Som skäl för denna sin hållning har han angett farhågor för inbördeskrig och fabrikernas förstöring, om regeringen ingripit. Efter de nya valen (maj 1921) fann G. sin regeringsmajoritet svag och opålitlig och afgick därför juni s. å. Hans memoarer utgåfvos 1922 (fransk uppl. Mémoires de ma vie, 1923). <tab>V. S--g. Giornale d'Italia [djå'rnale], daglig tidning i Rom, uppsatt 1901, egnar lifligt intresse åt utrikespolitiken, inom hvilken den under många år verksamt stödde Sonninos politik. Den är moderatkonservativ i inrikespolitiken och utkommer i 5 uppl. på olika tider af dagen. Senator Bergamini har ledningen af tidningen med Lanza som hufvudredaktör. *Giotto. Planschen framställer en af hans fresker i underkyrkan (ej i öfverkyrkan) i Assisi. Giovanni da Udine [djå- da o'dine], dekorationsmålare. Se Udine. *Gips. Om gipsgjutning se Gjutning 5. Om gips som råmaterial för svafvelsyretillverkning se Svafvelsyra. Suppl. -- En egendomlig form af gips är estrichgips, som erhålles af naturlig gips eller äfven af anhydrit (se d. o.) genom bränning vid mycket hög temperatur (1,000° eller hellre 1,300°). Den var känd och användes som murbruk redan af de gamle egypterna (Cheopspyramiden) och romarna samt i Tyskland i många gamla borgar och kyrkor. Efter att användningen af estrichgips under en lång tid råkat i glömska, har den i våra dagar åter upptäckts. Estrichgipsen innehåller utom vattenfritt kalciumsulfat äfven mer eller mindre af basiskt kalciumsulfat (1. kalciumoxid i "fast lösning"). Med ringa mängd vatten hårdnar den i luften långsamt, men hastigare än kalkmurbruk, till täta och hårda massor, som utom vattenhaltigt kalciumsulfat innehålla äfven karbonat. <tab>K. A. V--g. Giraffklaver [ʃir-], mus. Se Klaver, sp. 228. Girard [ʃirár], Paul, fransk hellenist, f. 23 mars 1852 i Paris, d. där 1 juli 1922, titulärprofessor, lärare vid Sorbonne, skref bl. a. De Locris opuntiis (1882), L'éducation athénienne au V:e et au IV:e siécle (1889), La peinture antique (1895), L'expression des masques dans les drames d'Eschyle (s. å.) och Comment a dû se former "l'Iliade" (1902). Girard [ʃirár], Paul Frederic Jean, fransk jurist, f. 1852 i Guingamp, är sedan 1893 professor i romersk rätt i Paris. Hans Manuel élémentaire de droit romain (1895) har gått ut i många upplagor. Han har gett ut romerska lagtexter, författat flera rättshistoriska verk och öfversatt Mommsens "Römisches staatsrecht". Girardi [djir-], Alexander, österrikisk skådespelare, f. 1850 i Graz, d. 1918, debuterade 1869, var sedan 1871 i Wien en af stadens förnämsta och populäraste karaktärskomiker. G. var gift med den framstående skådespelerskan Helene Odilon, f. 1865 i Dresden. Girardów. Se Žirardów Girardturbin [ʃirárturbín], mek. Se Turbin, sp. 348 och fig. 2. Giraudoux [ʃirådó], Jean, fransk författare, f. 29 okt. 1882 i Bellac, deltog i Världskriget, debuterade 1909 med Provinciales, som följts af bl. a. Lectures pour une ombre (1917), Amica America (1919), intryck från en beskickning till Förenta staterna, Upenor (s. å.), Adorable Clio (1920), Suzanne et le Pacifique (1921) och Siegfried et le Limousin (1922, belönt med Balzacpriset). G. är en impressionist, hvars själfsvåldiga och koketta stilkonst blifvit populär. <tab>R--n B. *Giresta. Med G. skall framdeles förenas Fröjeslunda församling af Biskopskulla pastorat. 480 inv. (1923). *Girge. Provinsen hade 1917 863,234 inv., staden 19,893 inv. Girin, stad. Se Kirin. Girjastjåkko, ett 1,427 m. högt fjäll i Arjepluogs socken, Norrbottens lappmark, inom Laisälfvens källområde s. om Ferras. <tab>O. Sjn. Girnar, ett 1,117 m. högt granitberg på halfön Gujarat, n. v. om Bombay, Brittiska Indien, med talrika jainatempel, en af jainiternas heliga orter. Giroflé-Girofla [ʃiråflé -fla'], intagande operett med musik af Lecocq (se denne) samt librett af Leterrier och Vanloo, uppf. i Stockholm f. g. 1876. Innehållet rör sig om två förnäma spanska tvillingsystrars äfventyr och förväxling. Girouard [ʃiróá'], sir Percy, brittisk militär, f. 26 jan. 1867 i Montreal, blef officer 1888, utmärkte sig vid fälttågen i Sudan 1896--98 som direktör för Sudanjärnvägarna och var under boerkriget 1899--1902 direktör för de sydafrikanska järnvägarna. Efter kriget var G. till 1904 chef för järnvägarna i Transvaal och Orange river colony, var 1907--08 high commissioner i protektoratet Northern Nigeria och 1909--12 guvernör i Brittiska Öst-Afrika. I armén har han nått öfverstes grad, knightvärdighet erhöll han 1900. G. är sedan 1912 en af direktörerna för firman Armstrong, Whitworth & co:s vapenfabriker i Newcastle och ledde under Världskriget från 1915, närmast under Lloyd George, som generaldirektör för ammunitionstillverkningen organiseringen af den brittiska krigsförnödenhetsindustrien. <tab>V. S--g. Gisborne [gi'sbən], hamnstad på östkusten af Nordön, Nya Zeeland. 14,366 inv. (1920). Frysanläggningar, export af ull och fårkött. Giseke [gi-], Paul Dietrich, tysk botanist, f. 8 dec. 1741 i Hamburg, d. där 26 april 1796, professor vid Johanneum där, åhörde 1771 föreläsningar af Linné öfver "methodus naturalis" (ett naturligt växtsystem) och utgaf efter egna anteckningar (äfvensom efter dem, som sedermera professorn i Kiel J. C. Fabricius fört efter Linnés första föreläsningskurs öfver samma ämne 1764) ett uttömmande arbete om Linnés märkliga och banbrytande åsikter i denna gren af botaniken, hvarom Linné själf yttrat: "primum et ultimum hoc in Botanicis desideratum est". G:s bok har titeln Caroli a Linné prælectiones in ordines naturales plantarum (1792). <tab>C. Lmn. *Giske är äfven namn på ett härad och en socken i Möre fylke (före 1919 Romsdals amt), Norge. 20,89 kvkm. 1,894 inv. (1920). Fiske, jordbruk och industri. I häradet ligger ön G. (se hufvudupplagan). <tab>K. G. G. Gislaved--Hestra järnväg skall enligt fastställd plan framdragas i nordnordöstlig riktning från Gislaveds station å Halmstad--Nässjö järnväg till Hestra station å Borås--Alfvesta järnväg. Järnvägen (spårvidd 1,436 m.), som blir 16,4 km.