Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fästningsförsvarsområde ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1139
Fästningsförsvarsområde-Fästningskrig .
1140
som vid behof ansluter till sjöfrontens flyglar,
ösel-Dagö-befästningarna bildade sålunda högra flygeln
af den ryska västfronten, Flandernbefästningarna af
den tyska. Kustfästningens taktiska uppgift öfvergår
från ett åt alla håll själfständigt försvar (Port
Arthur) till att i en större stridslinje försvara en
begränsad front, i viss mån såsom ett regemente, en
fördelning eller en armékår - beroende på fästningens
betydelse och storlek - uti ett större förband. -
Flottan kan framför fästningen bilda en framskjuten
bevaknings- och första stridslinje, men den får
därvid icke bindas, då dess uppgifter företrädesvis
lösas genom rörlighet och offensiv. - Den egentliga
farledsspärren består af försänkningar eller af
minor, kompletterade med u-båtsnät och till skydd
mot torpedbåtar äfven af bomstängsel. Särskildt
ha de små motortorpedbåtarna visat sig svåra att
utestänga. För att förhindra spärrarnas undanröjande
genom fiendens smärre fartyg försvaras de med mellan-
och småkalibriga kanoner. Dessa åter skyddas för
beskjutning från fiendens artillerifartyg genom
tunga kanoner och kastpjäser, som hålla de stora
fartygen på afstånd. - Artilleriet uppställes i
batterivärn (vanligen förkortadt benämnda batterier),
sprängda i berget eller utförda i betong; mellan-
och småkalibrar uppställas ofta i pansartorn, medan
de tunga pjäserna skjuta öfver bröstvärnet. Under
Världskriget har gjort sig gällande tendensen att
göra artilleriet rörligt, det tunga å järnväg. Till
eget skydd mot öfverrumpling förses batterivärnen
med stormhinder och infanteristrids-ställning af
den omfattning, som läget kräfver. För servis och
ammunition erfordras bombfasta skyddsrum. Farlederna
belysas nattetid af strålkastare. - Till förhindrande
af landstigning försvaras stranden af infanteri
och lätt artilleri, det senare vanligen för
flankering. Infanteriet bevakar själfva stranden
med små poster, medan reserverna hållas samlade på
lämpliga punkter längre bakåt, så att de vid behof
lätt kunna föras fram i olika riktningar. För detta
ändamål fordras goda vägförbindelser, hvarjämte
automobiler underlätta en hastig förflyttning
af jämförelsevis stora styrkor. Försvaret mot
landstigning föres sålunda bäst rörligt och
offensivt, dock med befästa centrala stödjepunkter,
ofta i form af skansar. - öfverallt inom fästningen
fordras goda signalförbindelser, hvarjämte gifvetvis
luftförsvaret måste vara vederbörligen tillgodosedt. -
Stridsberedskapen inom en kustfästning måste
vara stor, då anfall är att vänta samtidigt
med eller t. o. m. före en krigsförklaring
(Port Arthur). En utbildad säkerhetsbesättning
måste alltid finnas inom fästningen och
befästningarna vara i stridsfärdigt skick.
S. E. B.
*Fästningsförsvarsomräde. Från detta är att
skilja befästningsområde och skyddsområde. För
hvarje fästning fastställes i kommandoväg ett
eller (vanligen) flera befästningsområden,
innefattande fästningens samtliga verk och
försvarsanstalter. Befästningsområde är inhägnadt. Där
så finnes erforderligt, fastställer konungen i
statsrådet visst skyddsområde för fästning utanför
befästningsområdet; detta utmärkes på generalstabens
karta i skalan l : 100,000 med en bred blå linje
och i terrängen med anslagstaflor. Utlänning må
ej tillåtas att inkomma inom befästningsområde,
ej heller att utan konungens i statsrådet gifna till-
stånd bosätta sig inom skyddsområdet. - I
och för den inre tjänsten vid en fästning
kan vara fast-ställdt ett fredsområde. -
Kring mineringar, som i fred utläggas inom en
kustfästning, kunna fastställas skyddszoner.
S. E. B.
Fästningskanon, artill. Se K an o n.
*Fästningskrig. Landfästningar. Från Världskriget
äro iakttagelserna på detta område att hänföra till
dels de belgiska fästningarna samt Mau-beuge, Novo
Georgievsk och Kovno, dels Pfzemysl, dels Verdun. (De
här icke nämnda ryska fästningarna uppgåfvos vid
tyskarnas annalkande sommaren 1915, utan att ha
blifvit föremål för egentlig fästningsstrid.) Anfallet
mot den förstnämnda gruppen karakteriseras af en stark
och snabb insättning af tungt och tyngsta artilleri
(30,5 och 42 cm. hau-bitser) å tyskarnas sida,
hvarigenom anfallet i hög grad förkortades. Genom
en våldsam beskjutning några timmar eller ett
fåtal dagar blefvo forten skadade ett efter ett,
dock icke mer än att de voro tekniskt försvarbara,
samt deras besättningar så skakade, att forten snart
kunde intas af det stormande infanteriet. Sålunda kom
fästningsförsvaret att uppgå till högst 10 dagar. Vid
Liége försöktes t. o. m. öfverrumpling, hvilken
emellertid endast delvis lyckades. De vid en reguljär
belägring nödvändiga befästningsarbetena kommo därför
endast i starkt förminskad grad till utförande,
hvaremot för framförande af det tunga artilleriet
och dess ammunition betydande förbindelsearbeten,
bl. a. f alt järnvägar, blefvo nödvändiga. Bristerna
i försvaret framgå af art. Fästning. Suppl. Pfzemysl
åter genomförde ärofullt försvaret under sammanlagdt
51/? månads belägring och föll icke för vapenmakt,
utan af brist på proviant. Man kan säga, att
striderna därom fördes i nära öfverensstämmelse med
den i allmänhet före kriget rådande uppfattningen
om fästningskampen. Verdun slutligen försvarades
under den intimaste samverkan mellan fästning och
fältarmé. I den mån trupperna sletos ut, aflöstes de
af friska, och ett stort antal infanterifördelningar
blef sålunda successivt insatt. Detta var möjligt
genom det säregna förhållandet, att Verdun icke var
inneslutet, utan hela tiden hade fri förbindelse med
hela det icke besatta Frankrike.
För framtiden torde de före kriget rådande principerna
för fästningskriget i stort sedt fortfarande komma
att gälla, med de modifikationer, som betingas af
dels artilleriets betydligt ökade skott-vidd, verkan
och möjligheten af en ytterst noggrann eldreglering,
dels af flygvapnets storartade utveckling, dels af
giftgasernas användning. De sistnämnda bli gifvetvis
af stor betydelse i befästningar, där besättningen
under lång tid är bunden och icke genom förflyttning
kan undandraga sig gasens verkan. För försvaret
medföra de nya stridsmedlen behof af ett kraftigt,
långskjutande artilleri, ett godt luftförsvar
i form af luftförsvars-artilleri, tillräckligt
starka luftstridskrafter och bombfasta skyddsrum
i erforderligt antal (se F ä s t-ning. Suppl.),
försedda med anordningar för ventilation och luftens
rening från giftiga gaser.
Kustfästningar. De kustbefästningar, om hvilka under
Världskriget kämpades, äro Darda-nellerna, Flandern
och Ösel-Dagö. Någon större förändring i anfalls-
eller försvarstaktiken torde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
