- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
1167-1168

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förhandlingsordning - Förhärd - *Förhör - Förjäsningsgrad l. Utjäsning - Förkastningsgraf - *Förklyftning - *Förkolning - *Förkärla - Förlagsbevis - *Förlamning - *Förliknings- och skiljenämnder - Förlorade ägg - Förlossningslamhet - Förlöf—Strö järnväg - *Förlöpande - *Förlösa - *Förman - För medborgerlig förtjänst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1107 Förhärd-För medborgerlig förtjänst 1168 lan staten och dess tjänstemän. Svenska städernas förhandlingsorganisation konstituerades II april 1920 och har till uppgift att företräda kommunernas intressen vid förhandlingar med hos dem anställda arbetare. E. F. K. S-n. Förhärd, metall. Se Koppar, sp. 981 och fig. 9. * Förhör. Enligt konkurslagen 13 maj 1921 hålles ej något sammanträde, som kan benämnas konkursförhör. Det första sammanträdet i konkursen är det s. k. första borgenärssammanträdet, som hålles inför konkursdomaren; vid detta sammanträde utses förvaltare och beedigas bouppteckningen. - Vidare märkes, att 1901 års rättegångslag meddelat nya bestämmelser ang. s. k. muntligt förhör med parterna i mål, som dragits under högre rätts prof ning; dessa bestämmelser innehållas i kap. 26, 27 och 30 Eättegångsb. E. K. Förjäsningsgrad 1. U t j ä s n i n g. Se ö l, sp. 97. Förkastningsgraf, geol. Se Graf 3 och Vättern, sp. 436. *Förklyftning, geoL Dennas betydelse för ero-sionen har i senare tider alltmera trädt i förgrunden, och särskildt gäller detta för den glaciala erosionen, som kan sägas vara selektiv, i det att den företrädesvis och kraftigast angriper förklyftade zoner i berggrunden och genom utplockning af de genom förklyftningen isolerade bergartsstyckena åstadkommer sprickdalarna. För fjordbildningen spelar förklyftningen en mycket stor roll. - Jfr fig. 2 till art. J o r d s k a l f. K. A. G. *Förkolning. Se äfven Brunkolstjära, Suppl., samt Stenkolstjära och Trä-tjära. *Förkärla omfattar nu 3,072 har. 740 inv. (1923). Förlagsbevis, skuldförbindelse af särskildt slag, som utställts af bank och som medför rätt till betalning ur bankens tillgångar först efter öfriga borgenärer, men företräde till relativt hög ränta före årsvinstens utdelning till aktieegarna. Enligt särskild lag af 1923 ha de två bankbolag, som utställt dylika skuldförbindelser i samband med rekonstruktioner vid årsskiftet 1922-1923, fått tillstånd att räkna det sålunda försträckta kapitalet såsom lik-ställdt med egna fonder med hänsyn till begränsningen af inlåningen (se Grundfond. Suppl.). E. F. K. S-n. * Förlamning, med. I fråga om den förr så tröstlösa behandlingen af den af syfilis orsakade hjärnsjukdomen paralysie générale, på svenska benämnd slöhet med förlamning, tyckas de senare åren ha medfört ett lofvande framsteg. Utgående från den gamla iakttagelsen, att personer, lidande af denna sjukdom, under tillfälliga feberperioder visat temporär förbättring i afseende på sina hjärnsymtom, har man systematiskt börjat inympa på de sjuke en terapeutiskt lätt bekämpad, symtomatiskt föga plågsam, men af hög feber åtföljd infektion, nämligen malaria (frossa). Under inflytandet af frossans virus (plasmodier) har det visat sig sannolikt, att den paralysien orsakande spirochaBten om icke förstörts så åtminstone fått minskad virulens. Behandlingen åtföljes sedan af injektioner med salvarsan, som förstör såväl frossans som syfilis' smittämne. Därigenom ha stundom väsentliga förbättringar i de sjukes såväl andliga som kropps- liga tillstånd inträdt. Kesultaten af denna behandlingsmetod synas uppmuntra till fortsatta försök, och dylika ha äfven i Sverige med framgång utförts. I- H. 'Förliknings- och skiljenämnder. Lagen af 31 dec. 1906 ang. medling i arbetstvister har upphört att gälla och ersatts af lag af 28 maj 1920. Dessutom märkas ytterligare två lagar rörande ifrågavarande ämne, båda utfärdade nyssnämnda dag, den ena om central skiljenämnd för vissa arbetstvister, den andra om särskilda skiljedomare i arbetstvister. I den förra af dem stadgas, att för slitande af vissa arbetstvister skall finnas en central skiljenämnd. Dess uppgift är att till afgörande uppta fråga om kollektivaftals rätta innebörd och tillämpning, därest enligt bestämmelse i aftalet eller eljest genom öfverenskommelse mellan dem, som slutit detsamma, sådan fråga hänskjutits till nämnden; dock får nämnden ej uppta sådan fråga, om skiljeaftalet innefattar rätt för parterna att klandra skiljedomen eller tvist ang. frågan är vid domstol anhängig. Den centrala skiljenämnden består af 7 led. (3 förordnade af konungen för en tid af två år, 2 utsedda af Svenska arbetsgifvar-föreningarnas förtroenderåd och 2 af landsorganisationen; sistnämnda 4 led. utses för ett år). En af de af konungen förordnade led. skall vara lag-kunnig. Till ordf. utser konungen en af de af honom förordnade. Skiljenämnden skall ha sitt säte i Stockholm. Af skiljenämnden meddelad skiljedom skall lända till efterrättelse lika som domstols laga kraft egande dom. - Den förutnämnda lagen om skiljedomare innehåller, att konungen eger, i mån af behof, efter framställning af kommuner eller eljest, förordna särskilda personer att på anmodan af parter hvar för sig afgöra arbetstvister, som af parterna hänskjutits till skiljedom, eller på anmodan af parter eller af dem valda skiljemän såsom opartiska ordf. i skiljenämnder deltaga i dylika tvisters slitande. I afseende på dessa skiljedomare och deras verksamhet skall hvad i lagen om skiljemän är stadgadt ega motsvarande tillämpning. E. K. Samtidigt med upprättandet af den fasta skiljedomsrätten i Danmark 1910 utnämndes en statens forligsmand i arbetstvister med rätt att gripa in i arbetsstrider och söka bilägga dem. Sedan 1922 finns enForligsinstitution af 3 forligsmcend. P- E-t. Förlorade ägg. Se Äggrätter, sp. 1174. Förlossningslamhet, veter. Se Kalfnings-f e b er. Förlöf-Strö järnväg. Se östra Skånes järnvägar. 'Förlöpande. Se äfven Skilsmässa och öfvergifvande. *Förlösa tillhör nu Växjö stift. 1,337 inv. (1923). *Förman. Se Missbruk af förmanskap. För medborgerlig förtjänst, belöningsmedalj, utdelad af K. M:t åt förtjänta in- eller utländska män, har på åtsidan den regerande konungens bröstbild, på frånsidan numera en eklöfskrans ofvanför den belönades titel och namn (se fig.). Den präglas i silfver och guld i femte, åttonde och tolfte storleken och bäres å bröstet i högblått band med gula kanter. Medaljen präglades med svensk in-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 21 17:22:25 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfco/0606.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free