1071 Frimärksautomater-Frisinnade landsföreningen 1072 svenska postverket sina frimärken å eget tryckeri. Särskildt med hänsyn till de af kristiden påkallade, ofta återkommande ändringarna af postafgifterna ha tid efter annan utkommit nya frimärken. I fråga om utseendet finnas f. n. 4 typer: lilla riksvapnet, lejontypen, konungens bild och postemblemet. Tjänstefrimärkena, som 1910 erhöllo samma format som vanliga frimärken, indrogos l juli 1920. Genom k. kung. 30 dec. 1910 ha vissa äldre frimärken upphört att vara frankeringsmedel. Med anledning af det förhöjda internationella brefportot är försäljningspriset för svarskupong f. n. i Sverige 45 öre. Dylik kupong utbytes mot frimärke till värde motsvarande enkelt brefporto till utlandet (f. n. i Sverige 30 öre). Med ändringen af det internationella portot har äfven följt ändring af frimärkenas färg. Frimärken å resp. 50, 30 och 10 centimes eller motsvarande ekvivalenter (i Sverige f. n. 30, 20 och 10 öre) böra vara resp. mörkblå, röda och gröna. I Sverige utnyttjas dock tills vidare en upplaga bruna 30-öresmärken. Af utkomna jubileumsmärken må nämnas Gustaf-Vasa-märket och Gustaf-II-Adolfs-märket. Jubileumsmärken komma också att utges med anledning af den världspostkongress, som skall hållas i Stockholm 1924 till ärande af 50-års-minnet af Världspostföreningens bildande. Af Nationalföreningens mot tuberkulos välgörenhetsmärken har hvarje år utkommit ny typ. E. G-e. *Frimärksautomater tillverkas numera å postverkets egen verkstad och äro till ett antal af omkr. 230 st. uppsatta å skilda platsar öfver hela landet. E. G-e. Fri rättegång. Bestämmelser härom äro gifna i lag af 19 juni 1919. Ifrågavarande förmån kan i visst mål beviljas den, som icke eger tillgång till gäldande af de med rättegången förenade kostnaderna eller efter deras utgifvande skulle sakna nödiga medel för eget uppehälle och för fullgörande af honom åliggande underhållsskyldighet. E. K. Fris, ung., mus. Se Csárdás. *Frisboken. Icke heller "Sverres saga" ingår i Frisboken. Frischen, Karl, tysk elektrotekniker, f. 1830, i Bremen, d. 1890 i Berlin, verksam som telegrafingenjör vid hannoverska statsjärnvägarna 1851-66 och hos Siemens & Halske 1869-90, inlade förtjänster om telegraferingsteknikens utveckling. Se därom Telegraf, sp. 724. *Frisches haff begränsas nu i s. v. af fristaden Danzigs område. Frisch gewagt ist halb gewonnen [halp gevå'nnen], tyskt ordspråk: "Modigt vågadt, hälften vunnet". Frischman, David, judisk författare, f. 1863 i Lodz, växte upp under gynnsamma ekonomiska förhållanden, angrep i af handlingen Tohu-wa-bohu (1883) den samtida hebreiska vitterhetens konstnärliga svaghet, utgaf på 1880-talet en tidning i Petersburg, studerade sedan i Tyskland, hvarifrån han medförde djupa intryck, bosatte sig sedan i Polen och har där varit en nitisk och framgångsrik utgifvare och redaktör. Hans samlade skrifter utgåfvos 1895-1900 i 17 bd, hans alstring på jiddisch särskildt. Han är europé i sin formkultur och sina tendenser; högst af hans verk stå kanske hans noveller. Genom en mängd öfversättningar från olika litteraturer har han riktat den hebreiska bildningen. Se M. Ehrenpreis och K. Josephson, "Nyhebreisk lyrik" (1920). Frisco, trädg. Se Svafvelkalkvätska. Frise [fris], kommun i franska dep. Somme, arrondissemanget Péronne, 14 km. v. om Péronne. 134 inv. (1921). Häftiga strider utkämpades vid F. mellan tyskar och fransmän jan.-febr. 1916. F. intogs af fransmännen under Foch 2 juli 1916, återtogs af tyskarna mars 1918 och slutgiltigt af de allierade aug. s. å. Frisell, Erik, affärsman och industriidkare, f. 24 jan. 1859 i Göteborg, anställdes efter en längre tids kommersiella studier i utlandet i Skandinaviska kredit-a.-b., men efterträdde 1899 sin fader som kontorschef i A.-b. D. Carnegie & co. och blef 1900 detta bolags kommersielle chef. 1892 vald till led. af Skandinaviska kredit-a.-b:s styrelse, tog han bl. a. en mycket aktiv del i de omfattande finansoperationer, hvarigenom Trafik-a.-b. Grängesberg-Oxelösund förvärfvade eganderätten till de norrbottniska malmfälten, samt i bildandet af Svenska sockerfabriks-a.-b. F. insattes som led. i styrelserna för båda dessa stora bolag och var 1909-16 verkställande direktör i Grängesbergsbolaget och Luossavaara-Kirunavaara a.-b. samt styrelseled, i de därmed samhörande gruf-, rederi- och järnvägsbolagen samt kvarstår ännu (1923) som styrelseled, och vice ordf. (sedan 1917) i Grängesbergsbolaget. Som ledare för detta, landets största affärsföretag, har F. presterat ett högt värderadt och gagnerikt arbete. Bland öfriga företag, i hvilka han medverkat som styrelseled., märkas A.-b. Custodia, Rederi-a.-b. Luleå-Ofoten och Emissionsinstitutet. 1909-13 var han led. af Vattenfallsstyrelsen. Han deltog äfven under kristidens statliga affärsorganisationer som led. af Handelsrådet och af Statens industrikommission. Fmn. * Frisens park. Om 1909 års utställning där se Utställning, sp. 165. Frisinnad (ty. freisinnig), i politisk bemärkelse = liberal, tidigast uppvisadt på 1830-talet. *Frisinnade klubben förhyr numera lokal i Grand hotell (Bolinderska huset). Frisinnade kvinnors riksförbund. Föreningen Frisinnade kvinnor bildades 1914 i Stockholm, men ombildades vid landsmötet 1921 till ett riksförbund, hvarefter själfva omorganisationen genomfördes under år 1922. Riksförbundets mål är enligt stadgarnas § l "att genom upplysningsarbete i frisinnade idéers tjänst medverka till, att dessa idéer må genomtränga folkmedvetandet och blifva afgörande vid samhälleliga frågors lösning". Frisinnade kvinnors riksförbund ("F. K. R.") antog eget program å centralstyrelsemöte i Göteborg juni 1923 och ansluter sig ej till någon annan organisation. - "F. K. R:s" omfattande upplysningsverksamhet har bedrifvits genom föredrag, kurser och utsändning af studiematerial. Länsförbund och lokalafdelningar (omkr. 90) omfatta omkr. 3,000 medlemmar. I spetsen för "F. K. R." står en centralstyrelse, där hvarje länsförbunds ordf. är själfskrifven ord. ledamot. Närmaste ledningen af riksförbundets angelägenheter utöfvas af ett verkställande utskott med säte i Stockholm. "Frisinnade landsföreningen har under åren efter 1907 utöfvat en starkt ökad verksamhet. I samband med den nya valkretsindelning, som blef