. 1852 i Salzburg, blef 1876 med. doktor, 1882 docent och 1891 e. o. professor i fysiologi i Leipzig samt kallades till professor 1891 i Zürich och 1895 i Wiirzburg. I sina vetenskapliga arbeten har han förnämligast behandlat blodomloppets och hudkänselns fysiologi. Därjämte har han utgett Vor-lesungen iiber physiologie (3:e uppl. 1920) samt är en af utgifvarna af "Zeitschrift fur biologie". F. blef led. af Fysiogr. sällsk. i Lund 1909. B- T-dt. *Freycinet. - 2. Charles Louis de Saulses de F. inträdde trots sin höga ålder okt. 1915 som statsminister utan portfölj i Briands nationella samlingsministär och afgick med denna mars 1917. Han dog 15 maj 1923 i Paris. Freycinétia [fräs-], bot. Se Pandanaceae och Flädermusblomma. Suppl. Freytag-Loringhoven [frarj- Wringhåfen], Hugo Friedrich Philipp Johann, friherre von, tysk militär och militärförfattare, f. 26 maj 1855 i Köpenhamn, blef 1876 infanteriofficer, var under åtskilliga år lärare i krigshistoria vid krigsakademien och 1904-07 chef för generalstabens krigshistoriska afdelning. 1907 blef han öfverste och chef för 12:e infanterireg., 1911 öfverkvartermä-stare vid generalstaben samt 1913 generallöjtnant och chef för 22:a divisionen. Yid krigsutbrottet 1914 sändes F. som militärfullmäktig till österrikiska högkvarteret, men återkallades i jan. 1915 och blef då generalkvartermästare i stora högkvarteret. Efter general v. Moltkes död, juni 1916, förflyttades F. som ställföreträdande chef för generalstaben till Berlin. 1918 blef han general af infanteriet. 1919 afgick han ur aktiv tjänst. - Bland F:s många gedigna arbeten märkas Die macht der persönlichkeit im kriege (1905; ny uppl. 1911), Kriegslehren nach Clausewitz aus den feldziigen 1813 und 18U (1907), Die heerfilhrung Napo-leons in ihrer bedeutung fur unsere zeit (1909), Krieg und politik in der neuzeit (1911), Die fiih-rung in den neuesten kriegen (4 dlr, 1912 -13), Die grundbedingungen kriegerischen erfol-ges (1914), Folgerungen aus dem Weltkriege (1917, flera uppl.), Geschultes volksheer öder miliz? (s. å.), Politik und kriegfiihrung (1919), W as danken wir unserem offizierkorps? (s. å.), Angewandte geschichte (1920),, Heerfilhrung im weltkriege (2 dlr, s. å.), Feldherrngrösse (1921) samt Die psyche der heere (1923). F. är sedan 1912 led. af Krigsvet. akad. C. O. N. Fria ord, finländsk publikation. Se Framtid. Suppl. Friballong. Se Luftballong, sp. 1282. Fribaptister. SeHelgeaner. Friberg, herrgård i Kulla socken, Uppsala län, på västra stranden af Mälarviken Oxen, omfattar 8J/2 mtl med en areal af 402 har, hvaraf 258 har åker, tax.-v 196,500 kr. (1922). F. tillhörde på 1600- och 1700-talen släkterna Cruus och De la Gardie, senare bl. a. Buchau och Almqvist. Nuv. egare är R. Pettersson. O. Sjn. Friberg, Karl Algot, ingenjör, arkeolog, museiman, f. 2 sept. 1850 i Mariestad, student i Uppsala 1871-73, studerade vid Teknologiska institutet 1874-77, innehade anställning vid Hällefors bruk 1877-81 och anlade 1881 Huskvarna förnicklingsfabrik, hvartill han fortfarande är ensam egare. F. har utfört en mängd undersökningar af förhistoriska graffält och andra arkeologiska arbeten såsom afgjutning i cement af Sigurds-ristningen i Ramsundsberget i Södermanland och en dylik af Rökstenen i Östergötland (båda i Statens hist. museum), utgräfning af Näs' slottsruin på Visingsö och Piksborgs medeltidsfäste på en ö i Bolmen m. fl. F. stiftade Norra Smålands fornminnesförening, hvars sekreterare han fortfarande är, och satte sig i spetsen för bildandet af ett friluftsmuseum i Jönköpings stadspark med Skansen som förebild. Genom hans arbete kom ett etnografiskt och kulturhistoriskt museum för norra Småland till stånd i Jönköping 1902, hvars föreståndare F. är och som innehåller en arkeologisk-histo-risk, en allmoge- och en högre-ståndsafdelning. F. kallades 1886 till korresp. led. af Vitt. hist. o. ant. akad. T. B-l. "Friberg, Ch. V. Karl XV:s ryttarstaty aftäcktes 1909 på Djurgården. Sångaren John Forsells byst i marmor (1921) eges af K. teatern. G-g N. Friberger, Isak Ragnar Elis, läkare, f. 19 dec. 1865, d. 12 april 1919, blef 1883 student, 1903 med. doktor, 1904 docent i praktisk medicin samt 1913 professor i pediatrik och praktisk medicin och 1915 professor i praktisk medicin - allt vid Uppsala universitet. Han var framstående praktiker och medicinsk författare R. W. Fribiljett. Se Biljett, äfven i Suppl. Fribordscertifikat. Se Lastmärk e. Fribordsmärke. Se Lastmärke. Fribordsring. Se Lastmärke. * Fribourg. 1. Kantonen omfattar 1,671 kvkm. med 143,055 inv., 85 på l kvkm. (1920). *Fribrefsrätt. Tjänstebrefsförordningen af 15 juni 1900 är upphäfd genom en förordning af 5 mars 1920. Genom denna förordning har sättet för utgörandet af postafgifter för tjänsteförsändelser h. o. h. ändrats. Bl. a. ha tjänstefrimärkena af-skaffats, och inrikes tjänsteförsändelser frimärkas icke vidare. Se f. ö. T j ä n s t e b r e f. E. G-e. 'Frie. - 2. (Fritsch) A n t o n F. dog 22 nov. 1913 i Prag. Fricka, kvinnoroll (asynja, öfverguden Wotans gemål == Frigg, se d. o.; mezzosopran) i musikdra-