lång, fick koncession 28 okt. 1921 på ansökan af Borås--Alfvesta järnväg och beräknas kosta 1,120,000 kr. <tab>F. P. *Gislöf omfattar nu 1,365 har. 996 inv. (1923). Gislöfs fiskeläge ligger i Gislöfs socken, Malmöhus län, 5 km. ö. om Trälleborg. <tab>O. Sjn. *Gissel, histol. Se äfven Spermatozoer, sp. 672. Gisselås försöksgård. Se Mosskulturföreningen, Svenska. Suppl. Gissjön, namn på flera sjöar i Norrland, hvaraf den största, omfattande 11 kvkm., är belägen i Gideå socken, Ångermanland, 106 m. ö. h., och genomflytes af Gideälf. Vid G. ligger sockenkyrkan. <tab>O. Sjn. Gisslan, sjö. Se Gisslaren. Suppl. Gisslan, finländsk fyr i Ålands haf, på klippan Gisslan, 12,5 m. ö. h., s. s. v. om Signildsskär, Åland, uppfördes 1895. Lysvidden är 9,5 min. Längre fast hvitt sken, efterföljdt af två korta, af ett kort fast hvitt sken åtskilda förmörkningar. Ljusstyrka 250 hlj. <tab>O. B--n. Gisslaren l. Gisslan, en omkr. 3 kvkm. stor sjö, 14 m. ö. h., i Hargs socken, Stockholms län (Roslagen), afrinner genom Hargströmmen till hafvet. Sjön, som är långsmal, 10 km. lång och ¹/₄--¹/₂ km. bred, tillhör de typiska nord--sydliga smala Roslagssjöarna. <tab>O. Sjn. *Gistad skall framdeles förenas med Skärkind till ett pastorat. 756 inv. (1923). Gittsefjället. Se Bielite. Suppl. Giulio [djōliå], pass. Se Julier. *Giurgiu hade 21,000 inv. 1920. Stadens befästningar äro numera nedlagda. Under Världskriget verkställde tyska Donauarmén (Kosch), tillhörande härafdelningen Mackensen, 27 nov. 1916 en lyckad öfvergång öfver Donau vid G. och eröfrade staden, som hölls besatt, så länge kriget varade. <tab>H. J--dt. Givenchy [ʃivãʃī], namn på flera orter i Frankrike. Från striderna under Världskriget mest kända äro: 1. G.-en-Gohelle, by i dep. Pas-de-Calais, 11 km. n. om Arras, ö. om Souchez. 779 inv. (1921). Byn, som fullständigt förstördes under kriget, intogs i okt. 1914 af tyskarna och var sedan jämte den v. därom belägna höjdsträckningen, särskildt under Lorettoslaget (9 maj--23 juli 1915) och 25 maj--2 juni 1916, föremål för förbittrade strider mellan å ena sidan fransmännen och engelsmännen, å den andra tyskarna. I april 1917 intogs byn slutligen af engelsmännen, som behöllo den. Jfr Världskriget, sp. 169, 184, 205 och 218. 2. G.-les-La Bassée, by i dep. Pas-de-Calais, 3 km. v. om La Bassée. 331 inv. (1921). Byn, som äfvenledes fullständigt förstördes under kriget, intogs af tyskarna i okt. 1914 och var sedermera föremål för ytterst häftiga strider mellan dessa och engelsmännen, hvarunder den bytte egare flera gånger. Särskildt hårda voro striderna i dec. 1914, jan., aug. och sept. 1915 och i april 1918, då ställningen vid G. bildade en stödjepunkt för yttersta högra flygeln af engelska fronten vid Lys. Jfr Världskriget, sp. 171, 185 och 236. <tab>H. J--dt. *Givet. Det på en klippa vid G. belägna, Maasdalen behärskande spärrfortet Charlemont intogs under Världskriget 31 aug. 1914 efter 6 dagars belägring af en tysk reservfördelning tillhörande 3:e armén (v. Hausen). Fortets fall återverkade i viss mån på det strategiska läget i nordvästra Frankrike. G. tillika med fortet förblef sedermera under hela kriget i tyskarnas besittning. Jfr Världskriget, sp. 162 och 244. <tab>H. J--dt. Gjangtse-dshong. Se Gyangtse. *Gjedserodde. Gjedser stationssamhälle hade 1,113 inv. 1921. Där uppfördes 1914--15 Danmarks sydligaste kyrka. <tab>P. E--t. Gjeilo, högfjällshotell på Bergensbanan (se d. o. Suppl., med karta). Gjeitastrand. Se Geitastrand. Suppl. *Gjellerup, K. A., dog 13 okt. 1919 i Dresden. -- G. hade fortsatt sitt författarskap efter legenddramat "Den fuldendtes hustru" (1907) med Verdensvandrerne (1910; "Världsvandrarne", 1911); dessa båda ge liksom "Pilgrimen Kamanita" (sv. öfv. 1908) och "Offerildene" uttryck åt den indiska religionsfilosofi, som vid denna tid var hans inspirationskälla. 1910 kom diktsamlingen Fra vaar til höst, och s. å. utgaf han de två fragmenten Villaen ved havet och Judas. Till samtidens Danmark är romanen Rudolph Stens landpraksis (2 bd, 1913) förlagd, till reformationstiden romanen Guds venner (1916; "Guds vänner", 1918), till kejsar Tiberius' tid åter romanen Den gyldne gren (1917; "Den gyllene grenen", 1919). På sv. föreligger äfven G:s roman "Kvarnen" (1921). G. delade 1917 med sin landsman Henrik Pontoppidan det litterära Nobelpriset. -- Se "G:s leben in selbstzeugnissen und briefen" (I, 1921). <tab>R--n B. *Gjelsvik, N. M., var 1905 sekreterare åt de norske underhandlarna i Karlstad, 1905--07 konsulent i folkrätt vid Nobelinstitutet och 1916--17 suppleant i stortingets Nobelkommitté. Han är medlem af Videnskabsselskabet i Kristiania (1901), ordf. i Det norske samlag sedan 1903, i Norigs ungdomslag sedan 1906 och i Norigs mållag sedan 1912. Bland hans skrifter märkas ytterligare Er Norge forpligtet til at taale de svenske lappers renbejtning her i riket? (1904, i "Indstilling" från norska kommissionen i lappfrågan), Lærebok i folkerett, I (1915) och Lærebok i millomfolkeleg privatrett, I (1918). Jämte professor A. Aall har han utgett Die norwegisch-schwedische union, ihr bestehen und ihre lösung (Breslau, 1912). <tab>M. H. Gjems, Aagot. Se Selmer. Aagot, sp. 39. *Gjentofte kommun hade 1921 34,451 inv., församlingen 8,617. Gjerdalselven, flod i Norge, upprinner ur en rad stora, högt belägna fjällsjöar på gränsen till Sverike, i Sörfold härad, Nordland fylke (före 1919 Nordlands amt). Nederbördsområde 560 kvkm. Den i G. utnyttjade fallhöjden är 558 m., representerar 40,100 eff. hkr och eges af norska staten. <tab>K. G. G. Gjerdrum, härad och pastorat, n. ö. om Kristiania, Akershus fylke, Norge. 85,59 kvkm. 1,647 inv. (1920). Jordbruk och skogsbruk. <tab>K. G. G. Gjerpen, härad och pastorat vid Skien, Telemark fylke (före 1919 Bratsberg amt), Norge. 377,77 kvkm. 7,995 inv. (1920). Jordbruk, skogsbruk och industri. <tab>K. G. G. *Gjerstad är namn äfven på ett härad samt hufvudsocknen i G. pastorat (661,95 kvkm., 4,116 inv. 1920), Aust-Agder fylke (före 1919 Nedenes amt). Areal 312,66 kvkm. 2,400 inv. (1920). Skogsbruk och jordbruk. <tab>K. G. G. Gjesdal. Se Gjestal. Suppl.