1103 Futurism-Fyr 1104 kejsar Nikolaus II :s kröning, sändes hösten 1904 på en diplomatisk mission till Förenta staterna, 1907 på en annan till London och representerade kejsaren af Japan vid Edvard VILs begrafning 1910. V. s-g. Futurism (af fr. futur, tillkommande, näml. tid), en modern riktning inom konst och äfven inom diktning. Dess upphofsman är en italiensk författare -- öfvervägande lyriker -- F. T. Marinetti. Han offentliggjorde de futuristiske skaldernas program i Paristidningen "Le Figaro" 1909 och förkunnade sin lära genom föredrag och proklamationer i Paris, i London och i många städer i Italien. Som namnet anger, ville rörelsen verka för framtiden; den utgjorde en stridssignal mot dyrkan och studium af det förgångna, af gamla skalder, lärde och konstnärer, den ville förgöra museerna, hvilkas auktoritet endast tryckte de unga viljorna. Den ville öfver hufvud taget omgestaltning, omhvälfning på olika områden -- den predikade bl. a. krig mot Österrike. Marinetti vann en del unga skalder och musiker för sina teorier, som framfördes med hänförelse och hetsighet. Äfven inom konsten uppstod en futuristisk agitation. Programmet -- bullrande, skrytsamt och storordigt -- utvecklades första gången vid ett möte i Turin i mars 1910. Futurismen ville i konsten afskaffa alla erkända dogmer, allt som konstskolorna haft att lära ut, äfven det allra modernaste. Den föraktade all imitation, alla redan använda motiv, all form och färg, som konsten hittills nöjt sig med. Det nakna är exempelvis förkastligt, ett porträtt bör ej likna modellen, utan i stället framkalla den omgifvande atmosfären. Impressionismens sträfvan att i konsten införa det samtida lifvet i dess oro, vimmel och virrvarr upptages, men används på nya sätt. Det är alls ej fråga om att återge den nyktra verkligheten; konstnärens uppgift är att i ögonblicklig intuition gripa intryck af färger, föremål, gestalter, allt det hans öga ser och allt, som löper genom hans hjärna. Föremålens form och stoff och allt dithörande betyda föga; det är belysningen och rörelseintrycken konstnären måste fånga i flykten, men ej ett bestämdt rörelsemoment, utan intrycket af rörelsen i dess fortgång. Ett ansikte kan på en målning vara uppdeladt i bitar, strödda ut öfver duken, ett öga i vänstra kanten, det motsvarande i högra, ett hus kan framställas delvis genomskinligt, så att äfven dess inre är synligt. Föremål placeras om hvarandra utan sammanhang och för den oinvigde begriplig mening. I bästa fall kan målningen ge ett vackert dekorativt intryck af linjers och färgers spel. Futuristutställningar anordnades efter 1910 i storstäderna, ofta i förening med föredrag, och väckte stort buller, förargelse och slagsmål. Bland rörelsens målsmän äro de italienske målarna U. Boccioni, L. Russolo, C. Carra, G. Severini (som målat den för riktningens bästa sidor kanske bäst karakteriserade taflan, Pan-pan-dans, utsikt i fågelperspektiv öfver vimlet i en öfverfylld danslokal). Bland icke italienska målare vann rörelsen en och annan adept, och dess möjligheter diskuterades med större och mindre allvar -- det talades äfven om en biriktning med det egendomliga namnet postfuturister --, men hela riktningen tycks snart ha upplöst sig, dunstat bort eller uppgått i andra ultramoderna strömningar. Jfr G. Brandes, "Fugleperspektiv" (1913, om Marinetti), och G. Pauli, "I Paris, nya konstens källa" (1915). G-g N. *Fuxerna bildar nu eget pastorat i Göteborgs stift, Domprosteriets norra kontrakt. 2,837 inv., hvaraf 1,318 inv. i Lilla Edet (1923). 'Fyhrwall, 0., dog 27 sept. 1915 i Gäfle (öfver-körd af bantåg). Fykanäga (G l å m a g a), en 9 km. lång flod, kommer från Storglåmvattnet m. fl. sjöar nedanför Svartisen, rinner åt v. och faller ut i ändan af Glåmfjorden, s. om Bodö. Nederbördsområde 250 kvkm. Utnyttjbar fallhöjd 462 m. Representerar 128,200 eff. hkr, hvaraf 51,400 voro utbyggda 1920. Eges af norska staten. K. G. G. Fyleän, å i sydöstra delen af Malmöhus län, utfaller under namn afNybroåni Östersjön, 5 km. ö. om Ystad. O. Sjn. Fylgia, svensk pansarkryssare. Se Kryssare. Fylke, i Norge fr. o. m. 1919 benämning på län i st. f. a m t. Om fylke, fylkesmann, jylkesting och fylkesutvalg se Norge (Författning och förvaltning). Suppl. Fyllnadsval till lagstiftande församlingar kallas sådana val, som företagas, när i en dylik församling (vanligen genom dödsfall eller afsägelse) ledighet uppstår, innan vederbörandes mandatsperiod ännu gått till ända. I regel plägar ett sådant val endast gälla tiden intill ordinarie mandatsperiods utgång. I flera länder, bland dem Sverige, har man sökt undgå fyllnadsval genom att utse suppleanter samtidigt med ordinarie folkrepresentanter. Om i Sverige härom gällande bestämmelser se Riksdags-mannaval. V. S-g. Fyllofyllin, kem. Se Klorofyll. Fylogenetisk (se Fy log en e s), som har samband med växt- och djurstammarnas utvecklingshistoria. *Fyn hade 285,849 inv. 1921, med kringliggande öar 326,638. F. är deladt på 2 amt, Odense och Svendborgs, det förra deladt i 2 amtsrådskretsar, Odense och Assens. Följande nya järnvägar ha öppnats: 1906 Odense-Faaborg, 1911 Langelands-banan, Odense-Middelfart och Braenderup-Bo-gense samt 1916 Faaborg-Svendborg. - Största delen af F. täckes af moränlera (ej "rullstens-lera"); i de s. k. "fynska Alperna" framträder rullstensgruset. P- E-t. *Fyr. Utom i hufvudupplagan nämnda slag af fyrar finnas äfven kombinerade blänk-och blixtfyrar, där blänkar af 2 sek. varaktighet och däröfver omväxla med blänkar af kortare varaktighet. Hafsfyrarna förses numera i regel med blixt- eller blänkapparater eller kombinationer däraf. Vid tjocka eller mycket disig luft, då fyrskeppen icke lämna någon eller afsevärdt förminskad ledning för sjöfarande, träda mistsignalanlägg-ningaraa i verksamhet. Dylika finnas vid flertalet fyrplatser med ständig bevakning, å fyrskepp och å en del lysbojar, de s. k. lys- och ljudbojarna. Med maskindrifna mistsirener och mistlurar, kanonskott, exploderande knallpatroner, urverks- eller gasdrif-na klockor, för hand skötta klockor, mistlurar och gonggonger, genom sjöhäfningen igångsatta klockor och hvisselpipor, undervattenssignalering och radioanläggningar söker man ge sjöfarande erforderlig