ofta citerad nybearbetning af Döllingers "Janus"-bok "Der papst und das konzil". Hj. H--t. Friedrich [frid-], István (Stefan), ungersk politiker, f. 1883, studerade ingenjörsvetenskap i Budapest och Charlottenburg, var en tid anställd som ingenjör hos Allgemeine elektrizitäts-gesell-schaft i Berlin och uppsatte 1908 en liten maskinfabrik utanför Budapest. Några år senare började han syssla med politik och slöt sig till grefve M. Kårolyis grupp af oafhängighetspolitiker. I Kåro-lyis sällskap företog han en resa till Förenta staterna; de öfverraskades på hemvägen 1914 i Frankrike af Världskrigets utbrott och höllos där en kort tid internerade. Hemkommen öfver Spanien, deltog F. i kriget som ungersk artillerilöjtnant. Vid omhvälfningen i Budapest hösten 1918 märktes han i främsta ledet bland demonstranterna mot den gamla regimen, var af delningschef i krigsministeriet under Kårolyis ministerpresidentskap, häktades sedermera (mars 1919) af kommunisterna, men lyckades fly ur fängelset och var en bland ledarna af den kupp, genom hvilken den kommunistväldet af-lösande socialdemokratiska ministären Peidl störtades 5 aug. s. å. (se Ungern, sp. 1052-53). F. blef kort därefter ministerpresident, beklädde denna post under den rumänska invasionen och ingick (nov.) som krigsminister i ministären Huszår. Starkt misstänkt för delaktighet i mordet 1918 på grefve Tisza, ställdes F. under åtal härför, men domstolen förklarade anklagelsen grundlös. F. har sedan verkat som ledare för en grupp legitimister (anhängare af den habsburgska dynastiens återinsättande i Ungern) och 1923, under intrycket af Mussolinis framgång i Italien, grundat ett ungerskt fascistparti, som likväl ej hittills ernått några nämnvärda resultat. Nyligen har han, i syfte att praktiskt utgestalta vänskapen mellan Ungern och Turkiet, grundat ett turkisk-ungerskt handelsaktiebolag och aflagt ett besök i Angöra. Alfred Kondor. *Friedrichroda tillhör nu folkstaten Thtiringen. 5,526 inv. (1919). *Friedrichsfelde ingår nu i "Storberlin". 24,399 inv. (1919). *Friedrichshafen har en fabrik för byggande af luftskepp ("zeppelinare"), tillhörig det 1909 grundade Deutsche luftschiffahrts-aktiengesellschaft (förk. "Delag"), hvars aktiekapital var 3 mill. mk 1919. 1909 öppnades i F. en luftskeppsskola af tyska luftflottföreningen. 10,302 inv. (1919). *Friedrichstadt. -- 2. F. (lett. Jaunjelgava) tillhör nu republiken Lettland. 2,500 inv. (1922). Under Världskriget spelade Diinalinjen vid F. samt därvarande brohufvud en viktig roll i striderna mellan ryssarna och tyskarna från 27 aug. 1915 till 6 sept. 1917, då ryssarna slutligen utrymde sina ställningar vid F. Jfr Världskriget, sp. 189, 209 och 226. L. W:son M. Friedrichstadt [frid-], del af staden Neisse (se d. o.). *Friedrich-Wilhelmshafen heter nu Madang och är hufvudort i australiska mandatområdet Nya Guinea. 272 inv., infödingar oberäknade. *Friele. Herman F. dog 21 nov. 1921 i Voss. Han var kusin (ej brorson) till de två i art. förstnämnde. *Friendly societies. Se vidare Hjälpkassor. 'Fries (sp. 1393). 1. Elias M. F. Se L. Kydeman (Fries' systerson), "Om E. F. Släkttraditioner och personliga minnen" (1915). -- 2. Teodor (Tore) M. F. dog 29 mars 1913 i Uppsala. -- 3. Oskar Robert F., den föregåendes broder, läkare, botanist, f. 5 april 1840 i Uppsala, d. där 18 juni 1908, blef student där 1858, med. doktor 1868 och docent i praktisk medicin s. å. samt utöfvade omfattande läkarpraktik i Göteborg 1869--98. F. var en framstående kännare af de högre svamparna; hans doktorsafh. behandlade de parasitsvampar, som framkalla hudsjukdomar hos människan; han deltog efter E. Fries' död i utgifningen af dennes stora verk "Icones selectae Hymenomycetum" (vol. 2, 1878-84) och skref Synopsis Hymenomycetum regionis gothoburgensis (1888; med suppl. 1900) samt några andra afh. om samma växtgrupp. -- 4. Klas Robert Elias F., son till F. 2, botanist, f. 11 juli 1876 i Uppsala, blef där student 1894 samt filos. doktor och docent i botanik 1905, var Regnellsk amanuens vid Riksmuseum 1902--03, 1904--07 och amanuens vid Uppsala botaniska trädgård 1908--11, blef vikarierande lektor vid Högre allm. läroverket där 1912 och lektor 1913 samt professor och föreståndare för Bergianska stiftelsen 1915. Utom resor i Europa har F. företagit följande: i Nord-Argentina och Bolivia som medlem af svenska Chaco--Cordiller-expeditionen 1901-02, genom Afrika (Kap--Alexandria) med Erik von Rosens Rhodesia--Kongoexpedition 1911-12 och till tropiska Öst-Afrika 1921--22. I F:s många till öfvervägande del fyto-grafiska skrifter afhandlas företrädesvis sydamerikanska columniferer, anonacéer, amarantacéer m. m. och svampgruppen Myxomycetes (slemsvamparna), från senare år afrikanska grupper, främst i det betydande verket Botanische untersuchungen (der schwedischen Rhodesia-Kongoexpedition; 3 dlr, 1914-16) af blandadt fyto-grafiskt, ekologiskt och växtgeografiskt innehåll. Delvis växtgeografisk är äfven F:s akademiska afh. Zur kenntnis der alpinen fora im nördlichen Argentinien (1905). I andra arbeten behandlar F. biologiska , morfologiska och embryologiska ämnen. Vid Linnéjubileet 1907 skref han Linné (i "De största märkesmännen", 4) jämte ett par andra minnesskrifter om honom. -- 5. Tore Kristian Elias F., den föregåendes broder, botanist, f. 3 nov. 1886 i Uppsala, blef där student 1905 samt filos, doktor och docent i växtbiologi 1913, observatör och ledare af de biologiska arbetena vid Abisko naturvetenskapliga station 1917 och konservator vid Uppsala universitets botaniska museum 1920. Med brodern företog han en botanisk resa till tropiska Afrika 1921-22. Hans arbeten äro dels fytografiska, såväl öfver Abiskotraktens flora som öfver det från Afrika hemförda materialet m. m., dels och företrädesvis ekologiska och växtgeografiska, t. ex. Botanische untersucJiungen im nördlichsten Schweden ... (akad. afh. 1913), Über die regionale gliederung der alpinen vegetation der fennoskandinavischen hochgebirge (1917), Experim. undersökn. över det arktiska ljusklimatets inflytande på växterna (s. å.), Några kritiska synpunkter på skogsgränsproblemet (1918), Experiment över björkens lövsprickning (1919) m. m., dels mykologiska (gasteromyceter). 3--5. C. Lmn.