1065 Friis-Frilager 1066 med Kl. Berntsen om författningsändring på grundval af landstingets bibehållande oförändradt, men då regeringen (okt. s. å.) framlade sina vidtgående förslag till grundlagsändringar, uppträdde F. skarpt rnot dem och fortsatte sitt motstånd, tills landstingsvalen 1914 betydligt försvagat högern. Han deltog 1915 i bildandet af konservativa folkpartiet, men drog sig 1918 tillbaka från politisk verksamhet och dog 22 maj 1923 på Frijsenborg. P- E-t. "Friis (sp. 1429), F r e d e r i k, dog 29 jan. 1917 i Köpenhamn. Friis [fris], Michael Peter, dansk ämbetsman, f. 22 okt. 1857 vid Odense, arbetade som journalist i "Dagbladet", blef 1901 kontorschef i justi-tieministeriet och 1904 departementschef där samt var 1911-23 öfverförmyndare. 1916-19 var han ordf. i "den overordentlige kommission for' pris-regulering". Då situationen efter tillkomsten af ministären Liebe mars 1920 hotade med kaos, öfvertog F. bildandet af en expeditionsministär med parlamentarisk garanti och ledde regeringen, tills folketingsvalet hållits och ministären Neergaard 5 maj s. å. trädde i funktion. P- E-t. Friis [fris], A a ge, dansk historiker, f. 16 aug. 1870 i Korsör, blef 1896 magister i historia och var 1891-1900 anställd vid universitetsbiblioteket, blef 1899 filos, doktor på afhandlingen Andreas Peter Bernstorff og Ove Höegh-Guldbcrg samt är sedan 1913 professor i historia vid Köpenhamns universitet. Under forskningsresor i Tyskland insamlade han ett omfattande material till 1700-talets danska historia. Han har utgett aktsamlingen "Bernstorff'ske papirer" (3 bd, 1904-13) och därpå grundat sitt utförliga arbete Bernstorfferne og Danmark (hittills 2 bd, 1903-19). F. har äfven sysslat med 1800-talets historia och bl. a. utgett "D. G. Monrads deltagelse i begivenhe-derne 1864, en efterladt redogörelse", och (tills, med P. Munch) "Johanne Luise Heiberg og Andreas Frederik Krieger, en samling breve 1860-1889" (2 bd, 1914-15). F., som deltagit i det politiska lifvet på den radikala sidan och starkt intresserat sig för lösningen af Sönder jyllandsfrågan, var 1910 -13 utrikesministeriets presskonsulent och utgaf 1921 aktsamlingen "Det nordslesvigske spörgsmaal 1864-79", I, och det därpå byggda arbetet Den danske regering og Nordslesvigs genjorening med Danmark, I. 1923 utkom Danmark ved krigsud-bruddet 1870. Han vistades okt.-nov. 1918 i Berlin för öfverläggningar med tyska politiker i Sönder jyllandsfrågan. F. har vidare utgett början af en ofullbordad Bismarckbiografi Bismarck, ungdomstiden 1815-48 (1909) samt redigerat samlingsverken "Verdenskulturen" (8 bd, 1905-12; "Världskulturen", 1907-12) och "Det nittende aarhundrede" (1918 ff.). Han tillhör de ledande inom danska föreningen "Norden". P. E-t. Friis [fris], Achton Johannes, dansk målare, f. 5 sept. 1871 vid Grenaa, gick på akademien 1896-99, deltog 1906-08 i "Danmark-ekspedi-tionen" till Grönland, hvarifrån han utställde en mängd bilder. Han har skildrat sina upplefvelser i en liflig reseberättelse. Han arbetar jämte Johannes Larsen på ett verk om de danska öarna. P- E-t. Friis-Möller [fris-], Kai (f. 1888). Se Danska litteraturen och teatern. Suppl., sp. 250. *Frijsenborg. Grefskapet upphörde 1920 att vara greiökap. P- E-t. Frikassé, dans. Se Oxdansen. 'Frikonservativa. Partiet krympte vid 1912 års tyska riksdagsval samman till blott 13 medlemmar och förenade sig efter revolutionen 1918 med högra flygeln af det nationalliberala partiet till Tyska folkpartiet (se d. o. Suppl.). Frikonservative, danskt politiskt parti, som bildades 1902 af personer, som lämnat högern. Det räknade ett halft tjog medlemmar i landstinget, väsentligen stora jordegare, utöfvade, i synnerhet under J. C. Christensens ministär, betydligt inflytande på lagstiftningen och uppgick 1915 i konservativa folkpartiet. P- E-t. Friktiönspälar, bygnk. Se Grundläggning, sp. 413. *Frikyrkliga. Se N. J. Nordström, "De frikyrkliga och statskyrkoproblemen" (1922), som innehåller en orienterande framställning om de frikyrkliga samfundens uppkomst i Sverige och deras ställning till statskyrkan både historiskt och principiellt. Fri kärlek, icke legaliserad könsförbindelse. 'Frilager kallas jämlikt k. förordn. 20 dec. 1912 vissa under tullverkets uppsikt och bevakning stående, till allmänt bruk för handelsrörelse och industriell verksamhet afsedda anstalter i eller i närheten af stapelstad. Till frilager skall afses viss byggnad eller visst område med byggnader och upplagsplatser, som genom hägnad eller annorledes af sp ärrats från vidliggande byggnader och område. Å frilager kunna under vissa villkor varor, utan att undersökas eller tullbehandlas, intagas samt uppläggas, ompackas, delas, bearbetas och i öfrigt behandlas, som om de befunne sig utanför rikets tullgräns. Varor, som från inrikes ort intagits å frilager, skola i fråga om rätt till restitution af tull- och tillverkningsafgifter samt sockerskatt äfvensom till befrielse från tullafgift anses såsom ur riket utförda och vid uttagning från frilagret behandlas lika med direkt från utlandet å frilager intaget gods. Frilagret innesluter bl. a. vakt- och expeditionsrum för tullbevakning och tullbehandling, hvarje utgång därifrån skall särskildt bevakas, och vederbörande tulltjänsteman kan låta kropps-visitera enhvar, som lämnar frilagret. Alla statens kostnader i och för frilagret skola gäldas af dettas innehafvare, som skall ställa därför af Generaltullstyrelsen godkänd säkerhet. Rätt att anlägga frilager kan af denna lämnas åt stadskommun och för ändamålet bildadt aktiebolag, 'däri samtliga delegare äro svenska undersåtar och hvars styrelse består af i riket bosatta svenska undersåtar. I spetsen för anläggningen står en af Generaltullstyrelsen godkänd person, och rätt att därinom idka industriell verksamhet meddelas af konungen. Där får icke drifvas boktryckerirörelse eller idkas annan verksamhet, som å den inhemska marknaden kan afsevärdt skada inom riket annorstädes än i frihamn eller å frilager drifven enahanda verksamhet eller som kan medföra fara eller olägenhet för anstalten eller där intagna varor; ej heller får där idkas detaljförsäljning med där befintliga varor. Vissa varor, såsom brännvin, sprit, vin (så framt det ej skall användas vid beredning af andra tillverkningar), hälsofarliga varor, explosiva varor m. m. få