1107 Fiirstenberg-Fysik 1108 dennas 2:a byrå, som handlägger arbetarskyddsärenden ; sedan 1920 är han ock led. af Arbetsrådet. Under Världskriget var F. led. af Krigsförsäkrings-kommissionen samt föreståndare för Handelskommis-sionens kolbyrå, i hvilken egenskap han verkställde alla svenska kolinköp från Tyskland. Han var (liberal) riksdagsman för Stockholm i Andra kammaren 1908-11. F. var led. af de Staaffska försvarsberedningarna 1911-14. 1. T. J. A. 2. O. Jrt. *Furstenberg, tysk furstesläkt. Max Egon, furst zu F., f. 1863, f. d. generalmajor i preussiska och österrikiska arméerna, blef 1904 öfverstemar-skalk vid preussiska hofvet och var från 1909 till dess af skaffande, 1918, vicepresident i österrikiska herrehuset. Hans broder furst K a r l E m i l F., f. 1867, var 1913-18 österrikisk-ungersk ambassadör i Madrid. Fyrtio martyrer kallas i den gamla svenska almanackan 9 mars till minne af 40 soldater vid romerska härens 12:e legion, hvilka uppges ha lidit martyrdöden vid Sebaste i Armenien omkr. 320 vid början af den liciniska förföljelsen mot de kYistne. Enligt Basileios den store (d. 379) skulle de under svår vinterkyla ha måst nakna tillbringa natten på isen i en damm och därvid frusit ihjäl hellre än att förneka sin kristna tro. Blott en ende blef affälling, men dog genast, då man gaf honom ett varmt bad för kroppsvärmens återställande, och då skulle en hednisk fångvaktare däraf ha öfvertygats om kristendomens sanning och frivilligt slutit sig till dem, så att fyrtiotalet åter blef fullt. I yngre martyrförteckningar utsmyckas traditionen med många smådrag och uppräknas äfven de fyrtios namn. Berättelsens kärna anses af många forskare tillförlitlig, medan andra bestrida händelsen på grund af olikheter i traditionsuppteckningarna. Som "Fyrtio martyrers" 1. "Fyrtio riddares" dag har i några länder 10 mars firats (enligt Komkalendariet) i st. f. 9 mars. Senare tillkom folktron, att väderleken på Fyrtio martyrers dag skulle förbli oförändrad i 40 dagar därefter, en väderleksregel, som dock stundom anknutits äfven till ett par helgondagar i febr. och anses bero på iakttagelsen, att sent inträdande vinterväder plägar stå sig länge. V. S-g. Fyrtömmade skärlängan, zool. Se S k ä r l å n g-släktet. Fyrvaktare. Se F y r m ä s t a r e och L o t s-verket. * Fysik. Denna vetenskaps utomordentligt starka utveckling under senaste tiden har hufvudsakligen gått i riktning af vidgad kännedom om sambandet mellan strålning och materie, alltså fallit inom den del af vetenskapen, som kallas radiologi. Strålar af olika slag ha varit de sönder, hvarmed man undersökt molekyler och atomer för att erhålla en fördjupad insikt i materiens byggnad. Därvid har teoretisk och experimentell forskning gått fram hand i hand. Särskildt är det två allmänna teoretiska principer, som vägledt detaljforskningen, nämligen kvanthypotesen 1. kvantteorien och relativitetsteorien (se d. o.). Kvanthypotesen (uppställd 1900 af Max P l a n c k; se denne och Strålning samt Atommodell. Suppl.) uttalar, att energiutbytet mellan atomer och strålning ("etern") sker diskontinuerligt i form af vissa minsta kvanta af storleken hv, där v är strål- ningens frekvens och h den s. k. Planckska konstanten. Kvantteorien har senare i delvis modifierad form tillämpats på olika atomära processer och alltid bekräftats. Detta fastän det egendomliga förhållandet råder, att kvantteoriens införande i en teori gör denna i viss mån själfmotsägande: på vissa sidor af det fenomen, som det gäller att förklara, tillämpas de "klassiska" teorierna (vanlig mekanik och Maxwells elektromagnetiska lagar), men för atomens energibalans får den mot dessa stridande kvanthypotesen gälla i form af ett postulat, som icke kunnat närmare förklaras. Innan några detaljresultat anföras, må en blick kastas tillbaka på underlaget för den moderna utvecklingen. Materiens atomära konstitution, som ännu på 1890-talet dragits i tvifvelsmål af den energetiska skolan (se d. o.), hade i början af 1900-talet otvetydigt bevisats genom nya experiment. Främst kunna härvid nämnas de af A. Einstein, M. v. Smoluchowski, J. P e r-rin, T. Svedberg m. fi. utförda undersökningarna öfver Browns molekylarrörelse (se d. o. Suppl.). Vidare hade M. Knudsen utfört en del försök öfver starkt förtunnade gaser, som lämnade ovanligt direkt bekräftelse på den ki-netiska gasteorien. Ett annat bevis, i vissa afseenden det mest påtagliga, för atomernas existens hade erhållits från radioaktivitetsforskningen genom E. Rutherfords. och H. G e i g e r s enligt en otvetydig elektrisk metod utförda räkning af antalet a-partiklar från radioaktiva preparat (1908) samt dessa partiklars identifiering med positivt laddade heliumatomer (E. Rutherford och T. R o y d s 1909; jfr Radioaktivitet och Rutherford). Vidare hade man vunnit insikt om äfven de elektriska laddningarnas atomära konstitution (elektroner, ioner) genom de många undersökningar, som med början strax före sekelskiftet utförts rörande gasers ionisation och de olika slagen af korpuskularstrålar (katod- och kanalstrålar vid elektriska urladdningar i vakuum, a- och fi-strålar vid radioaktiva ämnens sönderfallande). - Bland de ledande namnen på dessa områden må anföras J. J. Thomson, J. S. Townsend, P h. L e-nard, W. Wien, E. Rutherford och Marie Curie. Uppfattningen, att de materiella atomerna äro uppbyggda af negativa elektroner och positiva "atomrester", hade stadgat sig dels genom dessa undersökningar, dels äfven därigenom, att observationerna på Zeeman-effekten, tolkade i enlighet med H. A. Lorentz' teori, gett samma värde på förhållandet laddning/massa hos den i atomen antagna svängande partikeln, som man uppmätt hos fria elektroner med låg hastighet. Nu visade noggranna undersökningar (W. Kaufmann 1901 -06) af snabba dylika partiklar (i radiums ft-strålning), att massan förändras med hastigheten enligt en urspr, af Lorentz angifven formel, som senare härleddes af Einstein ur relativitetsprincipen. Detta Kaufmanns resultat var af vikt i två afseenden: dels ledde det till uppfattningen, att all massa är af elektromagnetisk natur, alltså till en elektromagnetisk "världsbild", motsatt den tidigare härskande rent mekaniska; dels erhöll Einsteins 1905 uppställda (speciella) relativitetsteori därigenom ökad aktualitet. Senare har ett stort antal