Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fältsjukhus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1129
Fältsjukhus-Fängelse
1130
febersjukdomen vara en fältsjuka. Mot slutet af
sommaren får rödsoten detta namn, i början af hösten
gallfebrarne, längre fram på densamma nerv-febrarne
(tarmtyfus) och mot dess slut samt under vintern
rötfebrarne (fläcktyfus), hvilka sedermera dock
med åtskilliga förändringar i lynne kunna fortfara
framåt våren". Utom de nu nämnda sjukdomarna torde
man till fältsjukan få hänföra äfven typhus recurrens
(återfallsfeber), som med all sannolikhet vid flera
tillfällen svårt grasserat bland svenska krigsfolket
särskildt på stora örlogsflottan och i Karlskrona
1788-90. Såsom analog med fältsjukan uppfattas den
s. k. skeppsfebern, som omtalats och beskrifvits
af bl. a. S. Hedin i en till Vet. akad. inlämnad
skrift 1794. Här tillkommer äfven, kanske mer än
under krigstågen till lands, inblandning af skörbjugg
och frossa.
Hvilken fruktansvärd roll fältsjukan under flydda
tider spelat för svenska arméerna, torde framgå
af följande få exempel. Östgöta kavalleri (1,000
man) förlorade under Karl XII:s polska fälttåg 504
man i sjukdomen 1703-05. Under 1741-42 års krig
skola på örlogs- och galärflottorna ha bortryckts
sammanlagdt 25,000 man, utan att man ens varit i
strid, och samtidigt härjade fältsjukdomarna på
samma sätt bland landttrupperna i Finland. De
gångbara sjukdomarna lära ha varit rödsot,
skörbjugg och fläcktyfus. Under 178S-90 års sjökrig
uppgick dödligheten genom sjukdomar - hufvudsakligen
återfallsfeber och fläcktyfus - på stora flottan och i
Karlskrona till 10,000 man. Finska kriget kräfde under
okt. 1808-febr. 1809 nära 3,000 dödsoffer i fältsjuka,
och samtidigt rasade den s. k. "landtvärnssjukan"
på västarmén, hvarigenom det utskrifna landtvärnet
decimerades med 30 proc. På båda ställena anser man
sig ha konstaterat ’ epidemier af rödsot, fläck-
och tarmtyfus samt återfallsfeber.
Mera utförliga arbeten om fältsjuka bland svenska
och finska trupper ha på senare tiden utgetts af
K. E. Linden, 0. T. Hult och A. Quenner-stedt.
O. T. H.
*Fältsjukhus. Se vidare Sjukvård, sp. 725 -726.
’Fältskans. Se Fältbefästning. Suppl.
Fältskikt. Se Vegetationsskikt. Suppl.
Fältslakteri, krigsv., för truppernas förplägnad
afsedt tillfälligt slakteri i krigsorten. För
framförande och tillhandahållande af slaktdjur
åt arméfördelningens trupper, upprättande af
fältslakteri samt verkställande af slakt därstädes
för de truppförband, som icke själfva kunna
utföra sådan, finnes vid en svensk arméfördelning l
slakterikader. En dylik kaders personal utgöres af l
kaderchef (underofficer) och 37 man. Till kadern hör
en b o-skapskolonn, vanligen bestående af det antal
djur, som motsvarar arméfördelningens köttbehof för
en dag, d. v. s. 30-40 djur. Jfr Förplägnad. Suppl.
H. J-dt.
Fältstyrka, fys. Se K r a f t f ä 11.
Fältsöta, bot., svenskt namn på Gentiana cam-pestris.
Fälttelegraf, krigsv. Se Sign al v as c n. Suppl.
*Fälttelegrafkåren. Se Ingenjörtrupper (äfven
i Suppl.).
*Fä!ttjänst. Ny upplaga af svenska
fälttjänst-reglementet, med smärre ändringar,
utkom 1917.
*Fälttygmästare. Se vidare Tygstaten. Fältuniform,
milit. Se F al t dräkt. Suppl.
* Fältverk. Både för att underlätta maskeringen och
för att minska arbetet användes under Världskriget
i allmänhet profiler med skyttebanken lägre än
den naturliga marken. Endast där det i sank
mark var nödvändigt, lades skyttebanken på
eller öfver den naturliga marken. Den under
1800-talet vanliga fältverksprofilen
har därför alltmer försvunnit.
S. E. B.
Fältveterinärbyrån, en byrå, under chefskap af
öfverfältveterinären, inom Sjukvårdsstyrelsen (se
d. o.).
*Fältveterinärkären utgöres af personal på stat, på
reservstat och i reserven. Personal på stat förekommer
dels utom, dels vid truppförband. Utom truppförband:
vid Sjukvårdsstyrelsen: l öfverfält-veterinär och l
byråassistent (regenientsveterinär); vid staber m. m.:
6 fältveterinärer, l vid hvarje arméfördelningsstab,
l regementsveterinär vid Bodens garnison, 3
bataljonsveterinärer vid resp. militärbefälet
på Gottland, Karlsborgs garnison och ridskolan å
Strömsholm. Vid truppförband: 9 regementsveterinärer
och 24 bataljonsveterinärer. Personal på reservstat
utgöres af l fältveterinär, 4 regementsveterinärer och
2 bataljonsveterinärer och är tjänstgöringsskyldig
i krig och då värnpliktiga inkallas till rikets
försvar samt i fred efter uppnådda 48 år i högst
50 dagar under hvarje 2-års-period af tjänstetiden
och intill fyllda 48 år under högst 100 dagar af
hvarje 3-års-period. Personal i reserven utgöres af
veterinärer, som med rätt till fyllnadspension afgått
från beställning på stat eller som efter afgång
från sådan beställning på ansökan vunnit inträde
i Fältveteri-närkårens reserv samt veterinärer,
som därinom vunnit sin första anställning,
Veterinär i reserven är tjänstgöringsskyldig som
veterinär på reservstat och skall dessutom fullgöra
repetitionsöfning dels efter erhållen anställning,
dels sedermera hvart tredje år t. o. m. fyllda
40 år. De militärveteri-nära beställningarna
tillhöra följande tjänsteklasser: of verf alt
veterinär öfverstelöjtnants, fältveterinär majors,
regementsveterinär kaptens, bataljonsveterinär,
äldre, kaptens (villkorligt), yngre, löjtnants,
öfver-fältveterinär kan erhålla öfverstes,
och på aktiv stat anställd fältveterinär och
regementsveterinär den förre öfverstelöjtnants,
den senare majors tjänsteställning, efter
resp. 25 och 20 års väl vitsordad tjänstgöring,
och äldste bataljonsveterinären i aktiv tjänst kan
tilldelas kaptens tjänsteställning. Personalen
i Fältveterinärkårens reserv äfvensom de på
Fältveterinärkårens reservstat uppförde ega
motsvarande tjänsteställning. Fältveterinärkårens
personal står under öfverinseende af
Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse beträffande
sin militär-veterinära tjänsteutöfning och af
Medicinalstyrelsen beträffande sin medicinska
verksamhet. E. T. N.
*Fältväbellb’jtnant (ty. feldwebelleutnant),
milit., tysk militär officersgrad för uttjänta
underofficerare, inrättad under Världskriget och
gällande för detta. En fältväbellöjtnant hade
tjänsteställning närmast under underlöjtnant.
H. J-dt.
Fältvädd, bot. Se S c a b i o s a.
Fämundselven. Se K l a r ä l f v e n.
* Fängelse. - 2. Nytt centralfängelse för kvinnor
anordnades 1913 genom tillbyggnad af straffängelset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
