1129 Fältsjukhus-Fängelse 1130 febersjukdomen vara en fältsjuka. Mot slutet af sommaren får rödsoten detta namn, i början af hösten gallfebrarne, längre fram på densamma nerv-febrarne (tarmtyfus) och mot dess slut samt under vintern rötfebrarne (fläcktyfus), hvilka sedermera dock med åtskilliga förändringar i lynne kunna fortfara framåt våren". Utom de nu nämnda sjukdomarna torde man till fältsjukan få hänföra äfven typhus recurrens (återfallsfeber), som med all sannolikhet vid flera tillfällen svårt grasserat bland svenska krigsfolket särskildt på stora örlogsflottan och i Karlskrona 1788-90. Såsom analog med fältsjukan uppfattas den s. k. skeppsfebern, som omtalats och beskrifvits af bl. a. S. Hedin i en till Vet. akad. inlämnad skrift 1794. Här tillkommer äfven, kanske mer än under krigstågen till lands, inblandning af skörbjugg och frossa. Hvilken fruktansvärd roll fältsjukan under flydda tider spelat för svenska arméerna, torde framgå af följande få exempel. Östgöta kavalleri (1,000 man) förlorade under Karl XII:s polska fälttåg 504 man i sjukdomen 1703-05. Under 1741-42 års krig skola på örlogs- och galärflottorna ha bortryckts sammanlagdt 25,000 man, utan att man ens varit i strid, och samtidigt härjade fältsjukdomarna på samma sätt bland landttrupperna i Finland. De gångbara sjukdomarna lära ha varit rödsot, skörbjugg och fläcktyfus. Under 178S-90 års sjökrig uppgick dödligheten genom sjukdomar - hufvudsakligen återfallsfeber och fläcktyfus - på stora flottan och i Karlskrona till 10,000 man. Finska kriget kräfde under okt. 1808-febr. 1809 nära 3,000 dödsoffer i fältsjuka, och samtidigt rasade den s. k. "landtvärnssjukan" på västarmén, hvarigenom det utskrifna landtvärnet decimerades med 30 proc. På båda ställena anser man sig ha konstaterat ' epidemier af rödsot, fläck- och tarmtyfus samt återfallsfeber. Mera utförliga arbeten om fältsjuka bland svenska och finska trupper ha på senare tiden utgetts af K. E. Linden, 0. T. Hult och A. Quenner-stedt. O. T. H. *Fältsjukhus. Se vidare Sjukvård, sp. 725 -726. 'Fältskans. Se Fältbefästning. Suppl. Fältskikt. Se Vegetationsskikt. Suppl. Fältslakteri, krigsv., för truppernas förplägnad afsedt tillfälligt slakteri i krigsorten. För framförande och tillhandahållande af slaktdjur åt arméfördelningens trupper, upprättande af fältslakteri samt verkställande af slakt därstädes för de truppförband, som icke själfva kunna utföra sådan, finnes vid en svensk arméfördelning l slakterikader. En dylik kaders personal utgöres af l kaderchef (underofficer) och 37 man. Till kadern hör en b o-skapskolonn, vanligen bestående af det antal djur, som motsvarar arméfördelningens köttbehof för en dag, d. v. s. 30-40 djur. Jfr Förplägnad. Suppl. H. J-dt. Fältstyrka, fys. Se K r a f t f ä 11. Fältsöta, bot., svenskt namn på Gentiana cam-pestris. Fälttelegraf, krigsv. Se Sign al v as c n. Suppl. *Fälttelegrafkåren. Se Ingenjörtrupper (äfven i Suppl.). *Fä!ttjänst. Ny upplaga af svenska fälttjänst-reglementet, med smärre ändringar, utkom 1917. *Fälttygmästare. Se vidare Tygstaten. Fältuniform, milit. Se F al t dräkt. Suppl. * Fältverk. Både för att underlätta maskeringen och för att minska arbetet användes under Världskriget i allmänhet profiler med skyttebanken lägre än den naturliga marken. Endast där det i sank mark var nödvändigt, lades skyttebanken på eller öfver den naturliga marken. Den under 1800-talet vanliga fältverksprofilen har därför alltmer försvunnit. S. E. B. Fältveterinärbyrån, en byrå, under chefskap af öfverfältveterinären, inom Sjukvårdsstyrelsen (se d. o.). *Fältveterinärkären utgöres af personal på stat, på reservstat och i reserven. Personal på stat förekommer dels utom, dels vid truppförband. Utom truppförband: vid Sjukvårdsstyrelsen: l öfverfält-veterinär och l byråassistent (regenientsveterinär); vid staber m. m.: 6 fältveterinärer, l vid hvarje arméfördelningsstab, l regementsveterinär vid Bodens garnison, 3 bataljonsveterinärer vid resp. militärbefälet på Gottland, Karlsborgs garnison och ridskolan å Strömsholm. Vid truppförband: 9 regementsveterinärer och 24 bataljonsveterinärer. Personal på reservstat utgöres af l fältveterinär, 4 regementsveterinärer och 2 bataljonsveterinärer och är tjänstgöringsskyldig i krig och då värnpliktiga inkallas till rikets försvar samt i fred efter uppnådda 48 år i högst 50 dagar under hvarje 2-års-period af tjänstetiden och intill fyllda 48 år under högst 100 dagar af hvarje 3-års-period. Personal i reserven utgöres af veterinärer, som med rätt till fyllnadspension afgått från beställning på stat eller som efter afgång från sådan beställning på ansökan vunnit inträde i Fältveteri-närkårens reserv samt veterinärer, som därinom vunnit sin första anställning, Veterinär i reserven är tjänstgöringsskyldig som veterinär på reservstat och skall dessutom fullgöra repetitionsöfning dels efter erhållen anställning, dels sedermera hvart tredje år t. o. m. fyllda 40 år. De militärveteri-nära beställningarna tillhöra följande tjänsteklasser: of verf alt veterinär öfverstelöjtnants, fältveterinär majors, regementsveterinär kaptens, bataljonsveterinär, äldre, kaptens (villkorligt), yngre, löjtnants, öfver-fältveterinär kan erhålla öfverstes, och på aktiv stat anställd fältveterinär och regementsveterinär den förre öfverstelöjtnants, den senare majors tjänsteställning, efter resp. 25 och 20 års väl vitsordad tjänstgöring, och äldste bataljonsveterinären i aktiv tjänst kan tilldelas kaptens tjänsteställning. Personalen i Fältveterinärkårens reserv äfvensom de på Fältveterinärkårens reservstat uppförde ega motsvarande tjänsteställning. Fältveterinärkårens personal står under öfverinseende af Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse beträffande sin militär-veterinära tjänsteutöfning och af Medicinalstyrelsen beträffande sin medicinska verksamhet. E. T. N. *Fältväbellb'jtnant (ty. feldwebelleutnant), milit., tysk militär officersgrad för uttjänta underofficerare, inrättad under Världskriget och gällande för detta. En fältväbellöjtnant hade tjänsteställning närmast under underlöjtnant. H. J-dt. Fältvädd, bot. Se S c a b i o s a. Fämundselven. Se K l a r ä l f v e n. * Fängelse. - 2. Nytt centralfängelse för kvinnor anordnades 1913 genom tillbyggnad af straffängelset