12G5 Geologiska föreningar-Geologiska museer 12G6 gan om jordens bildning väckt liflig diskussion i geol. kretsar, om jorden enligt Kant-Laplaces ne-bularteori från gasformigt tillstånd kondenserats till flytande och därifrån stelnat eller om den, i enlighet med meteorit- eller planetesimalteorierna (se Ch am b er l i n, T. C. Suppl., sp. 88, och Kos-mö g o n i), uppstått genom ansamling af fasta delar från världsrymden. I den dynamiska geologien har på visst sätt den Lyellska aktualismteorien rönt någon modifikation, i det att man från flera håll med framgång gjort gällande, att man vid bedömande af det arbete, som de på jorden verksamma krafterna utföra, mera måste taga hänsyn till det maximum af arbete, som kraften i fråga kan uträtta, än till den tid, under hvilken den varit i verksamhet. Således utöfvar en flod eller en älf sitt största arbete under den korta tid af året, då dess maximiflöde pågår, liksom hafvets vågor vid stormfloderna. - I praktiskt hänseende har geologiens betydelse i nyare tider varit i ständig tillväxt, och äfven ett par nya områden har tillfogats. Så har geologien lagts till grund för ekonomisk statistik vid uppgörande af förrådsinventeringar öfver mineraliska råämnen (se Geologiska kongresser. Suppl.), och under Världskriget spelade geologisk sakkunskap i många fall en betydande roll. - Historisk geologi har hittills i hög grad varit formationslära och strati-grafi, d. v. s. den har företrädesvis behandlat aflag-ringarnas åldersförhållanden och ordningsföljd. I senare tid - allteftersom vår kännedom om alla delar af jorden utvidgats - har jordens allmänna utvecklingshistoria trädt mera i forgrunden, så att å ena sidan de geografiska förhållandena i förgångna jordperioder med framgång kunnat tagas upp till behandling i paleogeografien, och å den andra stora gemensamma drag i jordens förhållanden kunnat följas i sin utveckling, såsom klimatets förändringar, bergskedjebildningen etc. (se D i a-strofism. Suppl.). K. A. G. Geologiska föreningar ha till uppgift att främja geologien och de med denna besläktade vetenskaperna (paleontologi, mineralogi) samt att närma dessa vetenskapers idkare till hvarandra. Sådana finnas i de skandinaviska länderna. Äldst är G e o-logiska föreningen i Stockholm (se d. o., äfven i Suppl.), stiftad 1871. I Danmark bildades Dansk geologisk förening 16 jan. 1893 på initiativ väsentligen af K. J. V. Steen-strup, N. V. Ussing och V. Hintze; den hade 323 medlemmar och 2 hedersled, vid slutet af 1922. Årligen utges ett häfte "Meddelelser fra Dansk geologisk förening" (nu 6 bd). Föreningen har alldeles särskildt betonat exkursionernas betydelse, och ett flertal for dess medlemmar gemensamma exkursioner hålles hvarje år. - I Norge grundlades på våren 1893 en "geologis"k klub", hvars förhandlingar voro privata, men 1905 ombilda des denna till Norsk geologisk förening, som höll sitt första möte 25 mars 1905. Hösten 1921 var dess medlemsantal 125. Från 1905 utges "Norsk geologisk tidsskrift", hvaraf 4 häften utgöra ett band; nu (1923) föreligga 6 bd afslutade. - Af geol. föreningar i andra länder må särskildt nämnas Geological society of London (se d. o.). K- A. G. "Geologiska föreningen iStockholm. I jan. 1923 var medlemsantalet 468, och korresponderande medlemmar voro 20. Dess "Förhandlingar" äro fortfarande den mest betydelsefulla geologiska tidskriften i Skandinavien; de senaste årgångarna ha redigerats af föreningens sekreterare: H. M u n t h e (1904-13), A. G a velin (1914-16) och P. D. Q u ens el (från 1917). Den nu löpand© årgången är bd 44, och fullständiga register föreligga t. o. m. bd 41. Statsunderstödet åt tidskriften har stigit till 3,000 kr. (1920), Järnkontorets bidrag till 2,000 kr. 1919 gaf direktör A. Forsberg 15,000 kr. som bidrag till tryckningskostnaden, och 1920 beviljade K. M:t 50,OCO kr. i bidrag från teaterlotteriet. Föreningen tog initiativ till, att den 11 :e internationella geologkongressen 1910 (se Geologiska kongresser. Suppl.) hölls i Stockholm. Vid föreningens 50-årsjubileum (1921) lämnades historiker öfver dess verksamhet. K. A. G. 'Geologiska kommissionen i Finland består numera af l direktor och 4 statsgeologer; vid densamma äro dessutom anställda 6 assistenter. Ny förordning ang. kommissionen utfärdades 19 nov. 1918. O. B-n. *Geologiska kongresser ha hållits 1910 i Stockholm, 1913 i Ottawa (Canada) och 1922 i Bruxel-les. Kongressen i Stockholm hade G. De Geer till president, H. Bäckström till skattmästare och J. G. Andersson till generalsekreterare. För medlemmarna anordnades exkursioner genom hela Sverige och till Spetsbergen, och under de föregående åren gjordes omfattande förarbeten, så att de vägvisare (exkursionsguider), som utarbetades för kongressen, ge en ganska fullständig bild af den ståndpunkt, som Sveriges geologi vid den tiden intog. Af kongressledningen publicerades äfven, på grundval af från de respektive länderna inhämtade uppgifter, en inventering af världens järnmalmstillgångar ("The iron öre resources of the world"), lämnande en öfversikt öfver hvad som å ena sidan kan anses som verkliga förråd, å andra sidan reservförråd, verkliga och möjliga. Kongressen i Ottawa utförde efter liknande planer en inventering af världens tillgångar af kol ("The coal resources of the world"). Världskriget bragte af brott i kongresserna, hvilka dittills varit helt internationella. Den för kongressen i Bruxelles tillsatta styrelsen beslöt emellertid att, trots protester från neutralt håll, utesluta vetenskapsmän från de länder, som stått i krig emot Belgien. Nästa kongress är afsedd att hållas i Spanien 1925. K. A. G. *Geologiska museer. Sveriges geologiska undersöknings museum ("Geologiska museet"), sådant det tedde sig i sin urspr, lokal vid Mästersamuelsgatan, före flyttningen till Frescati, är detaljeradt beskrifvet af E. Erdmann (S. G. U. Ser. C. N:r 265, 1916). Museet är sedan 1915 inrymdt i sydöstra flygeln af den stora, vid Frescati belägna byggnadskomplex, som i öfrigt upptas af Naturhistoriska riksmuseum. Ingången leder upp till en hall med väggbeklädnad af polerade svenska graniter, representerande flera af våra för monumentala ändamål viktigare granittyper. Pelarna, monoliter af västkustgranit, krönas af kapitäler af diabas ("svart granit"), skulpterade efter motiv hämtade från vårt lands fossila fauna och flora. Trappuppgången har väggbeklädnad af polerad kolmårdsmarmor. -