1141 Fästningskrigsspel-Fönsterskatt 1142 dessa strider dock icke ge anledning till, ehuru de gifvetvis lämnat betydelsefulla lärdomar. Förutom de ofvan nämnda nya stridsmedlen är att märka motortorpedbåten, som visat sig svår att stänga utanför de befästa flottstationerna och inkommen blir en farlig fiende till där liggande stora fartyg (Trieste). Därjämte har den konstgjorda dimman funnit användning både på anfalls- och försvarssidan. S. E. B. Fästningskrigsspel. Se Krigsspel. * Fästningsportar. Under denna benämning bruka innefattas äfven de portar af pansar, som användas uti fästen och fort. Tjockleken växlar mellan några mm. och ett par cm. Materialet utgöres af vanligt stål eller specialstål. För att kunna motstå verkan af lufttrycket vid en krevad dragas portarna rätt långt in i utåt ledande gångar och måste dessutom genom brytning af gången sättas så, att de icke kunna träffas af sprängbitar. Tillika måste de numera vara gastäta. S. E. B. Fättjaure, en 12 kvkm. stor sjö, 560 m. ö. h., i Vilhelmina socken, Västerbottens lappmark, genom-fluten af Vojmån, en biflod till Ångermanälfven. På F:s södra strand ligger Daunatjåkko (l,290 m. ö. h.). O. Sjn. Födelseöfverskott, statist. Se Naturlig folkökning. 'Födsels- og plejestiftelsen. Se äfven Rigs-hospi talet. *Fögderi. Sedan kronofogdetjänsterna med 1917 års utgång indragits, men häradsskrifvarna bibehållits vid sina gamla uppgifter med debitering och mantalsskrifning samt kronofogdarnas förra bestyr med markegångssättning i rikets 119 fögderier, ha kronofogdarnas öfriga uppgifter fördelats på den för hela länet gemensamme landsfogden (polischef och åklagare), postverket (kronouppbörden) och landsfiskalerna, som förena de flesta af kronofogdarnas och länsmännens åligganden. Riket indelades från början i 489 landsfiskalsdistrikt. Vid 1923 års ingång voro distrikten 491. N. H. Föglare, artill. Se Kanon, sp. 782. *Föglö omfattar, sedan Kökar kapell 1905 blifvit själfständigt pastorat, 117 kvkm. med 1,936 inv. (1921). O.B-n. Föispån, ung. Se Komitat. *Földes, B el a, blef 1905 led. af riksdagen, var en af dess förnämsta medlemmar och har varit vice ordf. i det förenade oafhängighetspartiet. Han är led. af Ungerska akad. Bland ha^s skrifter må nämnas äfven Közgazdasdgi ertekézek (Nationalekonomiska afhandlingar; 4 bd, 1902-13). Fölisön. Se H e l s i n g f o r s, sp. 359. 'Föllinge socken omfattar 96,207 har med 2,452 inv. (1923), bildar med Laxsjö, Hotagen och Hotagens lappförsamling ett pastorat (3,458 kvkm. 4,819 inv. s. å.) i Ströms kontrakt, Härnösands stift, samt ingår i Lits och Rödöns tingslag, Jämtlands norra domsaga. Föng-tien. Se M u k d e n» Fönss. 1. O 11 o C arl Ch rist i an F., dansk författare, f. 28 sept. 1853 i Middelfart, d. 19 dec. 1922 i Odense, teol. kandidat, lärare i danska vid den lärda skolan i Fredericia 1882-1912, utgaf ett halftjog diktsamlingar och några berättelser. Ett urval af hans lyrik utkom 1918. Han var en epigon af guldålderns skalder, egde formell förmåga och frisk iakttagelse, men ingen särprägel. - 2. OlafHolgerAxelF., den förres brorson, skådespelare, f. 1882 i Aarhus, var 1903-12 anställd vid Dagmarteatern i Köpenhamn och uppträdde till 1918 på andra scener där, men har alltmera egnat sig åt filmen och är som filmskådespelare världsbekant. - 3. Johannes F., den föregåendes broder, operasångare, f. 16 jan. 1884 i Aarhus, blef student och debuterade 1905 på k. teatern i Köpenhamn som Lorenzo i "Romeo och Julia", utbildade därefter sin praktfulla basröst i Tyskland och var 1907-09 anställd vid hof operan i Mannheim, 1912-17 i Frankfurt a. M. samt har vidare uppträdt på olika operascener i Europa. Till hans roller höra Sarastro i "Trollflöjten", Wagners Hunding, Hagen, Daland, Konung Henrik, Landtgrefven och Pogner m. fl., Boitos Mefistofeles, Marcel i "Hugenot-terna" och Kasper i "Friskytten". Han utgaf 1921 Friske erindringer fra livets og det andet teater. 1-3. P. E-t. Fönster, geol., kallas ett genom erosion bildadt hål i ett öfverskjutet täcke (se A l p e r n a. Suppl.), genom hvilket dettas underlag, d. v. s. den ursprungliga berggrunden, kommer till synes. K. A. G. Fönsterkitt, tekn. Se K it t. Fönsterkuvert, posto., kallas ett slags kuvert, som under de senare åren fått rätt stor användning särskildt inom affärsvärlden. Dylikt kuvert är försedt med en genomskinlig del, hvarigenom den å själfva innehållet tecknade adressen är synlig. I såväl inrikes som utrikes postutväxlingen får fönsterkuvert användas för rekommenderad försändelse, som icke innehåller penningar, äfvensom för vanlig bref försändelse. Den genomskinliga delen af omslaget skall emellertid utgöra en verklig del af omslaget och vara anbringad i omslagets längdriktning på så sätt, att adressen framträder i samma riktning. Ifrågavarande del skall äfven ha sådant läge, att den icke hindrar anbringande af datum-stämpel, samt vara så beskaffad, att adressen utan någon som helst svårighet kan läsas, äfven vid artificiell belysning, och att skriftliga anteckningar kunna därå verkställas. Innehållet skall noga sluta sig till kuvertet, så att icke innehållet kan ändra läge under befordringen. I en del främmande länders posttjänst äro fönsterkuvert förbjudna eller endast under vissa villkor tillåtna. E. G-e. Fönsterskatt var en förr i åtskilliga länder bruklig form för beskattning af byggnader, ett slags konsumtionsskatt (se d. o., sp. 891, samt Skatt), nämligen på konsumtionen af bostäder, på hvilkas storlek och värde gifvetvis antalet fönster (och dörrar) i regel kan antagas ge ett, om än groft, mått. I jämförelse med andra ännu äldre former för beskattning af byggnader, t. ex. efter eldstädernas antal, erbjöd fönsterskatten fördelen, att taxeringen icke erfordrade inträngande i bostäderna, men byggnadssättet påverkades genom densamma säkerligen lätt till skadlig sparsamhet med anordningarna för tillträde åt luft och ljus, såsom i vissa delar af Italien. I modern skattelagstiftning har man sträfvat efter bättre metoder att beskatta byggnader i förhållande till beräknad eller verklig afkastning, med särskild taxering af tomt (se Allmän bevillning, äfven i