1089 Fröding-Fröklängning 1090 (öfv. till ty. i "Mannus" s. å.). Arbetet är ännu ej fullt afslutadt. 1916-22 undersökte F. några dittills förbisedda fornlämningar närmare Vätter-stranden s. om Omberg, hvarvid bragtes i dagen betydelsefulla arkitekturrester från 1100-talet ("Sverkerkapellet" och "Sverkergården") samt graffält från yngre järnålder och äldre medeltid (se därom Alvastra. Suppl. och afh. af F. i "Fornvännen" och "Meddel. från Östergötlands fornm. o. museiförening" samt hans doktorsafh. Alvastrabygden under medeltiden, 1919). Gräf-ningarna skola fortsättas. Utgräfning af Alvastra kloster har påbörjats. Som en af ledarna deltog F. 1922 i Svenska utgräfningsexpeditionen till Asine (se d. o. Suppl.). - 3. N i l s G u st a f F., den föregåendes broder, geolog, f. 6 jan. 1883 i Uppsala, har studerat vid Ultuna landtbruksinsti-tut och vid Uppsala universitet, där han 1913 blef filos, doktor och 1914 docent i geologi samt sedan jan. 1922 är t. f. professor i geologi och mineralogi. Hans arbeten behandla företrädesvis glacialgeologi-ska och morfologiska spörsmål, men äfven petro-grafiska och tektoniska, och hans arbetsfält har i öfvervägande grad varit Sveriges södra fjälltrakter i Dalarna, Härjedalen och Jämtland. l o. 3. K. A. G. 2. T. J. A. Fröding, GustafHugo, militär, skriftställare, f. 9 sept. 1842 i Göteborg, blef 1860 underlöjtnant vid Göta artillerireg., där han avancerade till major (1886), blef 1892 öfverstelöjtnant i armén och tog afsked 1893. Han var 1885-92 militärattaché i Berlin. Han har författat bl. a. Ingman Manderfelt (1901), Biografiska studier från skilda tider (1905) och Dramatiska försök (2 dlr, 1914) samt en rad arbeten rörande Göteborg (Forna Göteborg, 1903, Berättelser ur Göteborgs äldsta historia, 1904, Göteborgs köp- och handelsgille etc. 1661-1911, 1911, Göteborgs donatorer, 1911-12, 1916, Berättelser ur Göteborgs historia under envåldstiden, 1915, under frihetstiden, 1919, och under gustavianska tiden, 1922). F. är led. af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg (1908). Han kreerades 1923 till filos, hedersdoktor vid Göteborgs högskola. 'Fröding, G., dog 8 febr. 1911 på Gröndal å Djurgården, Stockholm. - Från de sista dagarna af år 1898 till slutet af mars 1905 var han intagen på Uppsala hospital, hvarefter han ömsevis vistades på ett sjukhem i Stockholm, i Tullinge och på Gröndal. Tidtals, dels på hospitalet, dels 1908 och senare återupptog han i någon mån sina litterära arbeten och utgaf 1910 Efterskörd (2 bd), innehållande äldre, delvis omarbetade dikter och prosauppsatser med tillägg och förklaringar. F:s bortgång väckte allmän sorg i hela Norden, och hans jordfästning egde rum under den mest storartade anslutning i Stockholm. Han begrofs i Uppsala efter därom framställd anhållan af Uppsala studentkår. 12 okt. 1923 aftäcktes en på hans graf rest vård, mod. af K. Eldh; den utgöres af en på låg sockel stående urna, hvarur en eldslåga höjer sig. -. 1913 utkom under titeln Reconvalescentia ett urval af hans sista dikter. 1914 utgåfvos Efterlämnade skrifter (2 bd), 1918 ett urval dels af hans Brev, dels af hans artiklar och uppsatser, Kåserier och Allvar mer eller mindre, 1917-22 hans Samlade skrifter (16 bd, med inledningar, bibliografi och anm., ut g. af R. G:son Berg). Se N. Söder-Tryckt den 12/i. 23 blom och E. A. Karlfeldt, "Vid G. F:s bår" (1911), R. G:son Berg, "G. F." (1910; 2:a uppl. 1918) och "Frödingsstudier" (1920), Ida Bäckman, "Fröding skildrad af Ida Bäckman" (1913), J. Landquist, "G. F." (1916), F. Svenson, "G. F:s diktning" (s. å.), N. von Hof sten, "Ärftlighetsproble-met i F:s diktning" (1921), och 0. Holmberg, "F:s mystik" (s. å.). - F. har i stigande grad uppmärksammats äfven utanför Sverige under senare år; bland tolkningar till främmande språk må nämnas Ch. W. Storks engelska 1916 och E. Nör-renbergs tyska 1923. 13 febr. 1921 aftäcktes på Djurgården en af R. Rådberg utförd, stiliserad, icke porträtterande, byst af F. och midsommaraftonen s. å. en af Kr. Eriksson huggen, originell och stämningsrik, sten med F:s porträttrelief och gestaltmotiv ur hans dikter i en björkdunge vid F:s födelsegård, Alster. En fint koncipierad symbolisk (naken) marmorstaty af F. (utförd af K. Eldh) har 1923 uppställts i Stockholms stadshus' träd- R-nB. Fröistulsfos, vattenfall. Se M a a n e. Fröken de la Seigliére [-do la säljär; Made-moiselle de la Seigliére], värdefull komedi af Jules Sandeau (se denne, sp. 646), uppf. i Stockholm f. g. 1852. Fröken Julie [jyli], märkligt naturalistiskt skådespel af A. Strindberg (se denne, sp. 337), förf. 1888, uppf. i Stockholm f. g. 1906. Frökenklostre, da. Se J u n gf r ustif t. * Frökind. Sedan hela Vartofta och Frökinds domsaga från 1913 bildar ett enda tingslag, har Leaby tingslag upphört. Fröklängning kallas det förfarandet, då barrträdens frukter (kottarna) bringas att öppna sina kött-fjäll och lämna ifrån sig fröet. I naturen sker detta i regel på våren efter omväxlande inverkan af frost, regn och sol. Granen släpper fröet tidigare än tallen, och det händer ofta under torra och varma höstar, att grankotten släpper sitt frö redan under okt.-nov. Med utgång från naturen har människan börjat insamla såväl tallkott (jan.-april) som gran-kött (okt.-jan.) för fröklängning i afsikt att framställa skogsfrö. Fröklängning sker enklast genom klängning i sol-lafve på våren och sommaren. Då emellertid Sveriges behof af skogsfrö numera är mycket stort, som framgår däraf, att enbart för enskilda skogsskötseln och genom landets skogsvårdsstyrelser under åren 1907-21 förbrukats 298,400 kg. tall- och granfrö med ett värde af omkr. 5 mill. kr., har en ganska omfattande industri på detta område utvecklats. Framställning af skogsfrö i större skala sker vid fröklängningsanstalter, fabriker för utklängning af skogsfrö ur tall- och grankott. 45 sådana anstalter, större och mindre, finnas i Sverige. Staten eger 3, näml. vid Finrödja i Skaraborgs län, vid Bispgår-den i Västernorrlands län och vid Hällnäs i Norrbottens län. Skogsvårdsstyrelserna ega anstalter i Östersund, Sollefteå, Sunnerstaholm, Rankhyttan, Deje, Frövi, Västerås, Uppsala, Nyköping, Nässjö, Åtvidaberg, Tuna, Asarum, Kinnared och Borås, hvilken sistnämnda är landets största fröklängnings-anstalt. Vidare finnas mindre anstalter, tillhöriga landets större skogsegare eller enskilda fröklängare i mellersta och södra Sverige. Dessa anstalter anordnas på mångahanda vis och ha af gammalt grundat sig 35 b., S. 35