1067 Friland-Frimurarbarnhus 1068 ej intagas å frilager. En enklare form af frilager är provianteringsfrilager (se därom T u 11 a g e r). - Om frilagersfrågans behandling i Sverige se f. ö. hufvudarbetets artikel. Jfr K r e-d i t u p p l a g (för hvilket redogöres i art. N e-derlag), Nederlag och Transitupp-lag. E. A-t. Friland, utopiskt socialt samhällstillstånd, uppkalladt efter den ungerske nationalekonomen Th. Hertzkas programroman "Freiland, ein soziales zukunftsbild" (1890). Om Hertzkas idéer och det misslyckade försöket att i Öst-Afrika förverkliga hans samhällsideal se Hertzka, T h. *Frillestad omfattar nu 1,091 har. 549 inv. (1923). Vid Vallersvik i F:s socken aftäcktes 27 sept. 1918 en af Sveriges 60,000 baptister rest Baptistminnesstenen i Frillestad. sten (se fig.) till minne af, att där 21 sept. 1848 döptes de förste (5) baptisterna i Sverige. Sistnämnda år och dag bildades i Borekulla i F. den första svenska baptistförsamlingen. Friluftsteater, skådebana, som tjänar till teaterpjäsers uppförande icke inomhus, utan i dagsljus under bar himmel om sommaren, helst med naturens eget landskapsperspektiv och verklig trädvegetation (eller ock gamla slutna byggnadsverk) i st. f. konstgjorda kulisser, soffiter och ramp. I öfrigt utgöras friluftsteatrarnas dekorationer vanligen endast af några enkla byggnader o. d., lämpade t. ex. för folklifspjäser, som hos oss bilda en väsentlig beståndsdel i dessa teatrars repertoar och där ofta kunna ernå stark stämnings- och realitetsverkan. Åskådarplatserna anordnas mest som bänkrader med amfiteatralisk stigning. - Idén med dessa scener är hämtad från den antika teaterns och den medeltida mysteriebanans friluftsföreställ-ningar och syftar till att göra teaterväsendet rikare. Under barocken, en teaterns gyllene tid, spelade iriluitsteatern en synnerligt stor roll, och många minnesmärken från denna dess blomstringsperiod finnas i "klippteatrar", boskéteatrar, aulateatrar o. s. v., framför allt i södra Mellan-Europa. Goethe anordnade naturteater i de Weimarska lustslottens parker, där man ofta äfven spelade vid fackelsken, och under Adolf Fredriks och Gustaf III.s tid spelades ofta på en ännu befintlig dylik i Drottningholmsparken, med klippta buskager, åtminstone ibland med målade dekorationer. Omkr. början af 1900-talet började man återupplifva friluftsteaterns idé. Kvarstående antika teatrar i södra Frankrike ha sålunda numera fått tjäna som skådebana, och Tyskland följde efter med sådan i städer utanför någon gammal kyrka, naturteater i Harz o. s. v. I Sverige åvägabragtes dylik först i Säterdalen 1908, och där ha föreställningar sedermera upprepats. I Stockholm gick Nordiska museet i spetsen med friluftsföreställningar under ledning af U. Lindholm 1909 på Skansen, och där anlades 1911 en ny stor friluftsteater, hvarå verksamheten har årligen fortgått. Malmö fick en stående sådan teater vid Baltiska spelen 1914 genom U. Lindholm, som vidare 1918 inrättade Hagateatern midtemot Hagaparken vid Stockholm. Dessutom har Stockholm f. n. (1923) haft friluftsteatrar i Vanadislun-den, Tantolunden, vid Tranebergs bro, Klippan (Danvikstull) och i några folkparker. Folkparks-teatrar ha f. ö. på sistone varit i verksamhet i en mängd svenska städer, äfven turnerande på landsbygden, och de dirigeras från en centralstyrelse i Eskilstuna; deras scener äro uppbyggda estrader med kulisser och tak, och där spelas af teatersällskap en vidsträckt repertoar, fr. o. m. revyer t. o. m. Shakspere, Björnson och Ibsen. I Stockholm gafs dramat "Carolus rex" (se d. o. Suppl.) 1913 som friluftsskådespel i Stadion, och "Arnljot" har som taldrama uppförts i det fria på Frösön och vid Uppsala. I juni 1921 under skånska mässan uppförde Dramatiska teaterns sällskap "Det gamla spelet om enhvar" på gården till Malmöhus gamla slott. - Danmarks första friluftsteater öppnades af Adam Poulsen 1910 i Dyrehaven vid Köpenhamn, och där ha spelats stycken af öhlenschläger, Heiberg, Hartmann, Drachmann, Shakspere, Schiller, Sofokles o. s. v. Utanför Kronborgs slott har "Hamlet" uppförts. E. F-t. Frimenigheter, dansk kyrklig term, beteckning för de grundtvigskt sinnade församlingsbildningar, hvilka i lära och ritus stå på danska folkkyrkans grund, men som enligt lagarna om sockenbandets lösande (1855) och valgmenighedsloven (1868) författningsenligt separerat från sina kyrkosocknar och aflöna egna präster. Dessa präster kunna med biskopens tillåtelse förrätta gudstjänst och utöfva sakramentförvaltning i sockenkyrkan och begrafva på dess kyrkogård. Den första frimenigheten bildades 1883, då en valgmenighedspräst K. Lund ej ville rätta sig efter kyrkans kraf i fråga om admitterande till nattvarden m. m. Blott några få frimenigheter finnas f. n. Hj. H-t. Frimickel (jfr Mickel), ellips af Frikyrkomic-kel, vedernamn på frikyrkoman, bildadt på 1890-talet af G. Lundström ("Jörgen"). Frimley [fr^mli], stad i engelska grefsk. Surrey, 3 km. s. om Camberley. 13,675 inv. (1921). Många villor. .Frimurarbarnhus. 1. Kristineberg och Fredhäll