- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
1261-1262

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Geofagi - Geofon - *Geofysik - Geofysiska föreningen - Geografen från Ravenna - *Geografi - Geografi och kärlek - Geografiska annaler - Geografiska förbundet - *Geografiska kongresser - *Geografiska sällskap

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1261 Geofon-Geografiska sällskap 1262 utom spindlar, myrägg, ödlor och ormar, äfven ett slags "fet jord". I Mexico och Central-Amerika förtäras allehanda kakor och bakverk, mer eller mindre bemängda med lera. Otomakerna vid Orinoco uppges under regntiden som sin föda bl. a. inta en mild, gulaktig, järnhaltig krukmakarlera. I höfdingarnas kök blandas leran med krokodilfett. Ibland inbakas olja i leran, hvilken däraf blir närande. Många indianer äta lera med verklig lidelse, t. o. m. lerstycken från husväggarna, magra starkt och bli mycket bleka. Äfven hvita ha på sina ställen upptagit geofagien från rödskinnen. I Guyana torkas lerkulor i rök, så att de bli svarta, hvarefter pulver skrapas från dessa och slukas begärligt. Bekant är i Syd-Amerika tillsatsen af aska eller kalk vid tuggandet af kokablad som njutningsmedel. På en del håll torde, såsom Erland Nordenskiöld framhåller, jordätandet bero på salthunger, i det att vildarna ej känna bruket af matsalt, utan söka tillfredsställa sitt saltbehof genom förtäring af jord, lera o. d., hvari diverse lösliga salter förekomma. Ej sällan äta de sig därvid sjuka. Nordenskiöld såg bland huari-indianerna ett barn, hvars buk till följd af jordätande var enormt uppsvälld. Liknande iakttagelser gjorde prins Maximilian af Wied bland botokuderna i Brasilien. Ibland formas matleran till helgonbilder. Sådana förtäras mest af de högre klasserna ("societeten"). Tschudi lärde känna en dam, som sedan många år dagligen inmundigade en monstrans och en helgonbild af lera. Ibland förekommer, såsom uttryck ai ett slags perversitet, att haf vande kvinnor förtära krita, murbruk, jord, sand o. d. (geophagia gravidärum). Genom att utlösa kräkningar kan jordätande under hafvandeska-pets senare del orsaka fostrets afgång och anses därför på sina håll gagneligt - befordrande för förlossningen. Ibland försökes medlet i brottsligt syfte. Som medel att gynna barnafödsel förtära kaukasiska kvinnor jord från grafvar, däri någon nyligen jor-dats. I "mjölkgrottan" nära Betlehem bedrifves geofagi. Jungfru Maria skulle under flykten till Egypten ha uppehållit sig i grottan, hvarvid mjölk ur hennes bröst sprutat på väggen. Kalkstenspulver från grottans vägg användes sedan för att öka mjölkafsöndringen hos kvinnor och djurhonor. Äfven på många andra håll förekommer, att hafvande och födande äta jord af diverse slag. - Ibland intas jord som medicin, t. ex. i Nubien som antisyfiliti-cum. Ej sällan inblandar sig i det medicinska syftet äfven ett religiöst. Dit hör ibland det redan omtalade förtärandet af helgonbilder af lera, hvilket förekommer vid en del vallfartsorter (Guatemala). På Timor plägar man vid gudsdomar under anropande af "jordhärskarinnan" inmundiga litet jord. - Slutligen kan geofagien äfven vara ett sjukdomssymtom. I Västindien uppträder bland negrer "afrikansk täring" med psykiska rubbningar, hetshunger (ätande af trä, kalk eller lera), vattu-sot och död. Vid anemi, orsakad af inälfsmasken Anchylofstomum duodenäle (se Masksjukdom, sp. 1172), lär geofagi förekomma. En del svåra symtom, som trötts vara följder af jordätning, ha antagligen berott på sjukdomar (malaria, perniciös anemi), vid hvilka geofagi egt rum som symtom eller i terapeutiskt syfte. Inmundigande af krita, griffel, jord, murbruk o. d. är ej så sällsynt bland barn (ovana, symtom af rachitis) samt bland hysteri- ska och af bleksot (kloros) angripna personer ("pica chlorotica"). Se R. Lasch, "Uber geophagie" (i "Mitteilungen der anthropologischen gesellschaft in Wien", bd 28, 1898) C. G. S. Geofon [-fån; af grek. ge, jorden, och foné, ljud], upptagare af ljud genom marken, använd först under Världskriget. * Geofysik har på senare tid kommit att få större omfattning än förr, i det att man räknar dit icke endast läran om de fysiska förhållandena i jordens inre och i den fasta jordskorpan, barysfären och litosfären, utan äfven den vetenskapliga behandlingen af de fysiska förhållandena i jordens flytande och gasformiga omhöljen, hydrosfären och atmosfären, d. v. s. hydrografien, oceanografien och meteorologien. K. A. G. Geofysiska föreningen, stiftad 6 febr. 1920, med säte i Stockholm, afser att vara ett band mellan idkare af geofysiska vetenskaper (fysisk geografi, meteorologi och hydrografi) i Sverige. Dess verksamhet har hittills hufvudsakligen yttrat sig i möten med föredrag och diskussioner. Föreningens förste ordf. var professor G. De Geer. K. A. G. Geografen frän Ravenna (Anönymus Ravennätis), en under 600-talet lefvande geografisk författare i staden Ravenna, författare till en på grekiska af-fattad geografisk beskrifning (kosmografi-, utg. 1860 af Pinder och Parthey), af värde på grund af sina uppräkningar af dåtida geografiska namn. 'Geografi (sp. 963). Af de vetenskapsgrenar, som man brukat hänföra till fysisk geografi, har man i senare tider mer och mer sammanfattat dem, som sysselsätta sig med jordytans former, under rubriken morfologi 1. geomorf ologi (se d. o. Suppl.), medan af öfriga hit räknade grenar de, som behandla jordens flytande och gasformiga om-höljen, ofta hänföras till geofysiken (se d. o. Suppl.). Geografi och kärlek (Geograf, og kj&rlighed), humoristisk komedi af Björnson (se denne, sp. 593), uppf. i Stockholm f. g. 1886. Geografiska annaler, tidskrift. Se Ymer. Geografiska förbundet. Se Geografiska sällskap. Suppl. * Geograf iska kongresser. Den tionde geografiska kongressen, som skulle ha hållits i Rom 1911, uppsköts på grund af turkisk-italienska kriget till 1913. Sedan dess har någon internationell geografisk kongress ej hållits, men till år 1925 planeras en i Kairo. * Geograf iska sällskap. I Sverige finnas utom det i hufvudarb. omnämnda Svenska sällskapet för antropologi och geografi äfven geografiska föreningar i Uppsala (stiftad 1895) och Göteborg (1908) samt Lund (1921). I Stockholm finns äfven Geografiska förbundet (1918), en sammanslutning mellan yngre geografer, kartografer, geologer m. fl. för ömsesidig diskussion af aktuella geografiska arbetsuppgifter utförda af medlemmarna. Samma "facktyp" har äfven Lundaföreningen. - Sällskapet för Finlands geografi och Geografiska föreningen i* Helsingfors sammanslogos våren 1921 till Geografiska sällskapet i Finland. Det har till uppgift att befordra och utföra geografisk forskning samt främja intresset för geografien. Det består af arbetande samt korresponderande och hedersled, äfvensom betalande medlemmar. Styrelsen utgöres af årligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 21 17:22:25 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfco/0653.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free