1127 Fältingenjörskola-Fältsjuka 1128 Nivelle. Foch och Pétain samt (på Salonikifronten) Sarrail och Franchet d'Espérey, ryssarna storfurst Nikolaus Nikolajevitj, Alexejev och Brusilov, engelsmännen French och Haig samt (på Palestinafronten) Allenby, italienarna Cadorna och Diaz samt amerikanen Pershing. H. J-dt. Fältingenjörskola. Chefens för Fortifikationen förslag till anordnande af en fältingen j örskola vann 14 juli 1916 nåd. bifall, och i följd däraf sammandrogs en sådan 5-23 aug. s. å. å Komme-hed. Skolans ändamål var att utveckla deltagarnas förmåga att rätt handha dem underställda ingenjörtruppförband; att bibehålla kontinuitet och enhetlighet i utbildningen; att befordra och sprida kännedom om utvecklingen inom den tekniska tjänsten vid fältingenjörtrupperna; och att verkställa prof och försök rörande förändringar i ingenjör-truppernas organisation, utbildning och utrustning. Till skolan beordrades ur Fortifikationen och ingenjörtrupperna l regementsofficer som chef och förste lärare, l kapten som andre lärare och l som adjutant samt som elever 2 kaptener och 8 subalternofficerare samt underofficerare och annat underbefäl till ett antal motsvarande det vid ett fältstarkt ingenjörkompani, och kommenderades ett sådant som öfningstrupp. Sådana skolor samman-drogos sedan å olika platser äfven 1917 och 1918, men ha därefter på grund af särskilda förhållanden måst tills vidare anstå. L- W:son M. * Fältintendent. Benämningen förekommer icke längre, sedan intendenturkårens personal fått militära titlar. C. O. N. Fältjärnväg, krigsv. Se Förbindelser. Suppl., sp._ 1144-45. Fältkandär. Se Kandar och Betsel. Fältkrasse, bot., svenskt namn på Lepidium campestre. * Fältkök, krigsv. Benämningen är bortlagd inom svenska armén. Den motsvaras numera af o f f i-c er sk an t in (se d. o. Suppl.). Inom utländska arméer förstås med fältkök (ty. feldkuche, fr. cui-sine \roulante] de campagne, eng. field-kitchen, o. s. v.) detsamma som kok v agn (se d. o., äfven i Suppl.) inom den svenska. H. J-dt. * Fältläkarkåren. Fr. o. m. l jan. 1915 infördes titlarna generalfältläkare i st. f. öfver-fältläkare, öfverfältläkare i st. f. fältläkare och fältläkare i st. f. fördelningsläkare. Kåren räknar i fredstid enligt senaste omorganisationen (utom reserven) l generalfältläkare (generalmajors tjänsteställning), l öfverfältläkare (öfverstes, resp. öfverstelöjtnants), 6 fältläkare (ofverstelöjtnants), 49 regementsläkare (majors), 55 bataljonsläkare vid truppförband, sjukhus m. m. (kaptens), 44 bataljonsläkare vid Fältläkarkåren (kaptens, resp. löjtnants) och 24 fältläkar-stipendiater (löjtnants). Dessa senare skola enligt riksdagsbeslut indragas. J- K- *Fältmagasin, krigsv., för truppernas förpläg-nad afsedt tillfälligt magasin i krigsorten. För upprättande af fältmagasin finnes vid en svensk arméfördelning l magasinspluton om 2 i sin verksamhet fullt fristående magasinskadrar. En dylik kaders personal utgöres af l kaderchef (underofficer) och 35 öfriga personer. Jfr Förplägnad. Suppl. H. J-dt. * Fältmina, Fältminor tändas antingen medelst elektricitet från en observationspost eller automatiskt, då det trampas på dem eller en pansarvagn kör öfver. Åtskilliga konstruktioner af automatiska anordningar sågo under Världskriget dagen, utan att någon fullt tillfredsställande torde ha erhållits. Dessutom inkräkta automatiska minor på egen rörelsefrihet. Icke heller elektrisk tandning visade sig pålitlig, emedan ledningstrådarna afsletos under artilleri- eller minkastareld. Dessutom måste stora fordringar ställas på observationspostens lugn och säkerhet. Som stormhinder fingo därför fältminor en jämförelsevis ringa användning, som icke på långt när gick upp mot järntrådsnätens. Se Fältbefästning. Suppl. S. E. B. Fältpansar, fortif., lätt och tungt, till skydd för observationsposter och kulsprutor, förekommo någon gång under Världskrigets senare skede, men deras användning inskränktes af transportsvårigheterna, hvarjämte råmaterialier för tillverkningen ofta nog voro svåra att anskaffa. L. W:sonM. *Fältpost. 1908 utfärdades dels förordn, rörande postbehandling vid krig, dels instruktion för Generalpoststyrelsen vid krig. S. å. fastställdes ock af K. M:t ett krigspostreglemente. I dessa författningar ha efter hand vidtagits vissa smärre ändringar. Under Världskriget erhöll fältposten inom de krigförande länderna en betydande utveckling och var af stor betydelse för trupperna. Med beaktande af under kriget vunna erfarenheter pågår f. n. utarbetandet af nya föreskrifter för den svenska fältposten. Fältposten har deltagit i de större fältmanövrer, som hållits under de senare åren. I fråga om fältpostens utrustning har man öfvergått till motorfordon, och för svenska fältposten finnas såväl fältpostbilar som motorcyklar. E. G-e. Fältsjuka 1. Fältfeber, som omtalas från gamla tiders krigståg, var ingen sjukdom sui generis, utan omfattade ett flertal sådana, hvilka då liksom nu voro arméernas plågoris och oundvikliga följeslagare. Fältsjukan var sålunda i stort sedt identisk med vår tids krigsfarsoter och har äfven stundom af samtida läkare blifvit riktigt uppfattad och väl beskrifven. Vid andra tillfällen möta oss beskrifningar, som äro svårtydda och därför gett anledning till meningsskiljaktigheter. Man får härvid taga i betraktande, att ett samtidigt uppträdande af flera epidemier af olika slag - ej sällan biandinfektion hos en och samma individ - vållat diagnostiska svårigheter och misstag, som upprepats äfven under senare tider. Det torde äfven vara bekant, att farsoterna under krig, i synnerhet i gamla tider med deras bristfälliga hygien - usel förläggning, dålig proviant och bristfällig beklädnad m. m. - tagit helt andra och svårare former än under fredliga förhållanden. Detta allt oaktadt har man som sagdt redan tidigt på ganska tillfredsställande sätt lyckats utreda fältsjukans månghöfdade natur. P. Afzelius, som genom sin verksamhet vid arméns sjukvård under 1788 -90 års fälttåg och sedermera under krigsåren 1808 -09 förvärfvade sig storartad erfarenhet, skrifver: "Fältsjuka är ett allmänt namn på vanliga och af läkare väl kända febrar af flera slag, som inrota sig bland soldater, sedan de en tid varit blottställda för krigets besvärligheter eller sedan de för mindre betydande krämpor i fältlasaretten blifvit hopträngda -----------. Således kan nu den ena, nu den andra