1143 Fönsterventilation-Förbindelser 1144 Suppl.). 1743 års bevillningsförordning införde i Sverige fönsterskatt att utgöras af husegarna för hel fönsterluft med 16 öre i Stockholm, 12 öre i större och 8 öre i mindre städer samt 6 öre på landet, dock med nedsättning till 3 öre för allmogen och med befrielse för gemenskapen af armén (i motsats till civila och militära boställs-hafvare). Med vissa förändringar upptogs fönsterskatten i följande bevillningsförordningar (1789 och 1800, artikel III, om bevillning för fönster), tills den bortföll i 1809-10 års förordning. - Fönsterskatt hade 1696 införts i England (se Montagu 4) och med unionen 1707 kort därefter i Skottland; den afskaffades först 1851 och ersattes då med en efter hyresafkastningen beräknad byggnadsskatt. - Under direktorium infördes 1798 fönster- (och dörr-) skatt i Frankrike, där den med förändringar och tillägg utgått som en af de s. k. "fyra gamla" direkta skatterna till reformerna 1917. Stigningen efter antalet (dörr-och) fönsteröppningar mot gata, gård och trädgård i bonings- och affärslokaler, men ej fabriker, har förenats med stigning efter invånarantalet i kommunen för att åstadkomma bättre anpassning till af-kastnings- och taxeringsvärde (jfr graderingen för svenska städer 1743). I hyreshus öfvervältras skatten af husegarna på hyresgästerna. E. F. K. S-n. Fönsterventilation. Se Luftväxling, sp. 1323. *Föra tillhör nu Yäxjö stift, Ölands norra kontrakt. 848 inv. (1923). Förargelsens berg. Se Jerusalem, sp. 1366 och plankartsplanschen. Förberg, Anders Elof Ehrenfrid, tandläkare, f. l dec. 1851 i Norrköping, d. 10 maj 1923 i Stockholm, aflade tandläkarexamen 1875 i Sverige och 1876 i Amerika och praktiserade i Stockholm 1876-1905, sedan 1884 hoftandläkare. F. var en kunskapsrik och energisk f ram j are af tand-läkarkonstens och tandläkarkårens intressen, särskildt verksam för Sveriges representerande i det internationella samarbetet. Framstående bibliofil, gjorde han storartade samlingar, framför allt af Stockholmiana och Linnéana. Han var initiativtagare till bildandet af Svenska Linnésällskapet (se d. o. Suppl.) och tog verksam del i en mängd affärsföretags ledning. M. S-dt. För berömliga gärningar, belöningsmedalj i silfver (förr äfven i brons), utdelad af K. M:t, har på Medaljen För beröruliga gärningar, 8:e storleken. (Gustaf V:s tid.; åtsidan den regerande konungens bröstbild och på frånsidan numera ofvanstående inskrift samt en ek- löfskrans ofvanför den belönades titel och namn (se fig.). Den bäres på bröstet i högblått band med gula kanter. Den präglades l:a gången 1832. Samma medalj med latinsk inskrift (seSui memores alios fecere merendo) började präglas 1805. K- B-ck. Förbindelsepatrull, krigsv. Se Patrull. Förbindelser, krigsv. Uttrycket "förbindelser" har inom den militära terminologien fått en synnerligen omfattande användning. I konkret bemärkelse afses därmed: 1) de anläggningar, som underlätta trupprörelsers utförande, eller vägförbindelser i vidsträckt mening (fr. Communications); 2) medlen för öfverbringande af meddelanden eller signalförbindelser (fr. liaisons; se Signalväsen. Suppl.); 3) luftförbindelser (se Ballongtrupper. Suppl., och Flygvapnet. Suppl.). I abstrakt bemärkelse afses med förbindelse personlig känning eller möjlighet därtill mellan olika befälhafvare. Förbindelserna ha med hänsyn till den snabbhet, hvarmed trupprörelserna åtminstone under vissa perioder bedrifvas, och till de stora, under Världskriget kulminerande, fronterna fått allt större betydelse och föranledt, att härför afsedda trupper procentuellt vuxit. Vägförbindelser omfatta: 1) vägar; 2) järn- (och spår-) vägar; 3) broar och färjor; 4) linbanor; 5) förbindelsevärn; 6) underjordiska förbindelser. Vägar. Vägunderhållet har under Världskriget tilltvingat sig stor uppmärksamhet. Den starka trafiken med nutidens masshärar och därtill den tunga och slitande trafiken af artilleriet och dess omfattande ammunitionstransporter samt af lastbilar skulle på kort tid göra en landsväg oframkomlig, om icke särskilda åtgärder vidtoges för dess hållande i stånd. Inom vederbörande kvarter erfordras våg-officerare för handhafvande af denna detalj; arbetet utföres af vägbyggnadskompanier, som disponera vägskrapor, makadamkrossar, vägvältar och annan dylik redskap. Illa anlagda vägar måste, om ihållande trafik är att vänta, radikalt ombyggas. Samma kompanier användas jämte ingenjörkompanier för att anordna vägförbindelser vid framryckning öfver granathålsterräng. Vid anläggning af vägar närmast bakom stridsfronten måste noggrann hänsyn tas till önskemålet att maskera trafiken för insyn från observationsplatser å fiendens sida, från ballonger och från flygplan. För detta ändamål kan vara nödvändigt att på långa sträckor af vägen utföra kulisser (se Fältbefästning. Suppl.). Järnvägar omfatta fredsjärnvägsnätet, fältjärnvägar och spårvägar. Om fredsjärnvägarnas betydelse för den nutida krigföringen se Järnväg. Suppl. Transporterna föras på de i fred befintliga järnvägarna så nära stridslinjen som möjligt. Där detta icke låter sig göra, t. ex. emedan fiendens eld föranleder, att man icke vill föra fram den tunga och dyrbara järnvägsmaterielen så långt, eller emedan järnvägen förstörts eller järnväg saknas på de linjer, där så för operationerna erfordras, utföras smalspåriga (vanligen 60 cm.) f alt järnväg ar af särskildt därför afsedd materiel, med ang- eller motor-lokomotiv. Sålunda hade de tyska fältjärnvägstrup-perna före kriget en materiel af spårramar, 5 m. långa med 8 järnsyllar vägande 190 kg.; kurvor för 30 och 60 m. radie; växlar, 10 m. långa; vagnar, bestående af två 4-hjuliga boggier, en järnram