1051 Fricke-Fried 1052 merna "Rhenguldet" och "Valkyrian" af R. Wag-ner (se denne, sp. 303 och 307). *Fricke, G. A., dog 30 mars 1908 i Leipzig. Biogr, af G. Buchwald (1911). Fricourt [frikör], kommun i franska dep. Somme, arrondissemanget Péronne, 8 km. ö. om Albert, intogs af engelsmännen under Världskriget 2 juli 1916, återtogs af tyskarna mars 1918 och af de allierade aug. s. å. *Frid, K. L., dog 29 jan. 1909 i Rosa, Skede socken. Fridas bok, en 1922 utg. och hastigt populär vorden cykel småstadsvisor (idyller, genre- och stämningsstycken), diktade på vers och jämväl ton-satta af Birger Sjöberg (se denne. Suppl.). Friday [fräYdi]. Se Torsdagsön. *Fridene bildar nu tills, med Fröjered och Kors-berga ett pastorat i Kåkinds kontrakt, Skara stift. 'Fridericia, J. A., dog 28 okt. 1912 i Köpenhamn. Han utgaf 1910-11 Det syttende og attende aarhundrede (2 bd). P. E-t. Fridhem, förstads- och villasamhälle i Brännkyrka församling af Stockholms stad, inom 34:e (Årsta-)roten, intill Mälarhöjden och omkr. 2,5 km. v. s. v. om Aspudden. F. bildar jämte Mälarhöjden och Pettersberg ett sammanhängande villaområde, det västligaste s. om Mälaren inom Stockholms stads område, förbundet med stadens centrala delar genom linjen Slussen-Mälarhöjden af Stockholms spårvägar samt genom ångbåt. E. A-t. * Fridhem har ännu (1923) ej blifvit annexförsamling till Söderåkra. Fridhem, sommarbostad för prins Karl, hertig af Västergötland, i Kvillinge socken, Östergötland, vackert belägen på Kolmårdens sluttning mot Brå-viken, inköptes och bebyggdes 1910. Areal 281 har. Tax.-v. är 88,200 kr. (1922). Fridhem, folkhögskola. Se Svalöf 2. Fridhem, sinnesslöskola för Kristianstads län, i Staby socken invid Hässleholm, upprättades 1886 och har 50 platser. 1921 tillkom ett arbetshem för 8 manliga sinnesslöa. FriÖjönsson, GuÖmundur, isländsk författare, f. 1869, bonde i Thingey-sysslan på nordöstra Island, med mycket ofullständig skolbildning, men omfattande själflärdom. F. har utgett lyriska diktsamlingar (Ur heimahögum 1902; Haustlpng, namnet efter Thjodolfs kända fornkväde, 1915) och noveller (Einir, "Enen", 1898, Undir beru lopti 1904, Olof i Åsi 1907, Tölf sögur 1915) och vunnit stor uppskattning. Som skald visar han originalitet, liflig fantasi och känsligt öra för formen samt, liksom i sina noveller, en ärlig sträfvan att finna det mänskliga, en vidsynt och varm känslighet och något visst enkelt trohjärtadt. Om ock somliga af hans noveller äro alltför konstlösa, äro andra mycket starka och ge en trovärdig, åskådlig skildring af natur, folklif och karaktärer från Island. R. N-g. *Frid!efstad omfattar nu 10,507 har. 2,812 inv. (1923). F. och Sillhöfda bilda nu ett pastorat, medan Rödeby blifvit eget pastorat. Fridolin, diktgestalt, skapad af E. A. Karlfeldt (se denne, sp. 1059). "Fridolins visor" och "Fridolins lustgård", diktsamlingar af samme skald. Fridsberg, barnhem (60-70 platser) och ålderdomshem (10 platser) för lappar i Ströms socken, Jämtland, upprättadt 1877 af pastor Mikael Sandell, underhålles genom frivilliga gåfvor till Frids-bergs missionsanstalt. O- Sjn. Fridtorps barnhem, i Västerhejde socken, Gott-land, intill prins Bernadottes sommarvilla Fridhem, stiftades 1868 af prinsessan Eugenie. Genom testamente 1885 upprättade hon en stiftelse med 240,000 kr. kapital, hvilket vid 1922 års slut vuxit till 312,191 kr. Vid barnhemmet, som har folkskola och småskola, finnes plats för 10 gossar och 15 flickor. O. Sjn. *Frieberg, F. A., dog 20 sept. 1913 i Stockholm. Fried [frid], Alfred Hermann, österrikisk pacifistisk skriftställare, Nobelpristagare, f. 11 nov. 1864 i Wien, d. där natten till 5 maj 1921, var ursprungligen bokhandlare, började 1891 utge tidskriften "Die waffen nieder!" och tog 1892 ledande andel i stiftandet af "Deutsche friedensgesellschaft'', hvars organ "Monat-liche friedens-korre-spondenz" han redigerade 1896-1900. Sedan 1898 utgaf han den förtjänstfullt redigerade tidskriften "Die friedenswarte". F. biträdde den polske freds-ifråren J. Bloch (se d. o.) vid utarbetandet af hans skrifter och skref själf outtröttligt i fredspropagandans tjänst böcker, flygskrifter, tidskrifts- och tidningsartiklar. Bland dessa märkas Friedenskate-chismus (1894), Die möderne schiedsgerichtsbewe-gung (1904), Handbuch der friedensbewegung (1905; 2:a uppl. i 2 bd 1911-13), Die möderne friedensbewegung in Deutschland und Frankreich (1908), Pan-Amerika (1910), Der kranke krieg (s. å.), V om weltkrieg zum weltfrieden (1916) och Mein kriegs-tagebuch (4 bd, 1918-20). F. erhöll 1911 jämte T. M. C. Asser Nobelska fredspriset. Fried [frid], Oskar, tysk musiker, f. 1871 i Berlin, lärjunge af Humperdinck och Phil. Schar-wenka, från 1907 dirigent för Gesellschaft der mu-sikfreunde i Berlin, har vunnit stort anseende som musikledare och sedan 1900 framträdt med egenartade kompositioner, bl. a. solosånger, duetter, damkörer, körverken Das trunkene lied (1905; text efter Nietzsches "Zarathustra") och Erntelied samt instrumental verk. E. F-t.